Kategorier
2021 Nyhetsbrev 09/2021

Åland och Österbotten lär av varandra och utbyter kunskap om hållbarhetsarbete

Pommern
Bildkälla: Wikimedia Commons

Den 3-5 juni tar Leader Åland genom hållbarhetsprojekt Spektrum emot studiebesök från Österbotten. Ålänningar är också välkomna att delta i hela eller flera delar av programmet. Syftet med dagarna är att lära av varandra och utbyta kunskaper om hållbarhetsarbete. Man kan föra dialog och skapa eventuella nya samarbeten regionerna emellan.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 09/2020

Svensk Byaservice byter namn till Svenskfinlands Byar

Arbetsutskottet för Svensk Byaservice har beslutat om ett namnbyte som länge varit på agendan och som bättre motsvarar dagen värld. Namnet Svensk Byaservice har hängt med i ca 25 år sedan starten 1994. Det nya namnet Svenskfinlands Byar beskriver bättre vad det är fråga om, både verksamhetsmässigt och geografiskt. Under rådande coronatider har arbetsutskottet för Svenskfinlands Byar också beslutat att förlänga tiden för intresseanmälan för Smarta byar-konceptet till 30.9.2020. Det här ger byarna tillräckligt med tid att fundera på temat.

Svenskfinlands Byars arbetsutskott består av representanter från de svensk- och tvåspråkiga regionala byaföreningarna: Varsinais-Suomen Kylät ry – Egentliga Finlands Byar rf, Nylands Byar rf – Uudenmaan Kylät ry, Aktion Österbotten rf:s byaverksamhet och Utvecklingsföreningen SILMU rf:s byasektion SILMU-byar. I gruppen ingår även Lokalkraft Leader Åland rf. Svenska lantbrukssällskapens förbund rf är upprätthållare för Svenskfinlands Byar som arbetar med lokal utveckling på ett likvärdigt sätt som den finska byaverksamheten, Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 03/2020

Smart shrinking ventileras på seminarium i Helsingfors

Regioners livskraft och människors välmående beror inte bara befolkningens utveckling eller ekonomisk tillväxt. Som tillvägagångssätt utvidgar Smart shrinking, ”smart krympande”, perspektivet, vilket sporrar att tänka på utvecklingen på ett nytt sätt – mindre kan vara mera! Seminariet som hålls 25.2 kl. 11.15-14 i riksdagens auditorium, tar även upp ”monipaikkaisuus” och framgångsrika regioners särdrag i Finland och på andra håll i Norden. Arrangörer är Landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen.

Uppgifterna (på finska) är från Landsbygdspolitiska rådets veckobrev (Maaseutupolitiikan ajankohtaiset 1/2020). För mer info och program om seminariet se webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Seminariet kan även följas via adressen https://mmm.videosync.fi/smart_shrinking.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Backgren AEBR:s första nordiska och kvinnliga ordförande

AEBR:s nya ordförande Ann-Sofi Backgren och avgående Oliver Paasch
Foto: AEBR

Förbundet för europeiska gränsregioner, Association of European Border Regions (AEBR), har ny ordförande. Ann-Sofi Backgren, ledamot i landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund, valdes till ordförande för styrelsen för AEBR under organisationens årsmöte (23-26.10) i Dresden, Tyskland. Som första vice ordförande för AEBR:s styrelse har Backgren redan i praktiken skött liknande uppgifter inom organisationen. Hon har även varit vice president för AEBR. Backgren, som efterträder belgaren Oliver Paasch (stiger åt sidan från ordförandeposten i förtid), blir AEBR:s första kvinnliga, österbottniska, finländska och nordiska ordförande.

I dagsläget är 95 gränsregioner medlemmar i AEBR och Österbotten är en av dem. AEBR jobbar även utanför EU:s gränser, i norra och södra Karelen samarbetar man till exempel med Ryssland.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Attraktiva landsbygdssamhällen och smart specialisering teman under Nordregio-seminarium i Närpes

Hur skapa attraktiva och framgångsrika landsbygdssamhällen och -miljöer? Nordregio presenterar sin senaste forskning på området, där Närpes är en av 14 utvalda orter i Norden som ingått i studien. Smart specialisering, som är dagens andra tema, handlar om att länder och regioner identifierar och väljer sina egna styrkor och inriktar framtida satsningar och investeringar på dem. Vad kan vi lära oss?Seminariet hålls 1 oktober kl. 13-16 i Frans Henriksson-salen, Mittistan-huset, Närpesvägen 16 C.

Program och länk till anmälan (anmäl senast 27.9) finns på webbplatsen obotnia.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 11/2019

Ansenliga investeringar till landsbygden via lokal företagsfinansiering

På landsbygden beviljas lokal företagsfinansiering, vars inverkan är betydande för regionen. Leader-finansiering täcker högst en tredjedel av ett företags investering, men den sporrar företag att utvecklas. Finansieringen, som består av medel från EU, kommunen och staten, har gett den finländska landsbygden investeringar för drygt 70 miljoner euro under de senaste fem åren.

