Urban express med Per Schlingmann i podden Hela Sverige pratar

Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Ex-politikern, författaren (bl.a. boken Urban express) m.m. Per Schlingmann pratar med Hela Sverige ska levas verksamhetschef Terese Bengard om den urbana expressens inbromsning – om dagens samhälles förändrade förutsättningar på grund av klimat, krig och pandemi, om olikheter mellan stad och land, polarisering och lite om valet 2022. Ett personligt samtal om hur det personliga blivit det som efterfrågas i dagens samhälle.

Sjuttonde avsnittet, Urban express med Per Schlingmann finns att lyssnas på webbplatsen helasverige.se.

HSSL lanserar podden Hela Sverige pratar

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) lanserar podden Hela Sverige pratar med ett första avsnitt fredagen den 15 oktober. Man kommer att ha gäster som pratar om olika ämnen som rör stad/land, plats, centralisering, lokal utveckling och engagemang, men också specifika eller aktuella frågor.

Uppgifterna med länk till trailern är från webbplatsen helasverige.se.

Reflektioner kring pandemins betydelse för relationen mellan stad och land i lunchwebbinariet Landet lär

Vilka effekter kan coronakrisen få på landsbygder och deras framtid och kan det rent av bli tal om ett nytt geografiskt synsätt efter krisen? I kommande webbinarium presenterar kulturgeografen vid Linköpings universitet Josefina Syssner sina reflektioner kring pandemins betydelse för relationen mellan stad och land.

Samhället har till stor del formats av globalisering, urbanisering och mänsklig rörlighet. Nu befinner vi oss i en situation då många rumsliga mönster omprövas i grunden. Spridningen av COVID-19, och de åtgärder som har vidtagits för att förhindra smittspridningen, har inneburit att normen av globalt utbyte, urbanitet och rörlighet ifrågasatts. I webbinariet resonerar Syssner kring vad detta innebär för synen på landsbygder och deras framtid. Hur politiska relevanta aktörer förstår och beskriver landsbygdens framtid, kan ha stor betydelse för hur landsbygdspolitiken utformas, och för vidare politisk och samhällelig förändring, menar Syssner.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 2.6 kl. 12-12.45.

Den lokala utvecklingen fick många nya vänner år 2019 – ordföranden för Finlands Byar i föreningens nyhetsbrev

Året som nu avslutas har betytt många nya vänner, inte bara via våra informationskanaler, utan även via stadsdelsverksamheten och internationella verksamheten. Grundandet av ett stadsdelsutskott med sina citybönder skapade en ny kanal för växelverkan landsbygd-stad och bildandet av nätverket för Europas smarta byar (European Smart Village Network) gav en plattform för att sprida och lära sig smarta lösningar mellan europeiska byar.

Våra mål i regeringsprogrammet för närskolor, -nätverk och -butiker har avancerat eller åtminstone uppnått avvärjningssegrar.

Förhållandet mellan staden och landsbygden behöver samordnas

Klimatförändringspolitiken och urbaniseringen har inkräktat på det naturförhållande som är viktigt för finländarna och gjort läget inflammerat mellan städernas och landsbygdens invånare. Risken är ett kulturkrig som bottnar i identiteter och som snarare hindrar än underlättar anpassning till ekologiska grundförutsättningar.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Pasi Mäenpää är docent i stadssociologi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands Byar rf:s stadsdelsutskott.

Gruppering, landsbygdsutveckling och resiliens – del 2

Gullkrona i Skärgårdshavet
Bildkälla: Wikimedia Commons

Analysen av landsbygds-stadsförhållandet, vilken presenterades i första delen i Landsbygdspolitikens blogg (se inlägg i denna blogg), åskådliggör hur olika iakttagelser av grupperingar och diskussionerna om dem, t.ex. åtskillnad i ”vi” och ”dem” i förekomsten av regionala skillnader, beror till stor del på hur avlägset och hurudant perspektiv man ser på helhetskonstellationen. Om man granskar de regionala skillnaderna ur ett distanserat fågelperspektiv, fast ur en nationalstats historiska utveckling eller ur en finländsk nutida samhällsekonomisk stabilitet, som det är brukligt i samhälls- och regionpolitiska samtida diskussioner, så blir indelningen lätt mer skarp i landsbygd-stad avskiljande. Men hur är det om man flyttar sig närmare landsbygdssamhällenas vardag och mot landsbygdens utvecklingskonstellation på gräsrotsnivån, alltså ur ett grodperspektiv?

