MANE:s syn på framtidens kommun inför valet

Inför kommunalvalet 2017 lyfter Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) fram rollerna för framtidens kommun. Inom alla dessa sex roller – bildningsrollen, välfärdsrollen, delaktighets- och samhällsrollen, närings- och sysselsättningsrollen, livsmiljörollen, samt utvecklar och kompanjonrollen – behövs mod av kommande kommunala beslutsfattare för att se de mångsidiga möjligheterna för den egna kommunens landsbygd, samt att skapa ramar för att förverkliga dem.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även MANE:s nyhetsbrev, Maaseutupolitiikan ajankohtaiskirje 1/2017.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 03/2017 | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Den första samhällsnivån – bok om lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling

bok-den-forsta-samhallsnivanBoken Den första samhällsnivån…lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling presenterar en nytänkande modell för lokal organisering som bygger på grundbultarna demokrati, fysisk planering och finansiering. Författare är Ulla Herlitz, kulturgeograf och landsbygdsforskare från Styrsö och Hans Arén, arkitekt och skärgårdsutvecklare från Koster.

Författarna svarar själva för idén och innehållet, och vi vill med denna skrift om den första, lokala, nivån stimulera till en idédebatt om hur den ideella, privata och offentliga sektorn kan samverka i ett gemensamt lokalt engagemang.

Boken finns bl.a. att läsas på webbplatsen vskylat.fi.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 03/2017 | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kulturarv bidrar till hållbar samhällsutveckling

rapporten-rakna-med-kulturarvetRapporten Räkna med kulturarvet beskriver hur kulturarv bidrar till en hållbar samhällsutveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kulturarv finns överallt där människor har levt, spår som kan spänna från det mest vardagliga i form av en betad hage, en arbetsplats i en äldre byggnad till storslagna monument som lockar besökare från hela världen. Spåren kan användas för att berätta något om den tid som varit, men även något om vad vi värdesätter idag och varför.

Kulturarv är idag närvarande på många olika sätt, allt från näringslivsutveckling och turism, via attraktiva livsmiljöer, till deltagande i samhället. Mångfalden av kulturarv kommer av att människor skapar, använder och omtolkar den. Nya årsringar bildas och nya lager av betydelser läggs till, vilket formar såväl vår samtid som vår gemensamma framtid.

Uppgifterna är från webbplatsen raa.se.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 03/2017 | Märkt , , | Lämna en kommentar

Bilden av landsbygden styrs av fördomar

lutande-husLandsbygdsskildringar kantas ofta av fördomar och stereotyper, som Kjell A Nordströms uttalande om att Gotland och Värmland är ”skräpytor”. Verksamhetsledaren för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) Terese Bengard menar att staden kopplas till positiva och moderna värden, medan landsbygden beskrivs som lite ”bakom”. Det här är ett exempel på hur storstadsmaktordningen kommer till uttryck. Storstadsmaktordningen yttrar sig bl.a. i lagstiftning och reformer som anpassas och utformas efter staden, och den yttrar sig i strategidokument och analyser. Exempelvis långtidsutredningen som beskriver platser som ”mycket avlägset belägna”, men aldrig någonstans på de 300 sidorna definierar man vad man är avlägset belägen ifrån – för det är ”självklart”. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 03/2017 | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Uggleparlamentet – mötesplatsen för landsbygdsutvecklarna i mellersta Finland

berguvI Uggleparlamentet (Pöllöparlamentti) bekantar man sig med varandra, delar information och kläcker idéer om vad som kan göra tillsammans. Det är en mötesplats för dem som leder landsbygdsprogrammets utvecklingsprojekt. Uggleparlamentet, som redan har långa traditioner, startade under senaste programperiod när landsbygdsprogrammets projektledare ville få mer information om vad som görs inom andra projekt i landskapet. Uggleparlamentet har ökat i omfattning och utvecklats avsevärt under den nuvarande programperioden. Som mest har upp till 40 personer deltagit i mötena och man har träffats ca fem gånger per år. Projektledare bjuds in efter hand som nya projekt startar. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 03/2017 | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Engagemang diskuteras på seminarium i Helsingfors

SFV-logoHar vi alls tid att engagera oss i dagens hektiska värld? Vad vinner man på att ge av sin tid och sitt engagemang? Förlorar man något? Vad betyder det för samhället? Hur ser framtiden ut för frivilligt engagemang? Vid seminariet Tid för engagemang? talar biskop Björn Vikström, verksamhetsledaren vid Svenska studieförbundet Mari Pennanen, ordförande Linda Basilier vid Finlands Röda Kors Kyrkslätt svenska avdelning och koordinator Sonja Karnell vid SAMS. Som moderator för diskussionen fungerar Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. Seminariet hålls den 21 mars kl. 17-19 i festsalen i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Länk till anmälan (som görs senast 21.3) finns på webbplatsen sfv.fi. Se även övriga evenemang: att lyckas i sitt föreningsarbete, grundkurs i Digistoff, infotillfälle om verktyg för föreningsutveckling, Bildning?! Sivistys?!, workshopsserie om att utveckla sin förening, samt hur föreningar påverkas av EU:s dataskyddsreform.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 03/2017 | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Allt viktigare roll för nordiska glesbebyggda områden

rapporten-oecdn-aluekatsaukset-pohjoiset-harvaan-asutut-alueetDe viktigaste resultaten från rapporten Territorial Reviews: Northern Sparsley Populated Regions har publicerats, OECD:n aluekatsaukset: Pohjoiset harvaan asutut alueet. I översikten konstateras att de nordliga områdenas geopolitiska och ekonomiska betydelse ökar i Finland, Sverige och Norge, både nationellt och inom EU i nära framtid. De nordiska glesbefolkade områdena är en del av Europas genomfartsrutter till Norra ishavet och östra Ryssland. I översikten sägs att dessa områdens hållbara utveckling har en ”avgörande roll i kontrollen av strategiska risker och möjligheter”.

Bakgrunden är klimatförändringen, områdenas kolväte- och mineralkällor, samt förändringar i förhållandet till Ryssland, vilka förändrar områdenas politiska och ekonomiska utsikter. I utredningen konstateras att ”utnyttjandet av områdenas tillväxtmöjligheter har att göra med erkännandet av de absoluta fördelarna”. De här varierar områdesvis och hit hör bl.a. mineraler och energi, fiskerinäring och vattenbruk, skogsbruk, förnyelsebar energi och service som hör till turismen.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Hela rapporten kommer denna månad.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 02/2017 | Märkt , , , , | Lämna en kommentar