Yhteisöt kasvualustana (samhället som grund för tillväxt) är rubriken på ett webbinarium som hålls 18.3 kl.13-17.30. Webbinariet samlar regionala utvecklare, beslutsfattare och påverkare för att diskutera regional utveckling och vikten av gemenskap. Programmet upptar mångskiftande diskussioner, toppexperter och idéframtagning om gemenskap och regional utveckling.
Mer info finns (på finska) på webbplatsen phkylat.fi.
Staffan Nilsson, den ena av två ordföranden för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), ger här en uppdatering om vad som händer inom landsbygdsutvecklingen på EU-nivå.
För ett år sedan kom EU-kommissionens europeiska gröna giv (Green Deal) en färdplan med stora ambitioner för klimat- och miljöfrågan. I oktober i år godkände EU-parlamentet en klimatlag som backar upp målen, vilka är att:
Punkt 3 är speciellt intressant enligt Nilsson:
Även i finländska kommuners utvecklingsstrategier borde man betona en kontrollerad förändringsanpassning i stället för en förväntad tillväxt. Framgång för landsbygds- och skärgårdsområden kan finnas i specialisering, starkt företagande och i direkta kontakter mellan invånarna och beslutsfattarna. Svenska och finländska experter inom regionalpolitiken grubblade på regionernas livskraft ur perspektivet smart anpassning, alltså tänkesättet Smart Shrinking, under ett seminarium i Helsingfors 25.2.
I Smart Shrinking-tänkesättet har perspektivet breddats från den traditionella mätaren på ekonomiska tillväxt eller demografiska diagram till andra faktorer som beskriver livskraft och välbefinnande.
I en bok av Peter Gladoic Håkansson och Helena Bohman, docent respektive universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe. Precis som i Sverige ökar storstäderna i Kroatien och Serbien och landsbygdsbefolkningen minskar. Enligt Håkansson är det inget politiskt beslut att städerna ska växa, utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka.
Forskarna menar att minst lika viktig som inkomstklyftorna, är den geografiska ojämlikheten. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort, drabbas invånarna dubbelt genom att de förlorar både jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har och de blir på så sätt ”dubbla förlorare”.
Vad är orsaken då städernas sociala och ekonomiska tillväxt ökar snabbt, när fler människor flyttar in. Jo, det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet med hjälp av unika svenska registerdata. Forskarnas resultat, som har publicerats i den ansedda tidskriften Science Advances, visar att de som lämnar mindre orter för större, i genomsnitt har högre utbildning och kognitiv förmåga än de som stannar kvar, viket i sin tur gör att klyftan i ekonomiskt välstånd mellan större och mindre orter ökar. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet, har resultaten stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter, vilket är något att beakta, om man vill att hela landet ska växa.
Förutsättningarna finns, minst sagt, med hundratusen inlandsjöar, tiotusentals mil vattendrag och många långa kuststräckor – vatten med attraktiva fiskarter och miljöer som lockar fiskare från när och fjärran. Här skulle fisketurismen och sportfisket kunna stå för ett stort samhällsekonomiskt värde, skapa jobb och tillväxt i Sverige. Så vad står i vägen? Ja, det visar sig att det är flera bitar som måste på plats innan fisketurismen och sportfisket kan växa väsentligt, varav kunskap är en av bitarna. ”Det om att sprida kunskap om de nyttor och de värden som naturbaserad turism kan generera lokalt”, säger Lena Nerhagen vid Statens väg- och transportforskningsinstitut som tillsammans med Mats Jonsson arbetat fram Jordbruksverkets nya rapport om fisketurism; Sportfiske och fisketurism för landsbygdens utveckling. Lyssna till podden Landet!
Femtiofjärde avsnittet, Fisketurism & sportfiske kan skapa tillväxt och jobb – vad står i vägen?, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
I en kolumn i Hufvudstadsbladet skriver Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori det att han är för Helsingfors, inte betyder att han är mot allt annat, men enligt Vapaavuori skapar urbaniseringen många möjligheter, och ifall Finland i fortsättningen vill bli förmögnare, lönar det sig att greppa dessa möjligheter (se inlägg i denna blogg). Han påminner även om att mer än hälften av landets befolkning bor i de 21 största städerna, vilka nyligen höll stormöte.
