Framgångsrik distriktspolitik håller Norges bygder levande

Typiskt västnorskt jordbrukslandskap
Bildkälla: Wikipedia

Ett kraftfullt verktyg i norsk distriktspolitik är de geografiskt differentierade arbetsgivaravgifterna, vilka medverkar till att ge alla delar av landet likvärdiga konkurrensförutsättningar. Det blir lättare att även i glesbygd bygga företag och skapa sysselsättning. Systemet, som omfattar såväl privat näringsliv som offentlig sektor, har godkänts av EU.

Ett kraftfullt redskap som man i Norge också använder, är att en del av vattenkraftens värden stannar i de kommuner och fylken där produktionen sker. Stortinget ser detta som en kompensation för de ingrepp i miljön som utbyggnaden har inneburit, vilket försämrar förutsättningarna för näringar som fiske, jord- och skogsbruk, renskötsel och turism. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 09/2017 | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

SILMU-byar efterlyser mer byar till sitt ”trygga byar”-projekt

Vet du hur du skall agera under ett långvarigt elavbrott? Vem skall du ringa om du behöver hjälp med t. ex. vindfällen? Hur kan du själv inverka på tryggheten i ditt hem och din by? Trygga och aktiva byar-projektets mål är att öka trygghetskänslan och välmågan bland invånarna i byarna på SILMU:s verksamhetsområde på ett mångsidigt sätt. Projektet genomförs i nio kommuner (Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila och Sibbo). Projektet förverkligas i samarbete med byarna, kommunerna och myndigheter, samt organisationer som arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor (bl. a. FBK, polisen och SPEK).

Inom projektet förverkligas det bl.a. trygghetsenkäter och görs upp säkerhetsplaner tillsammans med invånarna och det arrangeras evenemang och skolningar med trygghet som tema, bl.a. under Vår trygga by-skolningen kan man öva sig på släckning och få information om beredskap och cybersäkerhet. Planer som görs upp tillsammans och de gemensamma evenemangen ger en känsla av samhörighet och inverkar positivt på trivseln, hälsan och tryggheten i byn. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 09/2017 | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Sommarledigt på Byaservice

Svensk Byaservice återkommer efter semestrarna med nyheter inom landsbygdsutveckling. Förutom Facebook, Blogg, Hemsida, så finns vi nu även på Twitter. Det traditionella Nyhetsbrevet sänds inte längre ut, men finns nog katalogiserat på bloggen (Innehåll =>Välj kategori => (klicka t.ex.) Nyhetsbrev 08/2017).

Ha en riktigt skön sommar!

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 08/2017 | Lämna en kommentar

Landsbygdsprogrammets regionalekonomiska betydelse ska utredas

Genom ett öppet anbudsförfarande söker jord- och skogsbruksministeriet ett forskar-/utvärderingskonsortium att utreda landsbygdsprogrammens sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan. Arbetet består av tre steg:

  1. Kartläggning av landsbygdens nuvarande läge (näringsstrukturen, företagandet o.s.v.);
  2. Åstadkomma en analysmetod för att utreda uppkomsten av landsbygdsprogrammets sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan;
  3. Utvärdering av sysselsättningen och den regionalekonomiska effekten för åren 2019, 2021 och 2023.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutu.fi.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 08/2017 | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Nytt program ska påskynda hållbar stadsutveckling

Urbaniseringen formar världen och medför många utmaningar med tanke på såväl miljöns som människornas välbefinnande. För att ta itu med utmaningarna startar miljöministeriet ett nationellt program för hållbar stadsutveckling, där insatsområdena är framför allt koldioxidsnålhet, resurseffektivitet, smarta tjänster, förebyggande av ojämlikhet och hälsa. Programmet bottnar i internationella åtaganden, varav FN:s mål för hållbar stadsutveckling (New Urban Agenda) antogs av världens statsöverhuvuden och ministrar i Ecuador i oktober 2016.

”FN:s approach är ambitiös, och det med fog. I dag bor redan över hälften av världens befolkning i städer och enligt prognoserna flyttar ytterligare 3 miljarder människor in till städerna under de följande 40 åren. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 08/2017 | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Livskraft i skärgården med fritidsboende, turism, distansarbete och skärgårdsmat

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä anser att de förändringar i byggnadslagstiftningen som skrivits in i regeringsprogrammet, med vilka man strävar efter att underlätta omvandlingen av fritidsbostäder till permanenta bostäder, är mycket välkomna. ”Skärgårdens framtida utveckling stöds av en ökning av arbete och boende på deltid och heltid i kombination med arbete i olika centra, av turism- och upplevelseekonomins utveckling i kombination med den lokala mat- och småföretagskulturen, och av att kommunikationer och datatrafik fungerar väl.  Skärgårdsområdena har betydande styrkor och möjligheter att tillsammans med sina landskap aktivt och tillitsfullt bygga sin framtid”, säger Leppä. Det nationella skärgårdsprogrammet 2017-2019 offentliggjordes och överlämnades till den för skärgårdspolitiken ansvarige jord- och skogsbruksministern Leppä den 20 juni 2017 i riksdagen.

Läs mer på webbplatsen mmm.fi.

Skärgården och vattenområdena är geografiska särdrag för Finland och en del av den nationella identiteten i vårt land. I Finland finns det 52 500 km2 hav, 56 000 sjöar som omfattar minst 1 hektar, 36 800 km älvar som är minst 5 meter breda och 76 000 öar som omfattar minst 0,5 hektar, och om man räknar med skär och gölar har Finland 179 000 öar och 188 000 sjöar. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 08/2017 | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Cirkulär ekonomi för fortsatt ekonomisk tillväxt – Finland i framkanten

Även om förbrukningen av material och energi minskar, så kan den ekonomiska tillväxten fortsätta, välfärden ökas och fattigdomen utrotas. Trollformeln kallas cirkulär ekonomi, som är ett uttryck för ekonomiska modeller som lyfter fram affärsmöjligheter där kretslopp dominerar snarare än linjära processer, detta enligt Achim Steiner som är ordförande för FN:s utvecklingsprogram UNDP.

I dagens etablerade ekonomiska system produceras, används och slängs varor, vilket utgör en linjär ekonomi, medan en cirkulär ekonomi fungerar helt annorlunda. Produkter och tjänster designas så att de blir värdefulla att återanvända i antingen biologiska eller tekniska kretslopp. Produkterna tillverkas på ett sätt så att de går att plocka isär och materialen ska antingen kunna brytas ner av naturen eller återföras till produktionen. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 08/2017 | Märkt , , , | Lämna en kommentar