Det finns gott om framgångsrika nätverk både lokalt, nationellt och internationellt. Men vad är egentligen poängen med att nätverka? Vilken nytta ger det och hur gör man för att skapa och driva ett framgångsrikt nätverk? Hans-Olof Stålgren och Nils Lagerroth medverkar. Båda är f.d. samordnare på svenska Landsbygdsnätverket och de delar med sig av sin långa erfarenhet för framgångsrikt nätverkande.
Hundrafyrtioförsta avsnittet, Så mycket bättre tillsammans – om nätverkande, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
Byn Vuolijoki i Kajana har vunnit tävlingen om Finlands smartaste by. Specialomnämnanden gick till byarna Vähikkälä i Egentliga Tavastland och Nakertaja-Hetteenmäki i Kajanaland. Sökandet efter Finlands smartaste by inleddes för drygt två år sedan och 33 byar från olika delar av Finland anmälde sig till tävlingen.
Domarna för tävlingen om Finlands smartaste by imponerades av Vuolijokis mångsidighet och av hur byn hade utvecklats under de två tävlingsåren. Dessutom satte domarna värde på hur digitaliseringen kom till synes i vardagslivet i byn. Vuolijoki samarbetar med andra byar och breddar kontinuerligt sitt nätverk både i hemlandet och runt om i Europa.
– Vuolijoki är ett före detta kommuncentrum som har lyckats skapa sig en ny roll och utvecklas som by, med bygemenskapen och byaföreningen i fokus. Vuolijoki besitter en verklig magisk kraft. Här är en by som med utgångsläge i glesbygden lyckas placera sig på världskartan, berättar en av domarna, landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet.
Vid prisutdelningsceremonin för Finlands smartaste by, som i huvudsak ordnades virtuellt den 29 oktober, beviljades två byar hedersomnämnande. Vähikkälä i Egentliga Tavastland fick hedersomnämnande för bybornas kreativitet och hängivenhet som gör byn mer attraktiv. Byn Nakertaja-Hetteenmäki i Kajanaland premierades för sitt långvariga arbete som främjare av digitalisering och smarta lösningar.
En rapport om säkerheten i glesbygderna har färdigställts. Rapporten Säkerheteni glesbygdsområden 2020 sammanställer aktuell information om fenomen och utmaningar som påverkar områdenas säkerhet. Rapporten innehåller fem åtgärdsrekommendationer för att öka säkerheten och trygghetskänslan i områdena. Rapporten har utarbetats genom samarbete i Harvaturva-nätverket, som samordnas av inrikesministeriet. Nätverket består av ett stort antal myndigheter, organisationer och andra sakkunniga.
Mer information finns i inrikesministeriets pressmeddelande.
Ordföranden för riksdagens nätverk för byaverksamhet Katja Hänninen (vänst.) och ett antal andra medlemmar i nätverket har lämnat ett skriftligt spörsmål (på finska) till regeringen om konsekvenserna av nedskärningarna i nätverket av närskolor.
– Det finländska närskolenätverket har minskat kraftigt under de senaste åren. Enligt en färsk beräkning från Utbildningsstyrelsen finns det i Finland år 2040 nästan hälften färre grundskolor än nu. Även i städer och tätorter har närskolor stängts alltmer under de senaste åren, säger Katja Hänninen.
Riksdagens nätverk för byaverksamheten uttrycker sin oro över hur det ska gå för de gemensamma mötesplatserna i finländska byar och stadsdelar. Byföreningar, lantmannagillen, jaktklubbar, ungdomsföreningar, arbetarföreningar och andra ideella aktörer besitter tusentals gemensamma mötesplatser som möjliggör ett brett utbud av aktiviteter från fester till krishantering.
– Pandemin orsakade en stagnation av inkomstströmmar, inte bara i företag, utan också i föreningar som tillhandahåller tjänster, påminner nätverkets ordförande, riksdagsledamot Katja Hänninen (vänst.).
