Kategorier
2021 Nyhetsbrev 03/2021

MANE:s generalsekreterare Christell Åström söker nya utmaningar

Christell Åström Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

Generalsekreteraren för Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) Christell Åström lämnar jord- och skogsbruksministeriet den 15 februari för att tillträda som verksamhetsledare vid Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry.

Christell Åström har fungerat som rådets generalsekreterare sedan 2016 då hon flyttade från Finlands Kommunförbund till att fungera som generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR vid arbets- och näringsministeriet. Under Åströms tid som generalsekreterare har landsbygdspolitiska helheten överförts från arbets- och näringsministeriet till jord- och skogsbruksministeriet. Under hennes ledning har Landsbygdspolitiska rådets och dess nätverksverksamhet förnyats.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Landsbygder i framtiden – landsbygdspolitiken firade 30 år med värdefulla synvinklar till den samhälleliga debatten

Tre premierade (från vänster) Petri Rinne, Hannu Katajamäki och Peter Backa Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

”Finland är i internationell jämförelse landsbygdernas storvälde. Intresset för vilka beslut, vilken forskning och hurdan landsbygdspolitik som förs i Finland är stor”, konstaterade Landsbygdspolitiska rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i sitt öppningsanförande under Landsbygdspolitikens 30-årsfestseminarium i Ständerhuset 29.11.Vår viktigaste uppgift inom landsbygdspolitiken är att skapa förutsättningar som möjliggör framtidens landsbygder som är fulla av liv och platsbaserad utveckling i en global värld”, framhöll minister Leppä. Att föra god landsbygdspolitik kräver att alla beslutsfattare och beredare ser landsbygdens mångfald och samhällenas olika förhållanden, behov och resurser, betonade ministern.

I festseminariet deltog kvalificerade experter inom den breda landsbygden. I samarbete med föreningen Maaseudun Uusi Aika offentliggjordes under seminariet publikationen Maaseutuja tulevaisuudessa. Artiklarna, överblickarna och talturerna i skriften bidrar med värdefulla synvinklar till dels den regionpolitiska, dels den mer omfattande samhälleliga diskussionen om vårt samhälles utveckling.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

Landsbygdsutvecklingen måste få tillräckliga resurser i kommande EU-finansieringsprogram

Landsbygdspolitiska rådet, som tillsatts av statsrådet, framhåller som ställningstagande till EU:s kommande finansieringsperiod att EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik ska vara politik som bidrar till ekonomiskt, socialt, miljömässigt och kulturellt hållbar landsbygdsutveckling. Rådet förutsätter att tillräcklig finansiering avsätts för landsbygdsutveckling i kommande finansieringsram och framhåller Europeiska jordbruksfondens centrala roll som integrerare mellan jordbrukspolitiken och landsbygdens utvecklingspolitik.

Landsbygdspolitiska rådet betonar landsbygdens många möjligheter i anpassningen till och begränsningen av klimatförändringen. Sätten till anpassning är lokala, det finns inte ett enda sätt som lämpar sig för alla, betonar man i ställningstagandet. Rådet anser att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska erbjuda och möjliggöra intelligentare och klimat smartare sätt att agera, röra sig, driva företag och bo i olika landsbygdsområden.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Resolution från Landsbygdsriksdagen i Karis

larkkulla-i-karis
Lärkkulla i Karis
Foto: Kenneth Sundman

Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla i Karis, 22-23.10, samlade närmare ett sextiotal deltagare. Som ett resultat av workshoparna under lördagen skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution

Den pågående vård- och landskapsreformen ger en enastående möjlighet att ta landsbygdens behov i beaktande. Att anpassa program och åtgärder utgående från platsens problem, möjlighet och vilja bör understrykas. Behoven på landsbygden följer inte kommun- och sektorgränser, men många verksamheter gör det idag. Här kan platsbaserad utveckling ge nya möjligheter att använda resurserna rätt och skapa nytänkande.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Den rådande fenomenbaserade politiken är ineffektiv samhällspolitik

Place-based PolicyUtgångspunkten för alltför många reformer är personalens bekvämlighet och brist på administrativ fantasi, och alltså inte medborgarnas bästa. Ett mekaniskt strävande efter likvärdighet, som inte tar hänsyn till avståndet/geografin, ökar orättvisan. På senaste tid har man ofta diskuterat ungdomarnas marginalisering, men om man talar enbart på generell nivå, tappar man kanske bort något viktigt: orsakssamband vad gäller ungdomarnas marginalisering varierar mellan olika, lokala samhällen. Marginaliseringens mekanismer är kanske annorlunda i storstädernas förorter, i småstäders centrum och på glesbygden. Fastän fenomenet heter ”marginalisering”, varierar dess karaktär i olika geografiska miljöer, och om man inte tar hänsyn till geografin, diskuterar man lätt generellt, och de vardagsproblem som ungdomarna möter i olika lokala samhällen, beaktas inte. Den rådande politiken är fenomenbaserad, och jag tror vi behöver mer platsbaserad politik, vilken skulle befrämja medborgarnas intresse.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 26/2013

Platsbaserad landsbygdspolitik behövs i nya indelningen av städer och landsbygd – professor Katajamäki

Arbets- och näringsministeriets broschyr Kaupunki-maaseutu-luokitusArbets- och näringsministeriet, samt jord- och skogsbruksministeriet offentliggjorde nyligen en ny klassificering som beskriver indelningen av landet i städer och landsbygd. Man har använt detaljerad platsbaserad information, vilket gör att olika slags landsbygd kan identifieras på mycket noggrannare sätt än med traditionella kommunbaserade kartor. Städer som Seinäjoki och Karleby, vilka har utvidgats i samband med kommunsammanslagningar, kan inte längre vägra sin sanna karaktär, alltså att de är landsbygdsstäder som måste ta hänsyn till sin landsbygd, särpräglad av bonings- och företagsmiljöer. Men allt fler städer behöver en intern landsbygdspolitik. Även i det nationella sammanhanget har den nya klassificeringen en synlig roll.

”Den visar att glesbygden omfattar nästan 70 procent av Finlands areal. De stora arealerna är en viktig resurs för Finland.”

Kring de största städerna är också den stadsnära landsbygden mycket vanlig.