I slutet av september kunde man i Yles Aamu-TV ta del av den svenske debattören och ekonomen Kjell A. Nordströms åsikter, bl.a. att det kan vara politiskt klokt att hålla hela landet befolkat, men att det inte är ekonomiskt klokt. Enligt Nordström påskyndar den ekonomiska utvecklingen inflyttningen till städerna, vilket påskyndar den ekonomiska tillväxten – företag trivs i förtätade miljöer.
Varför lyckas vissa glesbygdsregioner bättre än andra med att skapa tillväxt, trots klyftor i samhället. Forskare från fyra nordiska universitet har nu fått 13 miljoner kronor till ett stort nordiskt forskningsprojekt för att undersöka vissa framgångssagor. Ekonomgeografen och projektledaren Markus Grillitsch menar att vi har förvånansvärt lite systematisk kunskap om varför dessa regioner lyckas, trots att det borde vara en avgörande fråga för politiker och andra policyaktörer. Vi vill nu veta i vilken utsträckning och hur policyaktörer kan påverka regionernas framtid.
Därför ska ett tiotal forskare genom såväl kvantitativa som kvalitativa metoder studera olika regioner med exceptionellt hög eller låg tillväxt, varefter resultaten sedan ska spridas för att kunna användas som policyunderlag av regionala och kommunala politiker. Förutom Lunds universitet, som leder projektet, medverkar forskare från universiteten i Tammerfors, Stavanger och Bergen.
Mer info finns på webbplatsen statskoll.se.
Även om förbrukningen av material och energi minskar, så kan den ekonomiska tillväxten fortsätta, välfärden ökas och fattigdomen utrotas. Trollformeln kallas cirkulär ekonomi, som är ett uttryck för ekonomiska modeller som lyfter fram affärsmöjligheter där kretslopp dominerar snarare än linjära processer, detta enligt Achim Steiner som är ordförande för FN:s utvecklingsprogram UNDP.
I dagens etablerade ekonomiska system produceras, används och slängs varor, vilket utgör en linjär ekonomi, medan en cirkulär ekonomi fungerar helt annorlunda. Produkter och tjänster designas så att de blir värdefulla att återanvända i antingen biologiska eller tekniska kretslopp. Produkterna tillverkas på ett sätt så att de går att plocka isär och materialen ska antingen kunna brytas ner av naturen eller återföras till produktionen.
Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden framlägger för statsrådet att det tillsätts en parlamentarisk arbetsgrupp för att förbättra möjligheterna på de glest bebodda områdena. I Sverige tillsatte den svenska regeringen en landsbygdskommitté, Parlamentariska landsbygdskommittén, i augusti 2015. Kommittén överlämnade slutbetänkandet För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i januari 2017. I slutbetänkandet framläggs 75 åtgärder.
Enligt Tytti Määttä, sakkunniggruppens ordförande för den glest bebodda landsbygdens nätverk, är Sveriges exempel modiga och visar att man i Sverige har förstått att dra nytta av hela landets konkurrensförmåga.
De viktigaste resultaten från rapporten Territorial Reviews: Northern Sparsley Populated Regions har publicerats, OECD:n aluekatsaukset: Pohjoiset harvaan asutut alueet. I översikten konstateras att de nordliga områdenas geopolitiska och ekonomiska betydelse ökar i Finland, Sverige och Norge, både nationellt och inom EU i nära framtid. De nordiska glesbefolkade områdena är en del av Europas genomfartsrutter till Norra ishavet och östra Ryssland. I översikten sägs att dessa områdens hållbara utveckling har en ”avgörande roll i kontrollen av strategiska risker och möjligheter”.
Bakgrunden är klimatförändringen, områdenas kolväte- och mineralkällor, samt förändringar i förhållandet till Ryssland, vilka förändrar områdenas politiska och ekonomiska utsikter. I utredningen konstateras att ”utnyttjandet av områdenas tillväxtmöjligheter har att göra med erkännandet av de absoluta fördelarna”. De här varierar områdesvis och hit hör bl.a. mineraler och energi, fiskerinäring och vattenbruk, skogsbruk, förnyelsebar energi och service som hör till turismen.
Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Hela rapporten kommer denna månad.
I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat EU 2020 – landsbygden bidrar, fokuserar man på hur vi alla kan vara med och bidra till EU:s tillväxtstrategi fram till år 2020. På EU-nivå har vi kommit överens om fem övergripande mål som man sedan i Sverige valt att bryta ner i delmål som ofta också är lite skarpare. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om naturturismen som nyckel till sysselsättningsmålet, eko som en väg mot 2020-målen, om EU 2020-strategins mål, fossilfritt i Östergötland, samt om kooperativet Veris som ger jobb åt invandrarkvinnor.
Nyhetsbrevet (nr 10/2015) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
På basis av nuvarande uppföljnings- och förhandsinformation så låter inte landsbygdscentrum 2040 särskilt sannolikt. Många landsbygdscentrum har redan förlorat eller håller på och förlorar sin traditionella existens som kommun- och servicecentrum. Utan verklig förnyelseberedskap, ny profilering, hållbar framtidsutveckling och uppdrag – berättigande för en hållbar tillvaro – blir framtiden med lätthet bara lindringsvård. I forskningsprojektet Suomalaiset maaseututaajamat 2010-luvulla skildras följande utveckling för senaste årtiondens landsbygdscentra: Under en generation med fortsatt tillväxtberedskap som slutresultat, har det i landsbygdscentra bildats ”ett bestående ofullständigt läge (paradox)”. I dess centrum finns å ena sidan stadsplanering och planläggning med en byggd miljös ofullständighet, låg nyttjandegrad och överdimensionering, samt å andra sidan oklarheter i utvecklingsutsikterna och framtiden. Enligt resultaten i forskningsprojektet Suomalaiset maaseututaajamat 2010-luvulla är det varaktiga ofullständiga läget och till det hörande olika slag av ”låsningar” verkliga hinder för förnyelse, anpassad utveckling och ny tillväxt.
Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Jarmo Vauhkonen som är regionplaneringschef på Södra Savolax landskapsförbund. Slutrapporten, Suomalainen maaseututaajama muutospaineessa. Suomalainen maaseututaajama 2010-luvulla – tutkimushankkeen loppuraportti, finns på webbplatsen lamk.fi.
OECD:s tionde internationella landsbygdskonferens hölls i Memphis Tennessee 19-21.5. Det centrala budskapet från konferensen var att det behövs en modern landsbygdspolitik, då man försöker nå en bättre konkurrensförmåga och välfärd på landsbygden. Värd för konferensen var USA:s jordbruksminister Tom Vilsack. Temat under sammankomsten var främjandet av nationell framgång med modern landsbygdspolitik. Konferensen samlade ca 200 deltagare från över 20 länder. Det genomgående temat under dagarnas program var OECD:s definierade mål om en ny landsbygdspolitik, där det centrala är en förbättring av välmåendet hos landsbygdens invånare. Konferensens centrala teman var landsbygdsområdenas ekonomiska tillväxt som en del av den nationella tillväxtstrategin, olika landsbygdsområden och deras möjligheter och utmaningar, medborgarnas deltagande, samt förbättring av tillgängligheten för service på landsbygdsområden.
Branschen för naturprodukter har potential att utvecklas till en betydande tillväxtbransch inom bioekonomin. Omsättningen ökar och branschens företag förhåller sig mer positiva till framtiden än andra företag. Man söker tillväxt genom att verksamheten expanderas till nya produkter och tjänster. Hälsomedvetenhet har blivit en trend i världen och våra rena naturprodukter har gott rykte ute i världen. De blir allt mer betydelsefulla även som råvaror i näringstillskott, naturkosmetika, naturproduktbaserade må bra-produkter och tjänster, samt naturliga animaliska produkter, framgår det av branschrapporten för naturproduktbranschen, som offentliggjordes den 5 maj på Livsmedelsdagen i Helsingfors.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg