SYTY söker Leader-ombud för utvecklingsprojekt

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf är byaverksamhetens och Leader-gruppernas nationella samarbetsorganisation och befrämjare. SYTY har nu fått projektfinansiering från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland till ett utvecklingsprojekt som inkluderar alla 55 Leader-gruppsområden. Syftet med det här Leader-ombudsman benämnda utvecklingsprojektet är främjande av Leader-metoden och samarbetet för åren 2013-2014. För genomförande av projektet söker man nu, antingen en heltids eller två deltids Leader-ombud med placeringsort vid SYTY:s kansli i Suomusjärvi. Ansökningshandlingarna skall vara framme senast 4.2. Tilläggsuppgifter ger SYTY:s ordförande, professor Eero Uusitalo på tel. 040 541 9916, Leader-sektionens ordförande, verksamhetsledare Kirsti Oulasmaa på tel. 040 553 7209 eller SYTY:s generalsekreterare Risto Matti Niemi på tel. 050 599 5229.

Info och ansökningsdirektiv finns som länk på SYTY:s hemsida.

For Future – Facebooksida för hållbar utveckling på landsbygden

”Vi vill att alla kommuner i landet skall ha möjlighet att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt och social sammanhållning. Det bygger på en förändrad politik. De kommuner och regioner som producerar tillväxt genom sina naturtillgångar, måste få tillbaka en del av vinsten. Något är fel när de fattigaste kommunerna är det mest produktiva.”

Samspel mellan stad och landsbygd ger ett långsiktigt och uthålligt samhälle

På förhållandevis kort tid har landsbygden allt mer förlorat sin status i takt med och till förmån för växande städer. Men genom denna process har landsbygden också tvingats till anpassning, nytänk och omvandling. Den moderna landsbygden utvecklas dels i symbios med staden, men även på egen hand, som innovations- och samverkansmiljö. För vid hållbar regional utveckling måste även utvecklingen av den moderna landsbygden främjas, och landsbygden utvecklas i allt större utsträckning från att vara en perifer arena till att bli s.k. intersektioner – det vill säga knytpunkter för utbyte av idéer och samverkan mellan invånare, förenings- och näringsliv. Ett tecken på detta är den ökande mängden tvärsektoriella samarbeten som i allt större utsträckning sker runtom på Sveriges landsbygd, där tätt sammansvetsade och välfungerande lokalsamhällen bidrar till en gemensam problemformulering och där innovationer uppstår till följd av en utmaningsdriven process. Ett sådant exempel är i Röstånga i Skåne, där invånare och föreningsliv tillsammans startade ett aktiebolag, Röstånga Utveckling AB (RUAB), som i ett första projekt mobiliserar Röstångas befolkning och erbjuder alla att bli aktieägare i syfte att bevara och utveckla restaurangen och mötesplatsen Stationen. RUAB kommer att drivas som ett kommersiellt bolag med de risker och möjligheter som en marknadsekonomi erbjuder. I vissa fall kan andra värden prioriteras än att maximera vinsten.

Byns allt i allo hjälpreda åt Sundomborna

Sedan nyår har Sundom by i Vasa sin egen allt i allo i malaxbon Torolf Björklund. Det kan t.ex. handla om snöskottning, lövkrattning, matinköp, städhjälp, datorhjälp och enklare reparationer. ”Det är mycket bra”, säger bybon Sven-Erik Jåfs om att Sundom fått en allt i allo, då denne hämtar honom med bil på måndagsförmiddagen (7.1). Han kan inte längre ta sig in till byn på egen hand. Enligt Sundom Bygdeförening rf:s ordförande Agneta Glad har de inte gjort någon marknadsundersökning, ifall det finns ett behov av sådana här tjänster. ”Men vi tror att det finns ett behov”, säger föreningens sekreterare Bjarne Blomfeldt. De som är medlemmar i föreningen får ta del av allt i allons tjänster kostnadsfritt, medan det för icke-medlemmar kostar tio euro per arbetsinsats. Det är även ett sätt att värva medlemmar till föreningen. Det allt i allon Björklund gör, skall inte konkurrera med hemtjänsten. Det är genom Vasa settlementförening och projektet Siivet (Vingar) som Sundom bygdeförening fått tips om möjligheten att anställa en allt i allo för byn, och sådana finns sedan tidigare i två av Vasas stadsdelar – Aspnäs och Vapenbrödrabyn. Finansieringen sker genom arbets- och näringsbyrån och handlar om att sysselsätta långtidsarbetslösa. Arbetstiden för Björklund (61 år), som varit arbetslös sedan han för fem år sedan flyttade tillbaka från Sverige, är 25 timmar per vecka. Liknande byahjälpsprojekt har de senaste månaderna startats i bl.a. Fiskars och Snappertuna i Nyland.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Max-Ola Nordlund, i Vasabladet (8.1).

Aktion Österbotten söker Leader-rådgivare och byaombud

Aktion Österbotten rf är Leader-grupp i det österbottniska kustområdet från Karleby i norr till Kristinestad i söder. Till sitt energiska team söker man nu en Leader-rådgivare (Syd) och ett byaombud, båda på deltid (50 procent). Placeringsorten för Leader-rådgivaren är Närpes (Företagshuset Dynamo) och för byaombudet Vasa. Tjänsterna kan även sökas som en heltidstjänst. Sista ansökningsdag är 23.1 kl 16.

Mer info om tjänsterna finns på www.aktion.fi.

SYTY föreslår närdemokratisamhällen inom kommunen

I och med att kommunstorlekarna växer, så blir avståndet mellan beslutsfattarna och medborgarna allt längre. Det här accentueras särskilt inom landsbygdsområden, där de geografiska avstånden är stora och den representativa demokratin är gles. Närdemokratin kan inte lösas enbart med representativa demokratiska medel, utan det behövs direkt demokrati. Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf kräver sålunda att man i den nya kommunlagen inför gemensamma överläggnings- avtals- och beslutsmekanismer mellan kommunen och byarna, så att:

• Byaföreningar och lokala aktörer bildar behöriga enheter, närdemokratisamhällen, vilka väljs av medborgarna – representerar medborgarorganisationer, samt godkänd av den kommunala förvaltningen.
• Närdemokratisamhällens verksamhet grundar sig på områdets egen utvecklings- eller byaplan, med vars hjälp man tillsammans med kommunen förverkligar överenskomna uppgifter, vilka särskilt hör till närservicen och den lokala utvecklingen.
• En del av kommunens budget avsätts för samhällena.

Hela ställningstagandet (på finska) finns att läsas på SYTY:s hemsida.

Forskningsseminarium om storstadsområdets landsbygd och förvaltning

Forsknings- och samarbetscentret FO-RUM vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet arrangerar ett forskningsseminarium om storstadsområdets landsbygd och förvaltning, Metropolitan Ruralities and Governance, i samarbete med Research Community TRANSRURBAN som en del av jubileumsprogrammet för Svenska social- och kommunalhögskolan.

Forskningsseminariet, som hålls 25-26.1 på högskolan, fokuserar på metropollandsbygd i urbaniserade regioner, på förvaltning av metropoler som expanderar och på delaktighet vid urban förvaltning.

Info, program och anmälningsuppgifter (senast 15.1) finns här.

Populära artisten Jason ”Timbuktu” Årets Lantis 2012 – skapade en oförglömlig folkfest i norrländska glesbygden med sin musik

Jason ”Timbuktu” Diakité Bildkälla Wikipedia

Det finns artister som skriver låtar om att rädda världen, och så finns det de som låter refrängerna övergå till handling, som Lundasonen Jason ”Timbuktu” Diakité. Förutom att han håller på att bygga upp en musikstudio för fattiga i Senegal, har en välgörenhetsgala i Thailand, är med och räddar fridlysta djur i TV och sitter flera dygn i en bur för Musikhjälpens räkning, så har Timbuktu även satt Valvträsk på den svenska musikfestivalkartan. I somras låg han bakom Valvträskfestivalen som gjorde att hela byn med 27 invånare ställde upp med förberedelserna för festivalen som drog 1 500 personer. Tidningen Lands motivering lyder:

