Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagens webbinarium 25.3.2021 med rubriken Smart landsbygd 2.0 föreläste Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, om multilokalitet under rubriken Platspolitik i ljuset av pandemin – nya möjligheter för landsbygden? Rönnblom har studerat hur landsbygden skapas i några olika policyer utifrån vilka problem och lösningar som skrivs fram. Utifrån En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (Skr. 2008/2009: 167) skissar Rönnblom landsbygdens problem och ansvar.
Etikett: Landsbygdsutveckling
Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen med rubriken Smart landsbygd 2.0 hålls som ett webbseminarium torsdagen den 25 mars kl. 10-15.
Gästande föreläsare är Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, som berättar om multilokalitet under rubriken Platspolitik i ljuset av pandemin – nya möjligheter för landsbygden? Dessutom har vi nöjet att få lyssna på Nordens största trendspanare Kjell Lindström som talar om Trender & Framtid – framtidens organisation och ledarskap.
Riksdagsledamot Anders Norrback öppnar evenemanget. Diskussioner förs om aktuella saker inom landsbygdspolitik och -utveckling. Dagen avslutas med workshops som genomförs med Dialogpaus.
Anmäl er senast 23.3. till li-marie.santala@silmu.info, så får du en länk till webbinariet.
Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen med rubriken Smart landsbygd 2.0 hålls som ett webbseminarium torsdagen den 25 mars kl. 10-15.
Gästande föreläsare är Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, som berättar om multilokalitet under rubriken Platspolitik i ljuset av pandemin – nya möjligheter för landsbygden? Dessutom har vi nöjet att få lyssna på Nordens största trendspanare Kjell Lindström som talar om Trender & Framtid – framtidens organisation och ledarskap.
Riksdagsledamot Anders Norrback öppnar evenemanget. Diskussioner förs om aktuella saker inom landsbygdspolitik och -utveckling. Dagen avslutas med workshops som genomförs med Dialogpaus.
Anmäl er senast 23.3. till li-marie.santala@silmu.info, så får du en länk till webbinariet. Kom ihåg att välja vilken diskussionsgrupp du vill delta i: 1. ömsesidigt beroende (landsbygd-stad), 2. miljörättvisa eller 3. kunskapsintensiv ekonomi.
Tanken var att vi skulle ha kunnat träffas i Lovisa i mars detta år, men på grund av rådande omständigheter arrangeras nu den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen med rubriken Smart landsbygd 2.0 som ett webbseminarium torsdagen den 25 mars kl. 10-15.
Gästande föreläsare är Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, som berättar om multilokalitet under rubriken Platspolitik i ljuset av pandemin – nya möjligheter för landsbygden? Dessutom har vi nöjet att få lyssna på Nordens största trendspanare Kjell Lindström som talar om Trender & Framtid – framtidens organisation och ledarskap.
Generalsekreteraren för Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) Christell Åström lämnar jord- och skogsbruksministeriet den 15 februari för att tillträda som verksamhetsledare vid Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry.
Christell Åström har fungerat som rådets generalsekreterare sedan 2016 då hon flyttade från Finlands Kommunförbund till att fungera som generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR vid arbets- och näringsministeriet. Under Åströms tid som generalsekreterare har landsbygdspolitiska helheten överförts från arbets- och näringsministeriet till jord- och skogsbruksministeriet. Under hennes ledning har Landsbygdspolitiska rådets och dess nätverksverksamhet förnyats.
Staffan Nilsson, den ena av två ordföranden för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), ger här en uppdatering om vad som händer inom landsbygdsutvecklingen på EU-nivå.
För ett år sedan kom EU-kommissionens europeiska gröna giv (Green Deal) en färdplan med stora ambitioner för klimat- och miljöfrågan. I oktober i år godkände EU-parlamentet en klimatlag som backar upp målen, vilka är att:
- det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050
- ekonomisk tillväxt har frikopplats från resursförbrukning
- inga människor eller platser lämnas utanför
Punkt 3 är speciellt intressant enligt Nilsson:
Människor i olika åldrar och av olika bakgrund bjuds in att förbättra den finländska diskussionskulturen i kampanjen Idéfestival Diskussioner om ett bra liv på landsbygden. Det är lätt att arrangera en konstruktiv dialog och alla aktörer med verksamhet på landsbygden utmanas att delta. Med kampanjen vill man speciellt lyfta fram ungdomars röster och ta med dem i landsbygdsutvecklingen.
