Kollektivtrafiken och framtiden

En nödvändighet för alla, var helst man bor, är att kunna ta sig till arbetsplatsen, sjukvården och samhällelig service. Att åka kollektivt är inte bara bra för klimatet utan också en förutsättning för att människor utan körkort, eller om man inte har bil, att kunna bo på landet. Svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet tittar på vad som fungerar och hur man övervinner de hinder som kan uppstå med kollektivtrafiken ute på Sveriges landsbygder. Man ser även in i framtiden. Medverkande är Maja Söderberg, initiativtagare samåkningsprojekt i Tolg, Carl Wiking, samåkningsprojekt för nyanlända, Jan Runfors, landsbygdsnätverkets integrationsgrupp, samt Fredrik Pettersson, kollektivtrafiksforskare Lunds tekniska högskola.

Fyrtiosjätte avsnittet, En kollektiv resa i framtiden – om kollektivtrafik i landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Annonser
Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 14/2017 | Märkt , , | Lämna en kommentar

Bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för gymnasieelever i Sverige

Forskning visar att bredband kan öka sysselsättning och tillväxt, men vi vet fortfarande relativt lite om effekten på utbildning, men nu visar en ny studie att ny bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för svenska gymnasieelever. Då det gäller landsbygdsprogrammet så ska ju bredbandsstöd underlätta för landsbygden att delta i det digitala samhället.

Vad effekten beror på är inte klarlagt. Dock visar resultat från PISA-studien att andelen elever som tillbringar många timmar online har ökat mer i områden med större bredbandsutbyggnad under senare år. Föräldrar kan ha rätt i att oroa sig för att tiden på nätet konkurrerar med skolarbetet.

Mer info finns på webbplatsen ehl.lu.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 14/2017 | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Landsbygdstrafiken har mer potential – projektkoordinator Heli Siirilä i Landsbygdspolitikens blogg

Det är nu liv och rörelse i trafiken och transporterna, både på nationell nivån i Finland som globalt är stora förändringsprocesser på gång. I ett nötskal är förändringsprocesserna dessa:

  • En ny lag om transportservice minskar myndighetsreglering, underlättar för nya företag att komma in på transportmarknaden, styr utnyttjandet av öppna data mot utbudet av flexibla resekedjor, inriktar på mer tjänster i förändringarna inom trafiken, samt minskar på bilägandet. Lagen träder i kraft 1.7.2018.
  • Nya bränslen kommer ut på marknaden vid sidan av bensin och diesel. Dessa är producerade biologiskt eller traditionellt, bl.a. gas, el och väte. I laboratorium utvecklas många andra bränslen.
  • Trafikens infra förnyas då nya tankningsställen planeras och byggs för nya bränslen inom kommunerna och i rikstäckande nätverk. Även självstyrda bilars intåg på marknaden utmanar väginfra. Det behövs bl.a. sensorer och vägytor i bra skick.

Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 14/2017 | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Tävlingen Den smartaste byn uppmuntrar byarna att skåda in i framtiden

Hur kan man förbättra servicen på landsbygden samtidigt som man ökar innovationsförmågan och samarbetet? Hur göra det på ett hållbart sätt och så att servicen är tillgänglig för alla? Hur får man människor i olika åldrar och med olika bakgrund att delta i verksamheten? I tävlingen Den smartaste byn uppmuntras byarna att skåda in i framtiden och utveckla servicen.

I tävlingen Den smartaste byn letas det nu efter byar som utvecklar servicen allra mest, t.ex. inom sektorerna hälso- och sjukvård, utbildning, energi, transporter och rörlighet, detaljförsäljning, hobbyverksamhet och kultur. Byar som vill och behöver öka sin livskraft, aktivitet och innovationsförmåga utmanas att delta. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 14/2017 | Märkt , , , , | 1 kommentar

Använd ordet landsbygder i plural obestämd form – svenskt landsbygdslexikon

Språket är fullt av ord och begrepp som utgår från den urbana normen, men ett svenskt landsbygdslexikon ger tips på andra ord och begrepp att använda istället, som t.ex. städer kontra landsbygden. Av Sveriges yta består 98 procent av landsbygder med olika förutsättningar, utseenden och karaktär, så när land och stad jämförs, är det problematiskt att använda olika form på orden, till exempel i den här meningen från SCB: ”… urbaniseringen kan också beskriva hur befolkningens storlek i städerna och på landsbygden förhåller sig till varandra”. Städerna skrivs i plural bestämd form, medan landsbygden skrivs i singular, en åtskillnad som signalerar att landsbygden är på ett sätt, medan städer kan vara på flera sätt. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 14/2017 | Märkt , , | Lämna en kommentar

Senaste nyhetsbrevet från SILMU

Utvecklingsföreningen SILMU rf har utkommit med ett nytt nyhetsbrev som tar upp följande ämnen: SILMU rf:s styrelse år 2018, Projektfinansiering år 2018, SILMU rf:s Temaprojekt 2, Seminarium om cirkulär ekonomi i Borgå, Öppna Byar 2018, FYRKKA till ungdomar och Den smartaste byn 2020, var finns den? (Se inlägget om Tävlingen Den smartaste byn uppmuntrar byarna att skåda in i framtiden, red. anm.)

SILMU rf:s Infobrev December 2017 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 14/2017 | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Öppna finländska mästerskap i Mathantverk hålls i Ekenäs

De öppna finländska mästerskapen i Mathantverk arrangeras den 21-23 mars 2018 i Ekenäs. Tävlingen är öppen för mathantverksprodukter från Finland, samt från nordiska och baltiska länder.

Tävlingsklasser finns inom kategorierna mejeriprodukter, charkuteriprodukter, fiskprodukter, bageriprodukter, bär- och fruktprodukter, grönsaks- och svampprodukter, kalla krydd- och matsåser, snacks, nordiska drycker, samt innovativt mathantverk.

För mer information om tävlingen och anmälan (görs senast 18.2), se webbplatsen novia.fi.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 14/2017 | Märkt , | Lämna en kommentar