”Korsholms styrka finns i byarna”

Ensten båk (byggd 1882) i Korsholm kommun                                                  Bildkälla: Wikimedia Commons

Geir Byrkjeland leder som bäst två projekt i Korsholms kommun – byaaktivism och klimatledarskap. Då det gäller byaaktivism, är han länken mellan byarna och kommunen. Byrkjeland kan vara ett bollplank som lyssnar, tipsar och för samman rätt personer. Tanken är att han ska vara en brygga mellan kommuninvånarna, föreningarna och kommunstrukturen. Han har också rört sig i byarna för att prata med ungdomarna om vad de önskar sig, för deras röster har inte kommit fram så bra hittills, menar han.

Projektet kring byaaktivism ligger väl i tiden för på justitieministeriet pågår ett tvåårigt projekt som går ut på att främja frivilligarbete.

Service i samverkan – ny inspirationsskrift från HSSL

En fungerande samverkan mellan kommunen och de som bor och verkar på landsbygden är nyckeln till att rätt service finns på rätt ställe. Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) projekt Service i samverkan har kommit ut med en inspirationsskrift, vari man kan ta del av de bästa idéerna och erfarenheterna från projektet.

Inspirationsskriften finns att läsas på webbplatsen helasverige.se.

Hur kan landsbygden utvecklas? – forskningsprojektet om landsbygdssäkring i gång

Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen vill hitta nya typer av lösningar till centrala problem på landsbygden. Syftet är att kartlägga landsbygdens påverkansmöjligheter och tillgången till service, där det centrala begreppet i forskningen är landsbygdssäkran, en konsekvensbedömningsmetod ur landsbygdens synvinkel. Man vill veta hur vanliga människor ser på servicen i sin hemort och vilka farhågor och behov de har.

Det ettåriga projektet inleddes i juni och under sommaren har man gjort intervjuer på Bergö, i Maxmo och i Kristinestad, vilka är orterna i forskningsprojektet. De representerar olika typer av landsbygd, och det centrala i projektet har varit att höra gräsrötterna. I Bergö var det lätt att få folk att ställa upp, medan många tackade nej i Maxmo. Kenneth Nordberg från Åbo Akademi i Vasa, som leder forskningsprojektet, har sina misstankar om att det har att göra med den varma sommaren.

”Petalaxborna själva ska utveckla Petalax – ingen annan kommer att göra det åt dem”

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det nedlagda bankkontorets giroinkast i Petalax har gjorts om till en idélåda. Symboliken är inte långsökt för byborna jobbar med många medel för att kommundelen i Malax, Österbotten ska utvecklas åt rätt håll. Roger Norrgård, som leder projektet Petalaxnejdens utveckling 2030, ska hjälpa utvecklingen en bit på traven. ”Det är Petalaxborna själva som ska utveckla Petalax. Ingen annan kommer att göra det åt dem”, säger Norrgård. Syftet med projektet är att försöka få fler invånare, fler företag och fler arbetsplatser till kommundelen.

Norrgård är intresserad av samhällsbygge, och då inte enbart av de ekonomiska aspekterna, utan också av det mervärde sociala resurser kan ge. För att människor ska bosätta sig på en ort, är det ultimata att där finns såväl bostäder och arbetsplatser som trivsel. Om invånarna inte trivs, trots att det finns arbetsplatser, börjar de pendla.

Samverkan mellan kommunen och lokala samhället ska rädda servicen

På många ställen inom Sveriges glesbygder är den traditionella servicen som skola och affär på väg att försvinna. Men nu ska en ny satsning i 11 pilotkommuner i landet bromsa den utvecklingen. Sveriges TV4-nyheterna har besökt Gunnarsbyn utanför Boden där man vänt den negativa trenden.

Se inslaget på webbplatsen tv4.se.

Du gjort ditt värv i tid som flytt – en byskolas sorti

Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Skolan i Södra Vallgrund, Korsholms kommun har gjort sitt, men kanske kan den ge utrymme för något nytt. Lisen Stolpe har skrivit en dikt om skolans sorti i Vasabladet (5.7). Här följer dikten:

Byskolans sorti

Du står där mitt i byn
en kunskapshärd
från barndomstid
i en kommun som
fordomdags haft råd
att hålla dig vid liv.

Nu har din dödsdom fallit.
En makt har använt sin prestige
utan hänsyn till fädrens flit
för att barn i denna byggd
skulle lär sig vett och dygd.

Älvbyarna Årets by i Österbotten

Årets by i svenska Österbotten 2015 består av sex byar i Östra Korsholm som svetsats samman genom ett utvidgat samarbete. Tack vare detta har man utvecklats till en knutpunkt, både för invånare och för föreningarna i området. Även Årets byavänligaste kommun, Byaverksamhetens vägvisare och Årets landsbygdsaktör har utsetts. Det är Aktion Österbotten rf som står för utnämningarna i samarbete med Österbottens förbund. När nere följer hela pressmeddelandet (från 22.6) från Aktion Österbotten. Själva utmärkelserna delades ut lördagen den 27 juni vid sportplanen i Skatila. Se webbplatsen alvbyarna.weebly.com, samt byar.fi.

Årets by i Österbotten

Älvbyarna i Östra Korsholm

Nomineringstexten lyder så här: Älvbyarna representerar både till sin struktur och i sin verksamhet ett nytänkande som kan fungera som modell för andra byar i hela landet.

Framtida hot möts med lokala lösningar i Korsholmsbyar

Med tanke på kommunens ekonomi är det onödigt att vänta sig ny service, i stället skapar Byaföreningen Älvbyarna i Östra Korsholm rf – Itäisen Mustasaaren Jokikylät ry den själva. Älvbyarna är ett exempel på en fungerande aktiv och vital förening, där medborgare från byarna Anixor, Martois, Miekka, Staversby, Veikars och Voitby förenat krafterna för att gemensamt sköta intressebevakningen och jobba för att öka sammanhållningen i den egna byn och mellan byarna. Geografiskt finns inget som heter Älvbyarna, men tillsammans har invånarna i området skapat en sådan gemenskap, och för barnen i byarna är skolan den gemensamma nämnaren. Ett av de viktigaste projekten föreningen som bäst jobbar med är därför att rädda verksamheten i Veikars skola, som är den första folkskolan i gamla Korsholm och grundad 1874. Men kommunens ansträngda ekonomi gör att denna skola, likt många andra lågstadier, hotas av stängning.