Året som nu avslutas har betytt många nya vänner, inte bara via våra informationskanaler, utan även via stadsdelsverksamheten och internationella verksamheten. Grundandet av ett stadsdelsutskott med sina citybönder skapade en ny kanal för växelverkan landsbygd-stad och bildandet av nätverket för Europas smarta byar (European Smart Village Network) gav en plattform för att sprida och lära sig smarta lösningar mellan europeiska byar.
Våra mål i regeringsprogrammet för närskolor, -nätverk och -butiker har avancerat eller åtminstone uppnått avvärjningssegrar.
AEBR:s nya ordförande Ann-Sofi Backgren och avgående Oliver Paasch Foto: AEBR
Förbundet för europeiska gränsregioner, Association of European Border Regions (AEBR), har ny ordförande. Ann-Sofi Backgren, ledamot i landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund, valdes till ordförande för styrelsen för AEBR under organisationens årsmöte (23-26.10) i Dresden, Tyskland. Som första vice ordförande för AEBR:s styrelse har Backgren redan i praktiken skött liknande uppgifter inom organisationen. Hon har även varit vice president för AEBR. Backgren, som efterträder belgaren Oliver Paasch (stiger åt sidan från ordförandeposten i förtid), blir AEBR:s första kvinnliga, österbottniska, finländska och nordiska ordförande.
I dagsläget är 95 gränsregioner medlemmar i AEBR och Österbotten är en av dem. AEBR jobbar även utanför EU:s gränser, i norra och södra Karelen samarbetar man till exempel med Ryssland.
Projektet Lyhde III ordnar en nätverksdag i samarbete med NTM-centralen i Österbotten. Datumet är 4.11 och platsen Munsalagården, Öjvägen 7, i Nykarleby. Dagen är riktad till projekt och företag som har fått finansiering från landsbygdsfond av Aktion Österbotten (eller av NTM-centralen i Österbotten, Leader Yhyres eller Leader Pirityiset). I programmet ingår bl.a. workshoppar och en föreläsning om platssexighet som ny resurs för landsbygden och lokala entreprenörer.
Hela programmet med anmälningsuppgifter (anmälan senast 23.10) finns på webbplatsen aktion.fi.
Inrikesministeriet och Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) har sammankallat ett expert- och myndighetsnätverk som behandlar säkerheten i glesbygdsområden. Arbetet är en fortsättning på arbetet i ett tidigare nätverk som har varit verksamt sedan 2014. Utöver de nuvarande medlemmarna tar de viktigaste myndighetsaktörerna vid ministeriet och inom den inre säkerheten i allt högre grad del i verksamheten i den nya sammansättningen.
Nylands Byar rf ordnar en Byaträff den 3 mars kl. 9.30-ca 15.30 i Vivamo semester- och kurscenter, Vivamovägen 2, 08200 Lojo. Träffen är ett samtals- och nätverksbildningstillfälle för alla Nylands byars aktiva. Teman är: ungdomarna och lokalverksamheten; turism, livskraft för byarna; att röra sig i byarna, från byarna och till byarna. Finlands Byar rf:s ordförande Petri Rinne medverkar också, med temat den reformerande byaverksamheten. Han belyser de landsomfattande och internationella linjedragningarna, samt möjligheterna och trenderna ur lokalverksamhetens aspekt. Presentationen hålls på finska, men diskussioner kan även föras på svenska.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och Omställningsnätverket har bildat ett nationellt omställningsråd för att stärka omställningsarbetet i Sverige. Syftet är att samordna omställningsarbetet i Sverige och bli ett ”ansikte utåt” gentemot myndigheter och andra organisationer. Tanken är att fler omställningsaktörer bjuds in efterhand, och rådet blir också en så kallad omställningshubb, alltså en nationell nod inom den internationella omställningsrörelsen Transition network.