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Jarkko Pyysiäinen, forskare vid LUKE och Kari Mikko Vesala, lektor och docent vid Helsingfors universitet.

Gruppering, landsbygdsutveckling och resiliens – del 1

Olika gruppbaserade indelningar kopplas på många sätt till frågor om utveckling av landsbygdssamhällen och deras resiliens. Exempelsvis indelningen landsbygd-stad är fortsättningsvis ett aktuellt tema, såväl i underhållningsserier på TV som i samhällspolitiska diskussioner. Taloustutkimus publicerade senaste sommar en enkät om att hålla hela Finland bebott. Enkäten satte i gång en häftig mediadiskussion, vilken belyste den laddade indelningens betydelse i nationell regionalpolitik. Det centrala i debatten var frågan om hur det finländska samhällets utvecklingssträvanden och -satsningar bör allokeras på axeln landsbygd-stad.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Jarkko Pyysiäinen, forskare vid LUKE och Kari Mikko Vesala, lektor och docent vid Helsingfors universitet.

Landsbygdskonferensen Höga Kusten hålls i Örnsköldsvik

Det blir två dagar med fokus på kreativitet, attraktivitet och entreprenörskap när årets Landsbygdskonferens Höga Kusten ordnas 18-19 september i Örnsköldsvik, där den första Landsbygdskonferensen Höga Kusten arrangerades för tio år sedan. Landsbygdsfrågorna är högaktuella och i Örnsköldsvik arbetar man för en bygd och stad i balans, därför känns det extra roligt för arrangörerna att välkomna deltagare till 10-årsjubileum, där Örnsköldsvik än en gång står som värd för konferensen.

För mer info och anmälan (senast 31.5) se webbplatsen ornskoldsvik.se.

Maktrelationer mellan stad och land – följande avsnitt i lunchwebbinariet Landet lär

Vems erfarenheter och villkor räknas i samhällsdebatten, och hur påverkar föreställningar om olika platser, vilka möjligheter platserna får? I kommande webbinarium presenterar Malin Rönnblom, universitetslektor och professor, sin forskning om de platsrelaterade maktrelationer som genomsyrar samhället och påverkar förutsättningarna för landsbygdsutveckling. ”Min enkla poäng är att görandet av landsbygden till en förlorare och staden till en vinnare bör politiseras. Om besluten om landsbygdens avveckling togs politiskt i god demokratisk ordning vore det en sak. Men att sakta låta den dö, lämnas till sitt öde, det är inte politik utan just bristen på densamma” säger Rönnblom.

Mot ett allt mer jämlikt regionernas Finland – SYTY-ordföranden i föreningens nyhetsbrev

Landsbygden och städerna är i en mångfasetterad växelverkan, där de växande, dragningskraftiga städerna även ökar den omkringliggande landsbygdens livskraft. Huvudstadsregionen, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Jyväskylä är ändå för få i tillväxtstädernas nätverk i vårt vidsträckta land. Vid sidan av vår livskraftiga landsbygdspolitik behöver vi en allt mer fungerande regionstads- och regioncentrumpolitik, för att undvika en tynande tillvaro för region- och landskapscentran.

I rapporten Keskustelunavauksia alueiden Suomeen (Underlag för fortsatt diskussion om regionernas Finland) för man begreppet regionalpolitik i riktning mot en samhällsbaserad livskraftspolitik.

”Den toppstyrda regionalpolitiken ska ändras till att vara en verksamhet styrd nedifrån” – näringsminister Lintilä

Enligt näringsminister Mika Lintilä står regionalpolitiken inför stora förändringar. Det är inte bara landskapsreformen 2021, utan även de förändringar som ett allt mer digitaliserat arbetsliv för med sig. Det här sade Lintilä då han 10.9 presenterade ett dokument som en arbetsgrupp, tillsatt av Arbets- och näringsministeriet, tagit fram.

