Landsbygdskommunernas livskraft bör betraktas som en helhet

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdens livskraft bör ses som en helhet, med beaktande av i möjligaste mån mätbara faktorer för både livskraft och hållbar utveckling. Befolkningsminskningen innebär utmaningar för livskraften i många landsbygdskommuner. Ett område som tappar sin befolkning kan vara livskraftig om det kan anpassa sig till förändringar genom innovativa medel som skapar ny livskraft. I forskningsprojektet för flexibla innovativa landsbygder, sopeutuvat innovatiiviset maaseudut (SOMA), identifierades innovativt anpassade landsbygdskommuner genom en indikatoranalys, och orsakerna till deras framgång undersöktes.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Höstens första Verkostoaamu

Bildkälla: maaseutu.fi

Landsbygdsnätverkets nätverksmorgon, Verkostoaamu, belyser högaktuella ämnen inom landsbygdsutveckling med intressanta talare varje månad. Gästtalare för höstsäsongens första Verkostoaamu 22.9 är Harri Juntunen, en av grundarna av Yield Systems. Yield Systems utvecklar applikationer för artificiell intelligens inom växtförädling, jordbruk och livsmedelskedjan. Temat för första Verkostoaamu är innovationer inom primärproduktionen, Innovaatioita alkutuotantoon: tekoäly, robotit ja datan viljely maatalousyrittäjän arkea vuonna 2030.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi med länk för anmälan till distributionslistan.

Vad fallerar när lovande innovationsprojekt på landsbygden rinner ut i sanden?

Svenska Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för innovationsfrämjande i landsbygder har i ett intervjuprojekt identifierat några av de vanligaste bristerna – och samtidigt hittat lyckade exempel på hur dessa går att lösa.

– Det är viktigt att aktörerna som främjar innovation finns där idéerna finns, säger Mathias Mellgren Helge, ordförande i arbetsgruppen.

Arbetsgruppen betonar även vikten av att bredda definitionen av vad innovation är. En innovation kan vara något som är nytt för platsen, organisationen, marknaden eller världen och kan alltså ske i såväl företag som idrottsföreningar och genom forskning.

Innovationer i landsbygder i podden Landet

Insatserna för att främja innovation når inte alltid de som lever och verkar i landsbygderna eller enkelt uttryckt: innovationsstödet stannar ofta i städerna. Samtidigt finns det flera goda exempel runt om i Sverige på hur man kan skapa en bättre matchning mellan de aktörer som ska främja innovation och olika innovatörer i landsbygder. Vilka är då framgångsfaktorerna och hur ser behoven ut? Hur kan man arbeta för att bättre främja innovation utanför storstäderna?

Hundratjugoandra avsnittet, Innovation i landsbygder – så blir fler idéer verklighet, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Framgångsfaktorer bakom lyckade företag på landsbygden tas upp i kommande lunchwebbinarium av Landet lär

Finns det ett framgångsrecept för företag i landsbygder och vilka är i så fall ingredienserna bakom en lyckad affärsmodell? I detta webbinarium föreläser Annette Granéli, RISE, och Amanda Andersson, SLU, om Rubizmo-projeket, inom vilket experter från 11 länder och 16 organisationer i Europa analyserat innovativa affärsmodeller hos företag i landsbygder.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 12.5 kl. 12-12.45.

Kom ihåg att fylla i enkäten om sociala innovationer på landsbygden!

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.

Svarstiden förlängd för enkäten om sociala innovationer på landsbygden

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.

Enkät om sociala innovationer på landsbygden

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Hur innovationsbenägna är företag på landsbygden? – lyssna på podden Landet

Vår förmåga till innovation är avgörande för att klara framtidens utmaningar, men politiska beslut bygger ofta på kunskap om innovationer i större företag som ligger i städerna. Så hur innovationsbenägna är företag på landsbygden och vad behövs för att de ska fortsätta leverera? I detta avsnitt av podden Landet, som är inspelat inför publik på Landsbygdskonferensen och arrangerad av SKL och Tillväxtverket i oktober, medverkar Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan, Jönköping University och utredare på Jordbruksverket, samt Magnus Börjesson, styrelseordförande i AgroÖst.

Nittiosjätte avsnittet, Lägre trösklar, fler dörrar – om att främja innovationer bland företag i landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Innovationer på landsbygden i lunchwebbinariet Landet lär

Det pratas ofta om städers och stora företags innovationer, men småföretag på landsbygden har även en stor innovationskraft. Men mer behöver göras för att de ska få rätt förutsättningar för att utveckla innovationer, menar Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, som föreläser i kommande webbinarium. Enligt Bjerke tenderar Sveriges landsbygder att ”försvinna” när man pratar om innovativa företag och innovativa platser.

Bjerke och Sara Johansson, universitetslektor i nationalekonomi, har på uppdrag av Jordbruksverket gjort tre utvärderingar av olika innovationsinsatser på landsbygden.

Sex nationella forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden föreslås få finansiering

Landsbygdspolitiska rådets tillsatta projektgrupp föreslår finansiering för sex nya projekt år 2019 – fyra på temat sociala innovationer och två på öppet jokertema. Bland temat sociala innovationer finns projektet SMILE: Svenska modeller för social innovation i landsbygdsutveckling med Åbo Akademi som huvudsökande, samt ett projekt om landsbygdssäkring – Makova: Maaseutuvaikutusten arviointimenetelmän käyttö, kokemukset ja vaikutukset Suomessa med Vasa universitet som huvudsökande.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Regional innovation handlar om människor – nya rapporter om digitalisering och smart specialisering från Nordregio

Nordregio har nyligen publicerat två rapporter om regional innovation – en som handlar om mänskliga element i digitaliseringen och en annan om genomförande av smart specialisering i Norden. En lyckad digitalisering inom offentliga sektorn handlar om människor, inte teknologi. Det förutsätter att människor är öppna för att lära sig något nytt. Så, sett på digitaliseringen ur människans perspektiv, hur ska processen styras, och var ligger den starkaste potentialen för digitalisering på regional nivå? Den andra rapporten från Nordregio om smart specialisering handlar om det nordiska innovationssystemet, dess likhet med smart specialisering och vad det här politiska verktyget kan bidra med beträffande Nordens möjligheter att behålla sin ledande ställning på innovationsområdet i framtiden.

Publikationerna Governing the digital transition in Nordic Regions: The human element och The status, characteristics and potential of smart specialisation in Nordic Regions finns på webbplatsen nordregio.org.

Parlamentarisk arbetsgrupp föreslår ekonomiska förmåner gör att gynna det rurala Finland

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden publicerade i onsdags (27.2) åtgärder för att stöda landsbygden. Det skulle behövas satsningar på infrastruktur, företag, bioekonomi, turism, tjänster och skatteförmåner. Ny miljöteknologi kan vara en lösning. Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke menar att urbaniseringen hänger ihop med fossila bränslen, som gör det enkelt att transportera energi i ett väldigt kompakt format, vilket har gynnat centraliserade lösningar. Sol-, vind- och vattenenergi finns däremot att tillgå nästan överallt, samtidigt som plasten byts ut mot träbaserade produkter och nya produktionstekniker kan flytta produktionen närmare konsumenterna.

Vihinen ifrågasätter tesen om att urbaniseringen är oundviklig och säger att hon inte anser att landsbygden måste hållas bebodd, men att det finns enorma möjligheter i samspelet mellan glesbygden och städerna som kan gynna hela Finland.