Utvärdering – förverkligas barns rättigheter vid nedläggning av skolor?

Välkommen till publiceringen av utvärderingen hur barns utbildningsmässiga och sociala rättigheter förverkligas i landsbygds- och skärgårdsområden, samt hur nedläggningar av grundskolor påverkar områdenas livskraft. Utvärderingen är beställd av Landsbygdspolitiska rådet (MANE), delegationen för skärgårdsärenden (SANK) och Barnombudsmannens byrå. Utvärderingen är genomförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) under perioden 9/2021 – 11/2022.

Finlands Byars räddningspaket för byskolor ifrågasätter besparingar från skolnedläggningar

Mer än hälften av Finlands grundskolor har lagts ner under de senaste trettio åren. Nedläggningarna har särskilt riktats mot landsbygdens byskolor, som har minskat med mer än 90 procent. Den drastiska centraliseringen har lett till en betydande ökning av elevernas transportbehov, en ökad daglig skolresetid och en ökad rastlöshet i skolarbetet. I arbetsgruppen som utarbetat räddningspaketet kom man fram till att barns jämlika utbildningsmässiga grundläggande rättigheter kränks i Finland.

Tar man hänsyn till barnets rättigheter då grundskolor läggs ner?

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdspolitiska rådet, skärgårdsdelegationen och barnombudsmannens byrå inleder en utvärderingsundersökning om tillgodoseendet av de kulturella och sociala rättigheterna för barn som bor i landsbygds- och skärgårdsområden då grundskolor läggs ned. Samtidigt granskar man hur nedläggningarna påverkar livskraften i dessa områden.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Skärgårdsdelegationen vill veta hur skolnedläggningar påverkar barnen

Under sitt möte 9.9 fick skärgårdsdelegationen ta del av landsbygds- och skärgårdsskolornas framtidsutsikter. Sedan år 1990 har man årligen stängt ca 100 grundskolor, vilket betyder att över hälften av landets grundskolor har nedlagts under de senaste 30 åren. Den här utvecklingen bekymrar skärgårdsdelegationen, eftersom stängningarna berör nästan kategoriskt landsbygdens och skärgårdens skolor.

– Skolan är mycket mer än enbart en utbildningsenhet. Skolan är ett viktigt livsvillkor för en mindre ort och de sociala nätverk som uppstår runt skolan har lokalt stor betydelse, säger skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist.

Nya lösningar möjliggör för närskolor även i framtiden

Nedskärningar i närskolnätverket påverkar barnens välmående och minskar närservicen. Finlands Byar rf ser läget som allvarligt och kräver en heltäckande granskning av situationen. Färre antal elever medför förståeligt nog behov av att skära ner antalet skolor, men med nuvarande förfaringssätt försvinner även livskraftiga närskolor.

Det finns hållbara alternativ till stora gymnasieskolor som kommuner kanske inte alltid kan utnyttja. Samtidigt som hållbara alternativ bättre borde komma till kommunernas kännedom, måste även indragningarnas inverkan på inlärningen och barnens välbefinnande ses över i större utsträckning.

”Nedmonteringen av vårt skolnätverk är en synnerligen kortsynt politik, både för förverkligande av barnens rättigheter som för vår nationalekonomi”, beklagar sig ordföranden för Finlands Byar rf Petri Rinne.

Ofta bristfällig utvärdering vid indragning av små skolor

Beslut att dra in små skolor görs ofta beklagligtvis genom skrala och bristfälliga, sektorvisa ekonomiska uträkningar, utan att man utrett ett objektivt omdöme om förändringarna i helhetskostnaderna i kommunerna. Det som man spar i en annan sektor för små skolors undervisningskostnader, förloras ofta i kommunens betalning för ökade resekostnader och i utvidgning av stora centralskolor, samt andra investeringsbehov. Kostnaderna ökar i en sektor, då den andra sparar. Exempelvis har man i Lojo märkt att just de största centralskolorna lider av besvärliga fuktskador, vars reparationskostnader är ansenliga och reparationernas slutresultat osäkra. Samtidigt vill man i närområdet dra in små skolor med frisk inomhusluft. Det finns otaliga motsvarande exempel i vårt land.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Hur påverkas barn och barnfamiljer av skolnedläggningar?

På vilket sätt påverkar nedläggningen av byskolor barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället. Magdalena Cederings doktorsavhandling analyserar betydelsen av byskolor ur ett vardagsperspektiv, där undersökningsområdet är Ydre kommun i Östergötlands län. Följande frågeställningar är relevanta att söka svar på: Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter, samt på vilket sätt påverkar skolnedläggningarna familjernas och barnens känsla för och beskrivning av bygden?

I Cederings studie avser skolnedläggningar det flöde av aktiviteter som diskussionen och sedermera beslutet om nedläggning gett upphov till i barnens och barnfamiljernas vardag. Det politiska beslutet, protesterna, organisering inför eventuell friskoleetablering, oro för bygden, förändrad skolmiljö, nya skolupptagningsområden, samt skolskjutsars sträckning, kan därför ses som en del av nedläggningsprocessen. Processen av att lägga ned skolor sträcker sig även över tid och därför har Cedering återkommit till intervjupersonerna upp till tre gånger för att följa den påverkan nedläggningsbeslutet gett.

Uppgifterna är från Cederings avhandling, Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun.