En resa till landsbygden med Po Tidholm

Bildkälla: Wikimedia Commons

I den populärvetenskapliga podcasten Allt du velat veta tar oss författaren och journalisten Po Tidholm oss med på en resa till landsbygden. Det pratas om naturtillgångar, service, skattesystem, turism, nedlagda postkontor och mycket mer.

Avsnittet Om landsbygden med Po Tidholm finns att lyssnas på webbplatsen acast.com.

 

Allt du velat veta

Din populärvetenskapliga podcast. Den snabbaste och roligaste vägen till kunskap och allmänbildning. Ett ämne, en expert, en knapp timme.

Annonser
Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 13/2017 | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Barns kunskap om matproduktion förbättras dramatiskt via gårdsbesök visar doktorsavhandling

En stor del av eleverna i grundskolans lägre årskurser har en svag uppfattning om matproduktionen, t.ex. vet många inte varifrån mjölken kommer. Det här kommer fram i en färsk doktorsavhandling av filosofie magister Pia Smeds, forskare vid Naturresursinstitutet Luke. ”Matfostran blir allt viktigare eftersom barn och ungas personliga upplevelser av matens väg från jord till bord är få p.g.a. de allt färre lantgårdarna i Finland”, säger Smeds som disputerade vid Uleåborgs universitet 10.11.

Inför undersökningen delade lärarna in eleverna i tre grupper: svaga, medel- och högpresterande elever. ”Resultaten var tydliga. I det test som genomfördes fem månader efter interventionen såg man klart att de elever som fått delta i undervisning i autentisk miljö på lantgården lärt sig bäst. De svagaste eleverna som fått vara med på gården hade högre poäng än de högpresterande elever som lärt sig samma sak endast i klassrummet”, konstaterar Smeds. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 13/2017 | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ny teknik ska hålla danska landsbygdsbutiker öppna utan personal

Dagli´ Brugsen
Foto: Coop

För att motverka butiksdöden på den danska landsbygden vill handelskedjan Coop pröva ny teknik för att hålla sina landsbygdsbutiker öppna 24 timmar i dygnet utan personal. Coop vill nu vända utvecklingen genom att testa butiker där kunderna får betjäna sig själva. Coop har de senaste två åren kört in sitt s.k. ”Bip&Betal” -system, som gör det möjligt för kunderna att själva skanna in sina varor med en app i den egna mobiltelefonen. Vid utgången betalar sedan kunden genom att dra telefonen över en skanner.

De första reaktionerna är inte särskilt positiva, för då Coops nya planer blev kända, började det hagla kritik i sociala medier. Innovationen kan i värsta fall bli ett självmål. I en intervju för Danmarks TV2 befarar detaljhandelsexperten Bruno Christensen att satsningen i värsta fall kan gynna konkurrenterna, och hänvisar till kedjan Rema 1000 som kan tacka personalens direktkontakt med kunderna för sina framgångar.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Peter Karlberg, i tidningen Landsbygdens Folk (10.11).

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 13/2017 | Märkt , , | Lämna en kommentar

Höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Tammerfors

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 13-14.12 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors.

Mer info och anmälningsförfarandet (anmäl senast 29.11) finns (på finska) att ta del av på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 13/2017 | Märkt , , | Lämna en kommentar

Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas

Inspiration behövs alltid, oberoende om man ska jobba i trädgården, driva företag eller förändra landsbygden. Man måste känna energi och att det här är något man vill göra. Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas, vilket är ett inspirationspass för den som vill vara med och utveckla landsbygden.

Förutsättningarna för att verka på landet har förändrats under de senaste 10-20 åren, t.ex. antalet jobb som kan utföras på landsbygden, förr och nu. En stor del jobb går att flytta till landsbygden, vilket har möjliggjorts av Internet. Då jobben kan flytta ut, kan människorna flytta efter. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för att välja var man vill bo.

En tjänst som Uber är bara början, för efter tre år har vi kanske 100 möjligheter till samåkning från vår lilla by. Allt kan bli perfekt, bara vi anstränger oss. Alla landsbygdsproblem har en kreativ lösning, menar rikssvensken Teo Härén som föreläste (26.10) på en innovationsverkstad på Yrkesakademien i Närpes.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Jan Ola Klåvus, på tidningen Syd-Österbotten (28.10).

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 12/2017 | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Landsbygdens invånare har både kunskapen och viljan att möta Europas stora utmaningar – deklaration från ERP

HSSL:s ena ordförande Staffan Nilsson (t.h.) skriver under deklarationen som ordförande för ERCA (European Rural Community Alliance).
Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Lördagen den 21 oktober antog 250 delegater från 39 länder och landsbygdsorganisationer en deklarationEuropean Rural Parliament (ERP) – den europeiska Landsbygdsriksdagen – i Venhorst, Nederländerna 18-21.10. Deklarationen slår fast att landsbygdens invånare har både kunskapen och viljan att möta Europas stora utmaningar, varav de största utmaningarna består av snabb digitalisering, flytt från utsatta till välbärgade områden och från landsbygd till stad, de många flyktingar som kommer till Europa, förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar.

Deklarationen uppmanar invånare och politiker att stöda utvecklingen av landsbygden och se till att politiska beslut är landsbygdssäkrade, och att arbeta för att skapa hållbara landsbygdssamhällen med ett fokus på infrastruktur, service och anslutning, bekämpande av fattigdom och social utslagning, stärkande av lokala ekonomier, välkomnande av nya människor in i samhället, samt ungdomar. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 12/2017 | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Idéer men inga pengar för landsbygdsutveckling i Finland

Sverige gör en helomvändning när det gäller landsbygdsutveckling. Den svenska regeringen storsatsar genom att avisera i budgeten för 2018 en summa på 1,2 miljarder kronor (ca 130 miljoner euro) för att människor ska kunna leva och arbeta i hela Sverige. Man vill också genomföra en långsiktig satsning på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden, vilka nästa år får 500 miljoner kronor (52 miljoner euro). Summan växer successivt för att år 2020 ligga på 2,5 miljarder kronor (260 miljoner euro). I Norge finns direkta statsstöd för landsbygdspolitik, som år 2016 låg på 145 miljoner euro.

Största skillnaden mellan svensk och finländsk landsbygdspolitik är att regeringen i Sverige reserverar pengar i statsbudgeten, medan Finland knagglar sig fram med fleråriga utvecklingsprogram. Läs mer

Publicerat i 2017, Nyhetsbrev 12/2017 | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar