Globala klimatmål kräver förändringar på lokal nivå

jordgloben-mellan-tva-handerDet demokratiska systemet ställs inför stora utmaningar då klimatavtalet i Paris ska diskuteras på nytt i Marrakech. Kulturgeografen och landsbygdsforskaren Ulla Herlitz, samt arkitekten och landsbygdsutvecklaren Hans Arén skriver på webbplatsen Land.se att det krävs förändringar ner på kommunnivå för att göra samhället miljömässigt hållbart, och deras förslag är en första samhällsnivå som är inspirerat av det utvecklingsarbete som redan pågår på landsbygden runt om i hela Sverige.

Finns det ett reellt inflytande, så ökar medborgarnas vilja att medverka i centrala beslut. Men enligt Herlitz och Arén krävs det att demokratins former utvecklas. Den första samhällsnivån ska vara en möjlig, lagstadgad demokratisk organisation i en kommundel, där legitimitet ges åt det offentliga samtalet och lokala beslutsfattandet. De tror att det blir helt avgörande för en bygds hållbara framtid att det finns en första samhällsnivå där människor kan ta ansvar och mötas med respekt som en del i det kommunala arbetet.

Läs mer i länken ovan.

Publicerat i 2016, Nyhetsbrev 11/2016 | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Hur ska vi nå målet när vi inte vet vart vi är på väg? – om helhetssyn för hållbar utveckling

hallbarhetsfragor-forelasare-daniel-hansson-bild-1-daniel-hansson

Daniel Hansson är filmare, forskare och föreläsare. Foto: Daniel Hansson

I samband med Tammerfors-träffen för finlandssvenska landsbygdsutvecklare den 29 september 2016 inspirationsföreläste forskaren, aktivisten och pedagogen Daniel Hansson om helhetslösning och komplexitet. Här nere följer en något förkortad text för en artikel till ett kommande nummer av SFV-magasinet:

Genom sitt projekt Terra Religata (www.terra-religata.se) vill Hansson möjliggöra djup återkoppling mellan människor, och mellan människa och natur, genom konstnärligt kreativ kommunikation, design, transformativa möten, kulturell reflektion och tillämpat helhetstänkande. Målet är att hjälpa människor att gemensamt bana väg för bestående ekologisk balans, social rättvisa och hållbar utveckling från lokal till global nivå. Läs mer

Publicerat i 2016, Nyhetsbrev 11/2016 | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Landsbygdsservicen är i behov av kompanjonskap mellan föreningarna och företagen

pusselbitarDet finns goda erfarenheter för det lokala samarbetet mellan föreningarna och företagen i byarna, men potentialen kunde vara ännu större. Närproducerad mat kan man redan få tag på genom olika matringar, men t.ex. förenandet av föreningarnas fastigheter som inte utnyttjas till fullo och företagens kunnande kunde det vara mera av. Särskilt byagårdarna är i bästa fall mångservicepunkter, där man kan ha föreningsverksamheten och företagens service. På en landsbygd med dåliga trafikförbindelser kan man ha t.ex. massör, frisör eller varför inte hälsovårdsservice – i princip vad som helst. Läs mer

Publicerat i 2016, Nyhetsbrev 11/2016 | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Hannu Katajamäki – en landsbygds förkämpe håller sin avskedsföresläsning

Hannu Katajamäki (1)Professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki, som går i pension, håller sin avskedsföreläsning 30.11 kl. 10 vid Vasa universitets campus i huvudbyggnaden Tervahovi, auditoriet Levón, Wolffskavägen 34, 65200 Vasa. Rubriken för den uppskattade landsbygdsförespråkaren är Paikan poika – huomioita matkan varrelta (Ortens pojke – iakttagelser under resans gång). Det går även att följa med föreläsningen direkt på Youtube. Professorn önskar inga hågkomster. Efter föreläsningen hålls en kaffebjudning, till vilken man bör anmäla sig (senast 25.11) ifall man vill delta i den.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Publicerat i 2016, Nyhetsbrev 11/2016 | Märkt , | Lämna en kommentar

Ekosystemtjänster och lantbrukarnas roll

broschyren-lantbrukarens-unika-rollSvenska Landsbygdsnätverket har tagit ett nytt grepp för att öka kunskaperna om jordbrukets ekosystemtjänster genom en kortfilm som visar lantbrukarens betydelse för en lång rad viktiga ekosystemtjänster. Nu finns också en broschyr som på ett lättillgängligt sätt beskriver vilka dessa tjänster kan vara. Ekosystemtjänster, som är ett ganska nytt begrepp som används flitigt i miljösammanhang, handlar i kort om de produkter och tjänster som människan i samspel med naturens ekosystem ger oss och som bidrar till vårt välbefinnande. Läs mer

Publicerat i 2016, Nyhetsbrev 11/2016 | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Projektledare Mia Aitokari söker ny turismaktör för varumärket Kungsvägen

kungsvagen

Turistvägsskylt för Kungsvägen
Bildkälla: Wikipedia

En ny förening där både kommuner, företagare och privatpersoner är med skulle vara det bästa alternativet för att ansvara för varumärket Kungsvägen i framtiden tycker Mia Aitokari, som är projektledare för projektet Låt Kungsvägen blomstra igen. Det är sju Leader-grupper längs den gamla postrutten som tillsammans anställt Aitokari.

Aitokari har sex månader på sig att skaffa fram en ny trovärdig turismaktör som kan ta över varumärket Kungsvägen, vilket registrerats och upprätthållits av Nylands förbund, men deras avtal upphörde 31.7, och sex månader efter att kontraktet gått ut kan varumärket registreras av vem som helst. De sju Leader-grupperna har bedömt att Kungsvägen är viktigt för kommunerna och turismföretagarna längs rutten och vill satsa på varumärket också i fortsättningen. Läs mer

Publicerat i 2016, Nyhetsbrev 11/2016 | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Senaste Newsletter från aktionsgruppen I samma båt

i-samma-bats-newsletter-november-2016I samma båt – samassa veneessä rf ry, som fungerar som Leader-grupp i Åbo skärgård, har kommit ut med sitt andra nyhetsbrev för i år. Verksamhetsledaren Emil Oljemark skriver bl.a. i sin spalt om projekt. Projektet tar ju itu med en specifik fråga, det genomförs skilt från ordinarie verksamheten och har en tydlig början och ett tydligt slut. Det är på sätt och vis tydligt och klart, men nog en förenklad sanning som utgår från det projekttekniska. För då man gräver lite djupare så är projekt inte alls så lösryckta från större helheter, exempelvis kan ett utvecklingsprojekt till en del förverkliga en byaplan, där man stakat ut byns utvecklingsåtgärder för 10 år framöver, eller så kan man se att ett projekt hänger samman med känslan om en nödvändighet att anpassa sig till ändrade lokala omständigheter. Vidare innehåller Newsletter information om aktuella Leader-ärenden och den avgående ordförandens tankar.

Det tvåspråkiga Newsletter (november 2016) finns att läsas på webbplatsen sameboat.fi.

Publicerat i 2016, Nyhetsbrev 11/2016 | Märkt , , | Lämna en kommentar