Rapporten Keskustelunavauksia alueiden Suomeen (Underlag för fortsatt diskussion om regionernas Finland) ska fungera som ett underlag för den omfattande debatt om framtidens regionalpolitik som minister Lintilä initierat, och som nu förs runtom i Finland under en debatturné som arrangeras av Arbets- och näringsministeriet.

Lintilä menar att staten i framtiden inte ska bestämma vilka verksamheter som ska utvecklas i regionerna, utan regionernas framgång ska bygga på den utveckling regionerna själva ser som potentiellt framgångsrik.

Insamling ska trygga landsbygdsforskningen i Vasa

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Landsbygdsforskningen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har gått på sparlåga sedan den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension 2016. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid enheten för landsbygdsforskning och demografi, har ingen undervisning har ordnats sedan dess och då är det svårt att skapa intresse bland studerande. Dessutom är det utmanande att göra forskningsansökningar då det saknas en huvudfigur som sätter den tyngsta namnunderteckningen.

Stötestenen för en eventuell fortsatt professur har varit finansieringen, för ungefär en halv miljon euro behövs för att säkerställa en professur i fem års tid. Nu ser även pengafrågan ut att få en lösning, då hälften av summan samlades in innan Kjell Andersson gick i pension. På Nordbergs initiativ blåstes nytt liv i insamlingen för ett år sedan, och hittills har man samlat in 95 procent av summan. Insamlingen har gått väldigt smidigt och stödet för landsbygdsforskningen är stort i regionen.

Pengarna kommer från stiftelser och organisationer, och nu på slutrakan vänder man sig till kommunerna.

Konflikten mellan stad och land ofta en skrivbordsprodukt

Lokala tjänster har sina försvarare, men det etablerade förnuftets röst säger ändå att utvecklingen är mot centralisering, urbanisering och bortrationalisering, ett resonemang som ofta är detsamma vare sig det handlar om att flytta en hälsocentral till en regional centralort, eller om att lägga ner en regional utbildningsenhet och ”flytta” utbildningen till någon av de stora städernas skolor eller universitet.

Därför var det kanske en del som överraskades av den undersökning som Taloustutkimus gjorde på Yles begäran (23.7.2018) och som visade att fyra av fem finländare vill att staten ska garantera samhällsservice så att hela landet kan hållas bebott. Resultatet antyder att relationen mellan stad och landsbygd kanske ser annorlunda ut och är mindre polariserad än man lätt tror. I vårt land med en dryg halv miljon sommarstugor på 5,5 miljoner människor har de flesta stadsbor en eller annan förankring till landsbygden.

Podden Landet fördjupar sig i några uttryck som är kopplade till land och stad

I detta avsnitt fördjupar sig podcast Landet i några av alla uttryck som är kopplade till land och stad och varför vi säger som vi gör. Varför säger vi ”ut på landet” och ”in till stan” och varför sätter man ordet ”by” framför vissa saker som är kopplade till landet. Professorn i nordiska språk vid Göteborgs universitet, Henrik Rosenkvist, hjälper till att reda ut.

Sextioandra avsnittet, Varför säger vi som vi gör om stad och land? – om språk, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Mindre orter mest klimatsmarta – inte storstäderna

Hälften av jordens befolkning bor på landsbygden, men står för bara 20 procent av den mänskliga klimatpåverkan. I Sverige råder i dag också stora obalanser mellan stad och land inom klimatpolitiken. Storstäderna och dess invånare släpper ut mest växthusgaser, enligt den statistik som Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) presenterar i Hela Sverige ska levas Balansrapport #2 Hållbarhet i Hela Sverige. HSSL har jämfört utsläppen och klimatinvesteringarna i de fyra kommuntyperna storstäder, städer, landsbygder och glesbygder (enligt Jordbruksverkets definition).

Storstadsbor bor mindre, åker mer kollektivt och kan ta del av en energieffektiv infrastruktur – men släpper ändå ut mest av alla: 8,5 ton produktionsbaserade koldioxidekvivalenter per capita och år. Glesbygdsbor släpper ut näst mest (7,5 ton), därefter kommer landsbygdskommuner (7,2 ton). De mest klimatsmarta är småstadskommunerna med 5,5 ton. Det skriver HSSL i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.