Bildningsalliansen är stolta och tacksamma över att få ta emot Dialogpaus-stiftelsens erkännande Finlands dialoginsats 2021 (Suomen Dialogiteko 2021). Erkännandet tilldelas aktörer som jobbar för att främja demokrati och konstruktiv dialog. Bildningsalliansen premieras för sin insats för projektet “Dags att prata…“ som stöder diskussionskulturen i samhället.
Mer info finns på webbplatsen bildningsalliansen.fi och på (finska) eratauko.fi med alla 66 aktörer uppräknade.
Varför är poddar som handlar om lands- och glesbygdsfrågor viktiga i dagens medielandskap och hur kan de påverka det offentliga samtalet? Kan de rent av spela roll för demokratin? Det finns idag flera poddar som framför allt lyfter frågor ur ett lands- och glesbygdsperspektiv: Norrlandspodden, Glesbygdspodden, Byrådet är några exempel. I det här avsnittet av podden Landet diskuteras just poddar som ett sätt att bevaka, belysa och diskutera ämnen, människor och platser som traditionella medier många gånger missar.
De som medverkar är Terese Bengard, verksamhetschef för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Susanna Lundell, tf. chefredaktör för Land Lantbruk och Land Skogsbruk, samt Maria Gustafsson, kanslichef för Landsbygdsnätverket.
Hundratrettiosjunde avsnittet, Landsbygdspoddar – en fråga om demokrati, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
Demokratiutmärkelsen som utdelas av projektet Öppen förvaltning, som koordineras av finansministeriet, beviljas aktörer eller organisationer inom den offentliga förvaltningen som främjat demokrati och öppen förvaltning. Målet med utmärkelsen är att förstärka en sådan verksamhetskultur i Finland som stöder var och ens delaktighet. Demokratiutmärkelsen tilldelas nu för fjärde gången och den utdelas vid Demokratidagsseminariet den 9 oktober i centrumbiblioteket Ode, Helsingfors.
Finansministeriet utdelar demokratiutmärkelsen i samarbete med justitieministeriet och Finlands Kommunförbund. Förslag kan lämnas in till den 13 september kl. 12 elektroniskt via elektronisk formexternal link och per post till adressen Finansministeriet/registratorskontoret, PB 28, 00023 Statsrådet.
Uppgifterna är från webbplatsen valtioneuvosto.fi med länk till noggrannare kriterier och anvisningar.
Vems erfarenheter och villkor räknas i samhällsdebatten, och hur påverkar föreställningar om olika platser, vilka möjligheter platserna får? I kommande webbinarium presenterar Malin Rönnblom, universitetslektor och professor, sin forskning om de platsrelaterade maktrelationer som genomsyrar samhället och påverkar förutsättningarna för landsbygdsutveckling. ”Min enkla poäng är att görandet av landsbygden till en förlorare och staden till en vinnare bör politiseras. Om besluten om landsbygdens avveckling togs politiskt i god demokratisk ordning vore det en sak. Men att sakta låta den dö, lämnas till sitt öde, det är inte politik utan just bristen på densamma” säger Rönnblom.
Vad valen i USA och Storbritannien, som slutade med seger för Trump och Brexit, visade är att det finns en överraskande stor grupp människor utanför städerna som inte känner sig delaktiga i det stora moderna, urbana samhällsprojektet. Befolkningstäthet är en viktig faktor, vilket visade sig även i de franska och tyska valen. Givetvis har det betydelse också i Sverige. När SOM-institutet i Göteborg undersöker tilliten i samhället visar det sig att landsbygdens befolkning inte riktigt litar på demokratin, på EU, på institutionerna, eller ens på storstadsbefolkningen.
Missnöjet måste tas på allvar, utan att uttrycken med nödvändighet bekräftas. Folk måste få prata, bli hörda och sedda – bli tagna på allvar. Politikerna måste tala om den regionala obalansen, formulera sig kring orättvisorna. Hur ser behoven ut, vilka frågor är viktiga? Det vet bara de som bor på platsen.