Kampanjen Byar med livskraft – dags för anmälning till österbottniska seminariet

Det österbottniska seminariet av kampanjen Byar med livskraft går av stapeln 25-26.1, så att själva landsbygdsseminariet hålls 25.1 kl. 10-16 i Korsholms kulturhus. På kvällen ordnas en österbottnisk byamiddag kl. 19.30 på Restaurant Bernys i Replot, medan det arrangeras ett byaseminarium följande dag kl. 10-13 på Radisson Blu i Vasa. Bland talarna återfinns pro­fessor Eero Uusitalo, specialsakkunnig på Kommun­förbundet Christell Åström, kontraktsprosten i Korsholms prosteri Berndt Berg, projektledare Miia Mäntylä vid Vasa universitet, landsbygdsutveck­lare Peter Backa, Aktion Österbotten rf:s verk­samhetsledare Mathias Högbacka och projektledare Isabella Lund. Den nationella Byar med livskraft-kampanj­ens centrala mål är att genom utbildning och samarbete mellan olika aktörer öka dialogen och samarbetet mellan byarna och kommun­erna, bl.a. kring nya sätt att ordna service på glesbygden. Byar med livskraft i Österbotten arrangeras av Aktion.

Mer information, program och anmälning (senast 11.1, gäller även betalningar) finns på Aktions hemsida och i denna pdf.

Avfolkningsdrabbade Lestijärvi höjer babypengen till 10000 euro

Det blir allt vanligare att kommuner betalar ut en s.k. babypeng till föräldrarna till nyfödda spädbarn, och även summorna växer. Värst är Lestijärvi. I fjol hade nästan 70 kommuner gett föräldrarna pengar eller en gåva med anledning av familjetillökningen. Antalet har stigit med ett tjugotal under de senaste fyra åren. Det är främst små kommuner som betalar ut babypeng, i vanliga fall kring några hundra euro, men i år satsar det avfolkningsdrabbade Lestijärvi hårdast av alla: babypengen höjs från 500 till 10 000 euro, fördelat över tio år. Man hoppas att bidraget skall öka nativiteten och göra att skolan inte behöver läggas ner. Enligt fullmäktigeordföranden i Lestijärvi Jukka-Pekka Tuikka, så har man länge haft en sjunkande befolkningssiffra. I slutet av år 2012 torde man ha haft 842 invånare, men bara ett barn föddes då. Fortsätter den här takten vet man hur det slutar. Kommunförbundet menar att det inte finns belägg för att babypengen skulle leda till att det föds fler barn i en kommun, och inte heller har folk lockats att flytta till vissa kommuner av babypengen. ”Nyttan är närmast att kommunen stärker sin barnvänliga image. Man tänker att kommunerna uppskattar barnfamiljerna också på andra sätt om de betalar ut babypeng”, säger sakkunnig Anna-Maija Haliseva-Lahtinen på Kommunförbundet. I Lestijärvi ser man i alla fall fram emot minst sex födslar i år, vilket är hela fem fler än i fjol.

Uppgifterna är från Österbottens Tidning (24.12.2012).

Vindkraften kostnadseffektiv

För en kort tid sedan publicerades en rapport från universitetet i Villmanstrand, innehållande en jämförelse mellan energiproduktionskostna­der för olika produktionsmetoder. Forskarnas konklusion var att kärnkraften är billigast och vindkraften det näst billigaste, medan energi producerad med sol, gas, kol, trä och torv är dyrare än vindkraftsenergi. Beräkningarna innehåller optimistiska investeringskostnader för kärnkraften – som senare bekräftats vara felaktiga av Areva – samt mycket låg energi­produktion för moderna vindkraftverk. Korri­geras dessa felaktiga antaganden, kommer man fram till att det billigaste sättet att producera elenergi med nya kraftverk är att använda vindkraft. Rapporten inkluderar endast de direkta produktionskostnaderna. Om man då inkluderar även de indirekta kostnaderna, som förorsakas av utsläpp, kostnader för olyckor, demontering av kraftverk och slutförvaring av bränslen, så är kostnadsbilden en helt annan. I en beräkning utförd i Tyskland, visar även att vindkraften, tillsammans med vattenkraften, är de kostnadseffektivaste energiproduktionsmetoderna.

Vindkraften ger en god inkomst åt markägarna på några tiotusen euro per år och vindkraftverk, en motsvarande summa som kommunen får från fastighetsskatten. Vindkraften ger således inkomster åt markägare, skatteintäkter åt kommunen och skapar därtill nya arbetsplatser. För tillfället är 250 000 sysselsatta inom vindkraften i Europa, medan siffran redan år 2020 väntas vara 500 000 personer. Den förnybara energin utgjorde mer än 70 procent av den nyinstallerade kraftverkskapaciteten i Europa år 2011. EU:s målsättning är att år 2050 producera 97 procent av energin med förnybara metoder, varav vindkraftens andel är ungefär hälften.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Patrik Holm på CTO Mervento Oy, i Vasabladet (21.12.2012)

Den representativa demokratin räcker inte till vid förberedelse för stora reformer

Den traditionella representativa demokratin räcker inte till när man förbereder stora reformer som kommunreformen och social- och häslovårdsreformen. Det behövs en ny, mer vittomfattande synvinkel – medborgarrådet. Deltagarna i ett medborgarråd (i medeltal 20-25 medlemmar) väljs bland frivilliga som har anmält sig på så sätt att de är representativa för alla medborgargrupper, vilka är relevanta i förhållande till det tema man undersöker. Man kan sålunda dra allmänna slutsatser utgående från medborgarrådets framställningar. Medborgarrådsmetoden inspirerar deltagarna; intressanta visioner och praktiska förslag föds, för människor vill påverka om de bara ges en möjlighet att göra så. Det skulle vara intressant att an­vända medborgarråd för att lyfta fram idéer, inför exempelvis kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Den tradi­tionella demokratin ifrågasätts inte av medborgarråd och andra deliberativa demokratiska me­toder, utan de kompletterar och förstärker den.

”Medborgarråd är ett exempel på ett nytt förfaringssätt, där växelverkan och likvärdiga dis-kussioner mellan medborgare, beslutsfattare och experter står i centrum. Man kallar det för deliberativ demokrati.”

Genom att tilläm­pa nya påverkningsmetoder, kan man även uppmuntra människor att rösta, men beslutsfattare måste dock ha kurage. Medborgarnas synsätt måste tas på allvar och de måste bakas in i beslutsfattandet. Det finns mycket att vinna på detta. Som en del av förberedelserna för ett nytt landskapsprogram för Österbotten, skulle det vara vet­tigt att organisera en rad med­borgarråd. Sålunda kunde man mångsidigt belysa Österbottens framtida ödesfrågor ur vanliga människors synvinkel och slippa ösa gemensamma pengar på kon­sultscenarier.

”Med medborgarråd kan man hitta helt nya och konstruktiva lösningar för komplexa problem.”

Uppgifterna är från en artikel i Vasabladet (21.12.2012). Artikelskribenten Hannu Katajamäki är professor i regionalvetenskap vid Vasa universitet och tillika landsbygdsprofessor.

Måste föreningen föra medlemsförteckning? – Vicehäradshövding Tommi Siro svarar

I tidningen Landsbygd Plus har vicehä­radshövding Tommi Siro en spalt (Jurist­ens hörna) där han ger svar på juridiska frågor (på finska).

På en läsares begäran om att få en svensk översättning av texten om föreningars medlemsförteckning, Yhdistys tarvitsee jäsenluettelon, i nr 5/2012 av tidningen, har han översatt denna text. Här följer den i sin helhet på svenska: