På forumet Dinasikt.fi finns diskussioner och enkäter om demokratins problem, en diskussion som är öppen 21.8-10.9, och vars tema har utvecklats av ett medborgarråd. Justitieministeriet har tillsammans med Konsumentforskningscentralen och Sivistysliitto Kansalaisfoorumi SKAF rf inrättat ett Medborgarråd, viket består av 25 medborgare som representerar Finlands befolkning så heltäckande som möjligt. Medborgarrådet en ny kanal för att samla in direkt medborgarrespons om viktiga samhälleliga frågor, och diskussionens resultat används vid medborgarrådets andra sammanträde i september då medlemmarna av rådet söker efter lösningar till de identifierade problemen. Efter det öppnas en ny diskussion på forumet som är öppen 18.9-2.10.
Etikett: Medborgarråd
Akademiker Oiva Ketonen (1913-2002) var en framträdande finländsk filosof och högskolepolitisk påverkare. Hans livsverk utgör en förtätning av en äkta tänkares ideal i kombination med idén om tillämpad filosofi. Äkta tänkare är intresserade av fenomen och idéer och talar om dem på ett ”vanligt” språk. Äkta tänkare är seriösa, rediga och systematiska. Äkta tänkare frågar vad som är fundamentalt i ett fenomen. Äkta tänkare vill tänka suveränt och originellt och samtidigt bekanta sig med olika synvinklar. Professor Hannu Katajamäki tror att Ketonen skulle ha gillat nutida medborgarråd, där medborgare, sakkunniga, tjänstemän och politiker tillsammans funderar på viktiga samhällsfrågor. Prestigecentrerad politik försvagar äkta tänkande, och där denna politik råder tar institutioner och stelna tankesätt makt över individen. I beslutsprocesser som gäller samhället, kan prestigepolitik leda till dramatiskt felaktiga slutsatser och måste därför förkastas.
Ett tamt problem är snällt och bjuder inte på några överraskningar. Man kan knäcka det genom att skaffa information och genom att avancera lineärt. Längs en logisk bana och med tålamod kan man hitta bästa möjliga lösning. Men i stället för tama är samhällsproblem allt oftare djävulska. De innehåller motstridiga element, intressekonflikter och politiska spänningar. Man kan inte hitta lineära lösningar på djävulska problem, och behandlar man ett djävulskt problem som ett tamt problem, följer svårigheter – i stället för att hitta lösningen, hittar man nya och alltmer svårlösta frågeställningar. Den finländska regeringen har två viktiga mål: kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Ända från början har man behandlat båda reformerna som tama problem och tanken har varit att regeringen definierar principer och kriterier, medan experterna hittar lösningarna på traditionellt lineärt sätt i arbetsgrupper bakom stängda dörrar. Men experterna har inte hittat lösningarna. Man har förberett reformerna separat, formellt och utan öppenhet, där servicen och medborgarna inte varit främst, utan förvaltningsstrukturerna.
”Problemen kring reformerna har inte blivit tama, utan djävligheten har bara ökat.”
Den traditionella representativa demokratin räcker inte till när man förbereder stora reformer som kommunreformen och social- och häslovårdsreformen. Det behövs en ny, mer vittomfattande synvinkel – medborgarrådet. Deltagarna i ett medborgarråd (i medeltal 20-25 medlemmar) väljs bland frivilliga som har anmält sig på så sätt att de är representativa för alla medborgargrupper, vilka är relevanta i förhållande till det tema man undersöker. Man kan sålunda dra allmänna slutsatser utgående från medborgarrådets framställningar. Medborgarrådsmetoden inspirerar deltagarna; intressanta visioner och praktiska förslag föds, för människor vill påverka om de bara ges en möjlighet att göra så. Det skulle vara intressant att använda medborgarråd för att lyfta fram idéer, inför exempelvis kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Den traditionella demokratin ifrågasätts inte av medborgarråd och andra deliberativa demokratiska metoder, utan de kompletterar och förstärker den.
”Medborgarråd är ett exempel på ett nytt förfaringssätt, där växelverkan och likvärdiga dis-kussioner mellan medborgare, beslutsfattare och experter står i centrum. Man kallar det för deliberativ demokrati.”
Genom att tillämpa nya påverkningsmetoder, kan man även uppmuntra människor att rösta, men beslutsfattare måste dock ha kurage. Medborgarnas synsätt måste tas på allvar och de måste bakas in i beslutsfattandet. Det finns mycket att vinna på detta. Som en del av förberedelserna för ett nytt landskapsprogram för Österbotten, skulle det vara vettigt att organisera en rad medborgarråd. Sålunda kunde man mångsidigt belysa Österbottens framtida ödesfrågor ur vanliga människors synvinkel och slippa ösa gemensamma pengar på konsultscenarier.
”Med medborgarråd kan man hitta helt nya och konstruktiva lösningar för komplexa problem.”
Uppgifterna är från en artikel i Vasabladet (21.12.2012). Artikelskribenten Hannu Katajamäki är professor i regionalvetenskap vid Vasa universitet och tillika landsbygdsprofessor.