År 2014 fick Murtola Hampfarm finansiering för en lokal för livsmedelsproduktion, och där de fram till idag har utvecklat flera livsmedel som de framställer av oljehampa. Företagarna Ville och Virve Virtanen på Hampfarmen tycker att landsbygdsfonden och Leader-finansieringen är uppmuntrande, för finansieringen hade stor betydelse för hur projektet fortskred. Enligt Ville snabbade finansieringen upp hans egna beslut så att han vågade göra den stora investeringen.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 09/2019

Gruppering, landsbygdsutveckling och resiliens – del 2

Gullkrona i Skärgårdshavet
Bildkälla: Wikimedia Commons

Analysen av landsbygds-stadsförhållandet, vilken presenterades i första delen i Landsbygdspolitikens blogg (se inlägg i denna blogg), åskådliggör hur olika iakttagelser av grupperingar och diskussionerna om dem, t.ex. åtskillnad i ”vi” och ”dem” i förekomsten av regionala skillnader, beror till stor del på hur avlägset och hurudant perspektiv man ser på helhetskonstellationen. Om man granskar de regionala skillnaderna ur ett distanserat fågelperspektiv, fast ur en nationalstats historiska utveckling eller ur en finländsk nutida samhällsekonomisk stabilitet, som det är brukligt i samhälls- och regionpolitiska samtida diskussioner, så blir indelningen lätt mer skarp i landsbygd-stad avskiljande. Men hur är det om man flyttar sig närmare landsbygdssamhällenas vardag och mot landsbygdens utvecklingskonstellation på gräsrotsnivån, alltså ur ett grodperspektiv?

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Jarkko Pyysiäinen, forskare vid LUKE och Kari Mikko Vesala, lektor och docent vid Helsingfors universitet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Som man bäddar för man ligga – i digigropen eller i digimolnet

Regionernas livskraft är relaterat till deras förnyelseförmåga och till deras livskraftiga företag. Livskraften grundar sig på den dragningskraft som regioner och orter lockar nya invånare och företag med. Det avgörande är inställningen och hur regionerna förmår svara mot servicen, företagsverksamheten och samhällenas utveckling och förnyelse. Optisk fiber är en viktig dragningsfaktor för både nya invånare och företag.

Digitaliseringen framskrider oundvikligen. Enligt forskningsresultat från Östra Finlands universitet har fiberanslutning varit en avgörande inverkan i valet av placeringsort för vart fjärde företag och för grundandet av vart femte företag. Dessutom är optisk fibernätverk en viktig faktor i valet av fritidsbostadens ort. Forskningsresultaten visar sålunda att fiber är en central dragningsfaktor, som det skulle löna sig för kommunen att även utnyttja i marknadsföringen. Men innan dess, ska förstås den optiska fibern vara nedgrävd och tillgänglig för både företagen och invånarna.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Marianne Selkäinaho är landsbygdsöverinspektör på jord- och skogsbruksministeriet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Revitalizing Pensala – Yrkeshögskolan Novias idéer kring smarta byar

Bildkälla: https://enrd.ec.europa.eu/news-events/news/eu-action-smart-villages_en

Inom Yrkeshögskolan Novia bedrivs forskning- och utvecklingsverksamhet inom områden som är centrala då lösningar för ett modernt ruralt samhälle utvecklas, som bl.a. bioekonomi, hållbar energiteknik, kultur och entreprenörskap, samt äldres hälsa och livsvillkor. Yrkeshögskolans idéer kring smarta byar har samlats under arbetsnamnet ”Revitalizing Pensala”. En smart by bygger på sina befintliga styrkor och tillgångar för att utveckla nya möjligheter.

Urbaniseringen gör att en stor del av expertisen och ”know how” går förlorad ute på landsbygden, samtidigt som pressen på landsbygden att producera livsmedel till den växande befolkningen blir allt större. De demografiska förändringarna kommer med all säkerhet att leda till stora utmaningar runt om i världen, liksom i Österbotten. Utvecklingen av smarta byar är en trend som är högaktuell ute i Europa, och här ser man på hur byar på ett hållbart sätt kunde utvecklas till ett nätverk av mikro-städer.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 15/2018

Mot ett allt mer jämlikt regionernas Finland – SYTY-ordföranden i föreningens nyhetsbrev

Landsbygden och städerna är i en mångfasetterad växelverkan, där de växande, dragningskraftiga städerna även ökar den omkringliggande landsbygdens livskraft. Huvudstadsregionen, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Jyväskylä är ändå för få i tillväxtstädernas nätverk i vårt vidsträckta land. Vid sidan av vår livskraftiga landsbygdspolitik behöver vi en allt mer fungerande regionstads- och regioncentrumpolitik, för att undvika en tynande tillvaro för region- och landskapscentran.