Hur kan civilsamhället och offentliga aktörer bli bättre på att nå varandra och hur kan det i sin tur bidra till landsbygdsutveckling? I Landet lär-webbinariet den 15 december presenterar Elisabet Johansson Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF:s) nya modell för samverkan.
MUCF har tagit fram modellen för att öka förståelsen av hur samverkan kan ske och ge kunskap om vad som är viktigt under samverkans olika faser. I webbinariet presenterar Elisabeth Johansson, som är utvecklingsledare på MUCF, vilka fallgropar som finns, hur man ökar sina chanser att lyckas, och hon ger exempel på vad bra samverkan kan leda till.
Mer info och länk för anmälan till webbinariet, som alltså hålls 15.12 kl. 12-12.45, finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
Världen förändras. Vill du vara med och förändra den? Vill du gå i spetsen och främja en grön förnyelse av jord- och skogsbruket, multilokalitet eller landsbygdens unga som framtidens aktörer?
Vi söker samordnare till landsbygdsnätverkets nya arbetsgrupper. Förslag till nya gruppledare tas emot fram till 25.11.2020.
Arbetsgrupperna som tar sig an varierande teman har etablerat sig som ett led i landsbygdsnätverkets verksamhet. Genom arbetet i arbetsgrupperna är det möjligt att påverka i vilken riktning landsbygdsutvecklingen ska gå. Du kan ta en titt på de tidigare arbetsgrupperna här.
I början av nästa år startar fyra nya arbetsgrupper och till dem väljs samordnare som är insatta i frågan.
I somras efterlyste vi arbetsgruppsteman med hjälp av enkäter som riktades till landsbygdsnätverkets medlemmar. Utifrån enkäterna valde jord- och skogsbruksministeriet ut tre teman för åren 2021-2022: grön tillväxt för jordbruket, multilokalitet och dess möjligheter, samt smarta landsbygder i Svenskfinland och Norden. Dessutom söker vi en samordnare till arbetsgruppen Landsbygdens unga som framtidens aktörer. Den sistnämnda arbetsgruppen fungerar enligt ad hoc-principen och dess mandatperiod är 6-12 månader.
Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.
En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.
På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han:
– Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.
Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.
Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.
– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.
Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.
Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det.
– Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).
Roadshowen Smarta landsbygder, som började på våren, fortsätter under hösten. Under de regionala tillfällena samlar man idéer för framtidens landsbygd. Kom alltså med och berätta vad din egen hemregion behöver utveckla!
Läs mer på (finska) webbplatsen maaseutu.fi.
Projektet Sustainable Hub to Engage in Rural Policies with Actors (SHERPA), som finansieras av Horizon 2020-programmet, ber dig delta i en enkätundersökning vars syfte är att identifiera centrala utmaningar, möjligheter, möjliggörare och hinder för landsbygdsutveckling fram till år 2040.
Enkätundersökningen är helt konfidentiell och alla svar är anonyma. Resultaten från undersökningen analyseras och presenteras till en finsk expertgrupp (en s.k. Multi-Actor Platform). Resultaten presenteras även åt Europeiska kommissionen till stöd för dess långsiktiga vision för landsbygdsområden.
Enligt landsbygdsbarometern 2020 har multilokalitet stärkts och därigenom är landsbygden närvarande i vardagen för alltfler medborgare. På vilket sätt man drar nytta av landsbygden förändras. Men finländarnas positiva inställning till landsbygden är permanent. Landsbygden är platsen för ett gott liv för 61 procent av finländarna. De första resultaten av den fjärde landsbygdsbarometern i ordningen har publicerats. Landsbygdsbarometern 2020, som publiceras i tre delar, är en fortsättning på landsbygdsbarometern 2013 (publicerad 2014) och landsbygdsbarometern Landmärken (2009 och 2011).
Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
I landsbygdsbarometern presenteras bredskaligt finländarnas egna synpunkter om landsbygdens natur och dess betydelse för en själv och för samhället. Landsbygden ses alltmer som en resurs för framtiden och en plats för ett gott liv, även av unga stadsbor.
Landsbygdsbarometern 2020 är en undersökning beställd av Landsbygdspolitiska rådet. Den publiceras i tre delar, varav den första sänds 17.6 kl. 10 på www.suomen.tv. I början av den första delen upplyser oss forskaren Jarkko Pyysiäinen från Naturresursinstitutet om finländarnas uppfattningar om landsbygden. Syns utvecklingen av urbaniseringsgraden i den identitet som människor upplever? Vilka uppfattningar har unga stadsbor om landsbygden?