Det Nordiska Cittaslownätverket har varit på besök i Kristinestad och gett över ordförandeklubban åt staden. Inom de nordiska länderna har man ett informellt nätverk. Angelique Irjala vid Kristinestads Näringslivsbyrå och sekreterare för Kristinestads Cittaslowråd säger att ett nordiskt samarbete och utbyte av erfarenheter av att vara med i Cittaslownätverket ger ett mervärde för dem. I konferensen i Kristinestad deltog representanter från Levanger Ulvik och Sokndal i Norge, från Svendborg i Danmark och från Djupavogur på Island.
I Levanger har de inrättat ett pris som delas ut en gång om året till en Levangerbo som utmärkt sig på något speciellt sätt under året, och som då blir automatiskt ambassadör för Cittaslowrörelsen.
Vi behöver öppna byar i vårt samhälle, byar som är öppna för nya idéer och framförallt som är öppna för att berätta om sig själva. Ett sätt är att göra det genom den landsomfattande Öppna Byarnas dag den 10 juni 2017. Byaverksamheten är väl värd en egen dag då byarna och byaverksamheten uppmärksammas. Hur många saker skulle inte ha blivit ogjorda, om inte ”någon” hade tagit tag och med gemensamma krafter byggt upp en verksamhet eller en byggnad som gynnar hela gemenskapen?
I dessa tider när ekonomin inte är den bästa och vi tvingas in i nya strukturer kunde modellen tas från våra byar och hur man där gemensamt nått en lösning. Meningen är ingalunda att ersätta en samhällelig verksamhet med frivilligt arbete utan att gemensamt försöka hitta ett alternativ som förbättrar skötseln av gemensamma angelägenheter. Historiskt sett baseras bland annat vår kommunala förvaltning på de byastämmor där man gemensamt fattade beslut om byns ärenden.
Regeringen fattade den 25 februari beslut om prioriteringarna i regionutvecklingen 2016-2019, där prioriteringarna är tillväxt genom förnyelse, livskraft från nätverksbaserade regioner och välfärd genom partnerskap. Regeringens mål är att lyfta landets ekonomi och föra in den på en hållbar väg för tillväxt genom att utnyttja hela Finlands resurser. I uppbyggandet av Finlands konkurrenskraft är det även viktigt att trygga människornas välfärd. Målet är att det finns jämlik service och förutsättningar för att även i framtiden kunna leva i hela landet. ”Regeringen ser på Finland som helhet och beaktar de olika regionernas styrkor. I regionutvecklingsbeslutet har man lyft fram de saker som är centrala för regionutvecklingen, såsom tillgänglighet, stödjande av förnyelse i företagen och samarbetsnätverk”, konstaterar näringsminister Olli Rehn.
Uppgifterna är från arbets- och näringsministeriets meddelande.
Under programperioden 2007-2013 genomförde Finlands 54 Leader-grupper totalt 94 internationella Leader-projekt och 86 förberedande projekt. Antalet projekt varierade regionspecifikt, men när man ser på alla projekt, hörde Finland till de allra aktivaste länderna inom EU visar en studie från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Studien, Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013, gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och handlade om internationellt samarbete och internationella projekt i samband med Leader-arbetet inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Materialet bestod av enkäter till projektgenomförare och aktionsgrupper, intervjuer med nyckelpersoner, skiftliga dokument, samt projektregisterinformation.
Temaområdena för de internationella projekt som genomfördes via Leader-grupperna, handlade ofta om ungdomar.
Det finns gott om framgångsrika nätverk både lokalt, nationellt och internationellt. Men vad är egentligen poängen med att nätverka? Vilken nytta ger det och hur gör man för att skapa och driva ett framgångsrikt nätverk? Hans-Olof Stålgren och Nils Lagerroth medverkar. Båda är f.d. samordnare på svenska Landsbygdsnätverket och de delar med sig av sin långa erfarenhet för framgångsrikt nätverkande.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 