Flytten till stan går inte att stoppa – det måste bli enklare att flytta och pendla

I en bok av Peter Gladoic Håkansson och Helena Bohman, docent respektive universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe. Precis som i Sverige ökar storstäderna i Kroatien och Serbien och landsbygdsbefolkningen minskar. Enligt Håkansson är det inget politiskt beslut att städerna ska växa, utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka.

Forskarna menar att minst lika viktig som inkomstklyftorna, är den geografiska ojämlikheten. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort, drabbas invånarna dubbelt genom att de förlorar både jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har och de blir på så sätt ”dubbla förlorare”. Läs mer

Publicerat i 2019, Nyhetsbrev 20/2019 | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Leader-projekt förlängde S:t Olavsleden på Fastlandsfinland

Bildkälla: suomenkylat.fi

S:t Olavsledens förlängning på Fastlandsfinland har finansierats av åtta Leader-grupper (Varsin Hyvä ry, Varsinais-Suomen Jokivarsikumppanit ry, Ravakka ry, Karhuseutu ry, Joutsentenreitti ry, Linnaseutu ry, Päijänne-Leader ry ja Veej’jakaja ry) via ett projekt. Kulturleden, som certifierats av Europarådet och har Trondheim som slutdestination, går sedan tidigare till den åboländska skärgården, men via projektet som nu avslutas, har leden färdigställts mellan Åbo och Nyslott. Målet med den färdigställda leden, som väntas intressera en större skara kulturturister, är att få den godkänd som en del av den officiella kulturleden inom några år. Projektet Pyhän Olavin Mannerreitti håller slutseminarium 11.12 i Nyslott.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.

Publicerat i 2019, Nyhetsbrev 20/2019 | Märkt , , | Lämna en kommentar

Rapport och verktygsboxar från ÅA:s forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.

Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.

Publicerat i 2019, Nyhetsbrev 19/2019 | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Invånarnära utveckling huvudtema när Finlands Byar höll höstmöte

Finlands Byar rf:s mål är att fungera som ett fullödigt nätverk för lokala utvecklare, vilket i framtiden täcker, förutom landsbygdsbyarna, även stadsdelar. På landsbygden har Leader-verksamheten fört med sig kunnande om invånarnära utveckling, vilket även behövs i städerna. Invånarnära utveckling möjliggör för invånarna en ökad frihet att bestämma över små projekt inom det egna bosättningsområdet. Det kan t.ex. röra sig om mötesplatser eller idrottsanläggningar.

Finlands Byars mål är att förena de lokala aktörerna från olika delar av landet och främja spridning av god praxis, samt finna finansieringskällor för det nätverk som bildas av 4 200 byar, hundratals stadsdelsföreningar, 54 Leader-grupper och 19 regionala byaföreningar. Till verksamhetsplanen för år 2020, Läs mer

Publicerat i 2019, Nyhetsbrev 19/2019 | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Vad händer med stöden för landsbygdsutveckling med en mindre pott EU-pengar? – lyssna på podden Landet

Sedan år 2007 har det funnits EU-pengar från flera olika fonder som kan användas för att jobba med landsbygdsutveckling. Men inför nästa programperiod blir det troligen en mindre pott pengar och mer fokus på fondernas kärnuppgifter. Vad kan det komma att innebära? Hör hur man ser på situationen i Sverige. I detta avsnitt av podden Landet medverkar Per Callenberg, statssekreterare åt landsbygdsminister Jennie Nilsson på Näringsdepartementet och Maria Gustafsson, verksamhetsledare vid Landsbygdsnätverket.

Nittiosjunde avsnittet, Mindre pott EU-pengar – vad händer då med stöden för landsbygdsutveckling?, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Publicerat i 2019, Nyhetsbrev 19/2019 | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Nytt namn och ny logo – Svenska studieförbundet byter namn till Förbundsarenan

Då Svenska studieförbundet byter namn till Förbundsarenan har man även en ny logo, som visar på ett nytt kapitel i förbundets verksamhet. Tillsammans bildar de fyra olika figurerna i logon en helhet som beskriver Förbundsarenans verksamhet. Organisationen har utvecklats och förändrats sedan den grundades 1961. Därmed har det även funnits ett behov att byta namn till något som bättre motsvarar förbundets verksamhet – att stöda de svenska förbunden i Finland och agera förbundens förbund.

Den nya logon är designad av ålänningen Ida Dimic. Ida har i sitt skapande försökt utgå från det hon ser som Förbundsarenans värderingar, målsättningar och vision. De fyra figurerna, eller byggklossar som Ida kallar dem, symboliserar var för sig olika värderingar, som Ida uppfattar att Förbundsarenan står för. Läs mer

Publicerat i 2019, Nyhetsbrev 19/2019 | Märkt , | Lämna en kommentar

Kelviåbon Heleena Lassila vann uppsatstävlingen ”Kyläillään”

Närvarande skribenter vid tillfället för offentliggörandet av uppsatstävlingen ”Kyläillään”
Bildkälla: suomenkylat.fi

Den riksomfattande uppsatstävlingen ”Kyläillään” har avgjorts. Huvudpriset på 5 000 euro tilldelades den pensionerade kelviåbon Heleena Lassila. Den vinnande texten beskriver en bastutur på lördagen till en kusin, sett ur en liten flickas perspektiv. Juryn lockades av atmosfären och den exakta tidpunkten i händelsen. ”Berättelsen är idealet för besök, det som vi alla vill uppleva ibland”, konstaterade juryn i sin motivering.

För ner info (på finska) och uppgifter om övriga pristagare och hedersomnämnanden samt antologin, se webbplatsen suomenkylat.fi.

Publicerat i 2019, Nyhetsbrev 19/2019 | Märkt , , | Lämna en kommentar