I rapporten Keskustelunavauksia alueiden Suomeen (Underlag för fortsatt diskussion om regionernas Finland) för man begreppet regionalpolitik i riktning mot en samhällsbaserad livskraftspolitik.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 14/2018

”Den toppstyrda regionalpolitiken ska ändras till att vara en verksamhet styrd nedifrån” – näringsminister Lintilä

Enligt näringsminister Mika Lintilä står regionalpolitiken inför stora förändringar. Det är inte bara landskapsreformen 2021, utan även de förändringar som ett allt mer digitaliserat arbetsliv för med sig. Det här sade Lintilä då han 10.9 presenterade ett dokument som en arbetsgrupp, tillsatt av Arbets- och näringsministeriet, tagit fram.

Rapporten Keskustelunavauksia alueiden Suomeen (Underlag för fortsatt diskussion om regionernas Finland) ska fungera som ett underlag för den omfattande debatt om framtidens regionalpolitik som minister Lintilä initierat, och som nu förs runtom i Finland under en debatturné som arrangeras av Arbets- och näringsministeriet.

Lintilä menar att staten i framtiden inte ska bestämma vilka verksamheter som ska utvecklas i regionerna, utan regionernas framgång ska bygga på den utveckling regionerna själva ser som potentiellt framgångsrik.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Community Business diskuteras på seminarier i Österbotten

Håkan Björk, född i Gamlakarleby och bosatt i Umeå, har sedan slutet av 80-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för en ny affärsmodell. Ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Hans definition av och vision om social business är synonymt med pionjären för social business, nobelpristagaren Muhammad Yunus definition. Modellen Community Business (gemenskapsföretagande, på finlandssvenska samhälleligt företagande) är hämtad från Skottland och har stått som förebild när modellen harmonierats till nordiska förhållanden.

Björk har varit med om att starta och driva ett flertal företag enligt principerna för Community Business (social business) i Västerbotten i syfte att utveckla en ny företagsmodell för att skapa social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, bidra till det nordiska välfärdssamhällets förnyelse och lösa problem för utsatta regioner.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Växande skillnader i utbildningsutbudet påverkar utvecklingen av regionernas livskraft

Genomförandet av yrkesutbildningen har under 2000-talet genomgått förändringar, vilka har t.ex. varit minskande finansiering och koncentrering av utbildningen till större enheter. Om detta fortgår, kan utvecklingen fördjupa regionala skillnader inom landskapen och mellan olika landskap. Nationella och regionala utbildningspolitiska beslut återspeglar även starkt landsbygdens utbildningsmöjligheter och tillgången på kunnig arbetskraft. Inom MANE:s nätverk för kompetens och sysselsättning (Osaaminen ja työllisyys) har man gett ut rapporten Ammatillisen koulutuksen tila ja tulevaisuus maaseutualueilla där man utifrån tre landskap (Södra Österbotten, Norra Österbotten och Norra Karelen) granskat nuläget och framtiden för landsbygdens yrkesutbildning.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 06/2018

Landskapen och deras internationella kompetens

Ann-Sofi Backgren
Foto: Martina Uthardt

Utkastet till landskaps- och vårdreformen debatteras flitigt i olika sammanhang. Vårddelen väcker mest intresse, men reformen består också av andra delar som förtjänar uppmärksamhet. Ett uppdrag som mer eller mindre inte alls uppmärksammats är förslaget att göra landskapens internationella kompetens frivillig.

Enligt nu gällande lag om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) sägs i § 17, moment 12 gällande landskapsförbundens uppgifter; att landskapsförbunden skall främja samarbetet mellan kommunerna och landskapen och sköta internationella ärenden och kontakter i anslutning till sina uppgifter. I utkastet till ny landskapslag har de nya landskapen 25 uppgiftsområden när de inleder sin verksamhet vid ingången av 2020. Det sägs ingenting om internationell kompetens, vilket kan anses lite märkligt med tanke på nu gällande lag och tanken om självstyrande landskap.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 05/2018

Möjligt för mindre städer att mäta sig med metropolerna – brytpunkt för landsbygden

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Trots att många aspekter i metropolerna är långt ifrån optimala, lockar ändå städerna unga, högutbildade. Författaren och PR- och kommunikationskonsult Per Schlingmann, som höll ett framtidsseminarium om regionutveckling 8.3 i Vasa, trodde tidigare att digitaliseringen och globaliseringen skulle leda till att städernas geografiska läge blev mindre viktigt, men där hade han 100 procent fel. Platsen är numera viktigare än tidigare och urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Orsaker är bl.a. att ekonomiska kretslopp är starkare i stora städer, samt de sociala möjligheter städerna erbjuder.

För att mäta sig med metropolerna, måste de mindre städerna locka innovatörer och arbetskraft genom att ha en tydlig identitet och idé över vad staden eller orten ska vara, ju mindre ort desto tydligare identitet.