Folkomröstning krävs allt oftare i olika frågor, även på kommunal nivå, men är folkomröstning en bra metod att stärka demokratin, eller håller hela begreppet folkomröstning på att degraderas till ett politiskt tillhygge? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (18.10) på Radio Vega. De som debatterade var demokratiaktivisten Peter Backa och statsvetaren Marina Lindell. Filip Stén ledde debatten.
Programmet kan höras på webbplatsen arenan.yle.fi.
Kom och slå dig ner vid kaffebordet i Folkhälsanhuset Wasa den 10 maj kl. 14-16.30 för att tillsammans med andra diskutera och skapa goda lösningar för ett välmående framtida Finland! År 2117 är Finland, liksom resten av världen, annorlunda och de beslut vi fattar idag har betydelse för hur framtiden blir. Under medborgardiskussionerna Finlands steg samlas en varierande grupp av människor för att samtala om frågor kring Finlands framtid som kommer att beröra kommande generationer. Som diskussionsmetod används World Café, en metod med fokus på öppen demokrati. Medborgardiskussionen börjar med en inledning som inspirerar till gemensamma samtal om och funderingar över framtiden. Medborgardiskussionen öppnas av Malax kommundirektör Mats Brandt.
Länk till anmälan (som görs senast 7.5) finns på webbplatsen sfv.fi. Se även övriga evenemang som: Kurs i datasäkerhet, Tid för engagemang?, Barnkultursamling, Föreningar och sociala medier, Word och Excel fortsättningskurs, samt Att använda pekplattan.
Boken Den första samhällsnivån…lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling presenterar en nytänkande modell för lokal organisering som bygger på grundbultarna demokrati, fysisk planering och finansiering. Författare är Ulla Herlitz, kulturgeograf och landsbygdsforskare från Styrsö och Hans Arén, arkitekt och skärgårdsutvecklare från Koster.
Författarna svarar själva för idén och innehållet, och vi vill med denna skrift om den första, lokala, nivån stimulera till en idédebatt om hur den ideella, privata och offentliga sektorn kan samverka i ett gemensamt lokalt engagemang.
Boken finns bl.a. att läsas på webbplatsen vskylat.fi.
Temat för justitieministeriets Demokratipris 2017 är partnerskap. Prissumman på 10 000 euro delas mellan tre instanser eller aktörer inom det civila samhället, och delas ut i samband med firandet av Finlands 100-års jubileumsårs demokrativecka. Kandidater kan föreslås av såväl enskilda personer som olika organisationer.
Genom demokratipriset vill man lyfta fram exempel på en partnerskapsbaserad verksamhetskultur och belöna dem som arbetar med att utveckla olika former av partnerskap. Därför kan pristagarna vara mycket olika. Det kan vara fråga om verksamhet som bidrar till att t.ex. ordna tjänster på ett nytt sätt, stärka gemenskap, främja lokal demokrati, skapa möjligheter till hobbyverksamhet eller frivilligt arbete, öka sysselsättningen, förbättra säkerheten i vardagen eller främja invandrares integration.
Det demokratiska systemet ställs inför stora utmaningar då klimatavtalet i Paris ska diskuteras på nytt i Marrakech. Kulturgeografen och landsbygdsforskaren Ulla Herlitz, samt arkitekten och landsbygdsutvecklaren Hans Arén skriver på webbplatsen Land.se att det krävs förändringar ner på kommunnivå för att göra samhället miljömässigt hållbart, och deras förslag är en första samhällsnivå som är inspirerat av det utvecklingsarbete som redan pågår på landsbygden runt om i hela Sverige.
Finns det ett reellt inflytande, så ökar medborgarnas vilja att medverka i centrala beslut. Men enligt Herlitz och Arén krävs det att demokratins former utvecklas. Den första samhällsnivån ska vara en möjlig, lagstadgad demokratisk organisation i en kommundel, där legitimitet ges åt det offentliga samtalet och lokala beslutsfattandet. De tror att det blir helt avgörande för en bygds hållbara framtid att det finns en första samhällsnivå där människor kan ta ansvar och mötas med respekt som en del i det kommunala arbetet.
Läs mer i länken ovan.
Det är lätt att känna sig maktlös och handlingsförlamad då man tänker på de utmaningar samhället står inför idag, t.ex. vad gäller miljö och befolkningsförändringar. Hur kan man på bästa sätt engagera folk att vilja vara med och påverka samhället? Ta del i en eftermiddagsdiskussion under temat demokrati, delaktighet, åsiktsbildning och åsiktsförändring. Pol. dr Marina Lindell delar med sig av sin forskning om hur medborgarna påverkas av att delta i demokratiska samtal och hur medborgarna kunde delta i större utsträckning i det politiska beslutsfattandet. Man diskuterar hur man på det lokala planet kan jobba med hållbarhetsfrågor och skapa engagemang och en positiv samhällsutveckling och -förändring. Tillfället hålls 2.2 kl. 14-16 på Korsholms vuxeninstitut, Skolvägen 1, 65610 Korsholm. Arrangörer är vuxeninstitutet i samarbete med Svenska folkskolans vänner (SFV).
Anmälningsblankett (anmäl senast 29.1) för diskussionstillfället finns som länk på webbplatsen sfv.fi.
Under ”Tammerfors-träffen” 9.12 fick finlandssvenska landsbygdsaktörer ta del av en föreläsning om Demokratimodellen. Det var svenskarna Niklas Hill och Thor Rutgersson som berättade om hur man kan bygga livskraftiga och inkluderande föreningar. Föreläsarna gav verktyg för hur föreningar att bli mer inkluderande och mer attraktiva för att fler ska engagera sig i dem. De pratade även om hur man kan använda sig av folkbildning för att få igång en förändringsprocess och få saker att hända på gräsrotsnivå. Det pratades om hur vi styrs av normer, hur vi skapar nya, men även att vi kan bryta normmönstret. Efter en kort paus fick deltagarna, indelade i grupper, diskutera föreningsrelaterade frågor genom en kortlek – Förening i förändring.
De tvåspråkiga LAG:en och regionala byaföreningarna, samt andra intresserade samlas till traditionell ”Tammerfors-träff” 9.12 för att bl.a. ta del av en föreläsning om den nyutkomna boken Demokratimodellen. Kom ihåg att anmäla er senast 1.12 på webbplatsen sfvbildning.fi.
Lokal förvaltning handlar om att de som bor och verkar i ett område är delaktiga i och har möjlighet att påverka dess hållbara utveckling. Grunden för lokal förvaltning är lokal demokrati och engagemang – det finns en bättre chans till mer långsiktiga och hållbara beslut om de som faktiskt ska leva med dem och se till att de genomförs är med i processen. I botten bygger FN:s konvention, EU:s direktiv och svenska riksdagens miljömål alla på lokalt arbete. Men alltför ofta upplever lokalbefolkningen att ansvariga myndigheter fattar beslut över deras huvuden, utan deras inblandning. De som framgångsrikt fått till ett lokalt arbete kring naturresurser, vittnar om att processerna för att nå fram till fungerande överenskommelser och praktiker ofta pågått under många år och alla inblandade har varit lyhörda för andras åsikter och behov.
När lokala aktörer med stöd av myndigheterna samarbetar för att skapa en förståelse och ett gemensamt mål, då finns det goda möjligheter för hållbar utveckling, liksom en fördjupning av demokrati och lokal sammanhållning.
Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk främjar kompanjonskapets praxis, särskilt förhållandena på landsbygden. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder. Kompanjonskapsdagen ordnas av YTR och Kommunförbundet. Dagen är en fortsättning på Demokratidagen som hålls 13.10.
Mer info och anmälningsförfarande (anmälan senast 5.10) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg