Kategorier
2021 Nyhetsbrev 18/2021

Slaget efter tolv diskuterade avfolkningen på landsbygden

KlockaStatistikcentralen presenterade nyligen en negativ befolkningsprognos. Kan vi vända trenden och i så fall hur? Det här diskuterades (11.10) i radioprogrammet Slaget efter tolv på Radio Vega. De som debatterade var Antonia Husberg, landsbygdsöverinspektör från jord- och skogsbruksministeriet, Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs och riksdagsledamot Anders Adlercreutz (Sfp). Hasse Sundquist ledde debatten.

Programmet kan höras på webbplatsen arenan.yle.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 05/2020

Länder frångår idén om storskolor

I Sverige stängde Luleå kommun ett flertal byskolor och förskolor och flyttade eleverna till större skolor. Man planerar att bygga en högstadieby i centrum med omkring 1 000 elever. Enligt Åsa Morberg, som är docent i didaktik, lade Tyskland ned väldigt mycket byskolor. Nu har man sett att byarna avfolkades och nästan dog, och just nu är det en trend att man tar upp sina byskolor igen och att man försöker att befolka sin landsbygd, vilket går alldeles utmärkt. Inte heller andra nordiska länder som Norge och Finland följer den svenska riktningen med nedläggningar av skolor i byar och bussande av elever till mer centralt belägna, större skolor (i Finland läggs det nog ned byskolor, red. anm.). Moberg pekar även på att man i USA mer och mer går ifrån storskolor.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Kan Leader-åtgärder vända avfolkningstrenden? – I samma båts verksamhetsledare resonerar kring Leaders inverkan

Genom Leader-stöd kan vi varken bygga bostadshus eller direkt skapa permanenta jobb. Det vi kan är att stärka lokalgemenskapen genom en trevligare levnadsmiljö, bättre utbud på evenemang, en förbättrad gemensam infrastruktur och ett rikare kulturliv. Den stora frågan är, att kan vi med dessa åtgärder vända avfolkningstrenden?

Jag tror allt mer att vi har en nyckelroll i detta, men vi är förstås en del av ett mycket större spel. Vi kommer in med att ge möjligheter till upplevelser, om ortsborna själva kavlar upp ärmarna för att få utveckling till stånd. Lokalsamhället och gemenskapskänslans betydelse är ytterst viktig då det kommer till att locka inflyttare. För det kan vara en liten detalj som påverkar om en familj flyttar in till kommun X som erbjuder förmånliga naturnära tomter eller till kommun Y som erbjuder boende i naturnära förhållanden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 03/2018

Skrotningspremie på hus i avfolkningskommuner?

Vad göra om man får ett jobb på annan ort, men inte får sin nuvarande bostad såld eller uthyrd? Problemet är inte helt ovanligt i avfolkningskommuner, varav en möjlig lösning kunde vara att man får en skrotningspremie, på samma sätt som det fungerar då man skrotar en uttjänt bil. Det här skriver Timo Metsola, styrelseordförande för bolaget Vuokraturva, som bl.a. hyr ut och investerar i bostäder.

Metsola skriver att stödet till avfolkningskommuner borde ses som en del av stödet för en strukturomvandling som vitaliserar samhället som helhet, vilket skulle vara till fördel för hela landet, då folk kan flytta för att hitta jobb. Han menar att om man låter det uppstå ett överutbud av bostäder i avfolkningskommuner, så är det som att ge bostadsmarknaden i dessa kommuner en dödsstöt.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Ari Sundberg/SPT, i Vasabladet (28.1). Se även webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 03/2017

Att få hela Sverige att leva är svårt

TV-programmet SVT AktuelltI Sverige finns orter där skolor, affärer, bensinmackar och annan samhällsservice helt slagit igen de senaste åren. Till ytan motsvarar det här en tiondel av Sveriges yta. I Västerbottens län blir ytan med döda zoner en tredje del. All service har försvunnit, all kommersiell och offentlig service har slagits ut. Kommunerna kan hjälpa till med grundläggande service som hemtjänst, föreningsbidrag och hemsändningsbidrag.

Enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, är det gemensamma för sådana här platser att utflyttningen är större än inflyttningen och att det inte finns en större ekonomisk motor i närheten som kan hjälpa till och dra när det går dåligt, som det gör nu. Avståndet till en tätort bör inte vara större än en 45 minuters radie. Mellander menar att läget inte är bra, eftersom landet på sikt delas politiskt, socialt och ekonomiskt.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 05/2016

Nya flyttrörelsen sker inom tättbebyggda Finland

Helsingfors
Helsingfors

Över tre miljoner finländare kommer år 2030 att bo inom ett 90 minuters pendlingsavstånd till Helsingfors, Tammerfors och Åbo. Sedan 1990-talets ekonomiska krasch, har omkring 650 000 finländare flyttat till en stad. Det intressanta i finländskt samhällsliv är inte längre hur landsbygden avfolkas, för det har redan skett. I dag flyttar vi runt i det stadsdominerade Finland med Helsingfors som landets magnetiska pol och supercentrum. Men även andra centra utvecklar sig. Utmed sydkusten breder arbetande finlandssvenskar och barnfamiljer ut sig över pendlingszonerna som befolkningen i övrigt – den rasande debatten om det indragna Y-pendeltåget visar på det.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

”Landsbygden avfolkas inte”

conceptVi har under årtionden vant oss vid att höra att landsbygden avfolkas. Regelbundet publicerar man statistikuppgifter om att finländarna tränger ihop sig allt mer i några tillväxtcentrum. Så är det för arbetsplatsernas och de stadigvarande bostädernas del. Men det betyder inte att det är tomt på landsbygden. I och med en ökad fritid har färdandet, åtminstone på vissa landsbygdsområden, varit livligare än tidigare. Nästan två tredjedelar av finländarna har minst en fritidsbostad, konstaterade man i projektet för Finlands Akademis forskningsprogram som berörde boendet. I Lukes (Naturresursinstitutets) konsortium del konstaterades att många fritidsstugägare är beredda att delta mera i levernet på sommarstugeorten än vad som nu är möjligt.

Oftast finns fritidsbostäderna på landsbygden, men så är också naturen viktig för sommarstugeägarna. Både i svenska undersökningar och i Finland aktuella undersökningar talar man om fritidsstugägarna som landsbygdens osynliga befolkning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Svensk landsbygd behöver hjälp – flyktingarna ser problemen

Höstsådd och nyplöjda åkrar vid Västra Alstad i Trelleborgs kommun, Skåne
Höstsådd och nyplöjda åkrar vid Västra Alstad i Trelleborgs kommun, Skåne
Foto: News Øresund – Johan Wessman

”Jag såg knappt några människor alls. Vi satt mellan fyra väggar och väntade. Det kändes inte som att flykten var över. Finns det jobb för mig eller min fru där, en framtid (GP 19/9 2015)?” Det här yttrade Mulham Kadour efter att ha flytt med fru och tre barn från Syrien och hamnat i Hedekas, ett litet samhälle i Västra Götalands läns landsbygd med tradition av avfolkning, skriver Land.se. Kadour ville skaffa ett nytt liv för sin familj och integreras i samhället. Efter några dagar i Hedekas valde han istället att ta sin familj och lämna Sverige, för han såg helt enkelt ingen framtid på den svenska landsbygden.

De senaste veckorna har det funnits flera exempel på flyktingar som får en chock när de hamnar på liknande platser. De undrar var mataffärer, bankkontor och skolor finns, för att inte tala om polis, ambulans och brandkår. De demonstrerar, barrikaderar sig på bussar och vissa lämnar Sverige. Samtidigt har borgerliga politiker myntat uttrycket ”det nya utanförskapet”, och pratar om utlandsfödda arbetslösa människor i utanförskapsområden. Man nämner svenska storstäders förorter.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Har vi egentligen råd att avfolka landsbygden? – HSSL:s ordförande undrar

KoDe ena av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordföranden Åse Classon brinner för lokalsamhällena, de små byarna runt om i Sverige. Där finns de 5 000 lokala utvecklingsgrupper som utgör HSSL. Har man egentligen råd att avfolka landsbygden, undrar Classon? Hon menar att servicen inte försvinner för att människor flyttar. Det är i allmänhet tvärt om, människorna försvinner för att servicen försvinner. Kommuner, politiker, ser småorter som ett problem och lägger ner servicen, då avfolkas byarna. Det kostar att ha service, skolor och liknande, och ska man spara, ja då sparar man i den lilla byn, en bit ifrån kommuncentrum.

Så var det i hög grad i Båtskärsnäs, Classons hemby, där det fanns gott om barn, både i skolan och i förskolan. Trots det försvann skolan, och alla är överens om att det inte var bra för Båtskärsnäs. Men hur påverkade det den övriga kommunen? Sju år efter att skolan lades ner, var de barn som föddes då i Båtskärnas inte kvar i Kalix kommun.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

Flyktingkris löser avfolkningskris!

Hands touching a globeLandsbygden, glesbygden har oftast en snedvriden åldersstruktur, många gamla och få unga, varav följer låg nativitet som kombineras med utflyttning och obefintlig inflyttning. Samtidigt har landsbygden ofta resurser, t.ex. finns den förnyelsebara energin och de ”gröna” möjligheterna där, men problemet är att det inte finns arbetskraft som kan ta hand om och utveckla resurserna. Till detta kommer ett mer akut problem; vem tar hand om den åldrande befolkningen på landsbygden? Slutsatsen är att landsbygden behöver fler människor och landet behöver i framtiden fler människor på landet.

Parallellt med detta pågår en stor flyktingkris i hela Europa. Hur ska man ta hand om alla människor som flyr hit över gränsen? Lösningen kunde vara enkel, låt det ena problemet lösa det andra, men i verkligheten är lösningen långt ifrån enkel. För det första är de som söker sig till Europa ofta inriktade på att bo i städer, och för det andra är det inte heller säkert att en landsbygdsrörelse, som uppskattar tradition och djupa rötter i det lokala, vill ha in totalt främmande kulturer och religioner i hjärtat av sin by. Men för att citera socialpsykologen Johan Asplund:

”Vem har sagt att det konfliktfria samhället är det goda samhället?”

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Kan flyktingarna rädda landsbygden även hos oss? – professor emeritus Erland Eklund intervjuad i TV-nytt

FlyktingarFlyktingarna räddade byn Riace i Italien från att bli en spökstad. En fjärdedel av byns invånare är flyktingar. Det har varit möjligt att förändra byn som lidit av avfolkning, menar borgmästaren. Flyktingarna har gett nytt liv till byn. Av byns 1 800 invånare är 400 flyktingar från ett 10-tal olika länder. Än så länge handlar det om stödverksamhet från italienska staten och EU. Så länge de kan stanna, är det ett uppsving för byn.

Professor emeritus i landsbygdsforskning Erland Eklund menar att vi känner igen samma problem på stora delar av den finländska landsbygden, alltså en nedåtgående ekonomisk spiral, där det i bakgrunden finns en negativ befolkningsutveckling. Man skulle våga hoppas att flera orter i Finland skulle våga göra något så här radikalt som byn i Italien. Själva asylmottagningen kan vara en positiv ekonomisk och social injektion, där statens pengar till en början är det stora inslaget.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Flyktingmottagandet får inte ses som en lösning att vända befolkningsutvecklingen i krympande kommuner

Immigranter
Nordafrikanska immigranter på Sicilien
Bildkälla: Wikimedia Commons

Varför är vissa kommuner mer benägna att inte säga nej, utan i stället tar emot upp till tvåhundra gånger fler flyktingar per invånare än andra kommuner. För att förstå detta måste man känna till befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner och hur stora skillnader som råder. Generellt sett har storstadskommunerna och de så kallade kärnkommunerna, som exempelvis Örebro, Karlstad, Jönköping och så vidare, vuxit starkt, vilket kännetecknar att dessa kommuner också går väldigt starkt ekonomiskt med högre genomsnittliga inkomster, starkare arbetsmarknad, men också med ett konsumtionsutbud som lockar framför allt den yngre befolkningen.

De krympande kommunerna, som utgör i princip hälften av Sveriges kommuner, får en motsatt utveckling – arbetsmarknaden försvagas, köpkraften avtar, vilket innebär att affärer, kaféer och restauranger får svårt att klara sig, skolans elevunderlag avtar, medelåldern ökar och det föds färre barn o.s.v. Detta gör att ännu fler söker sig därifrån. Utvecklingen är en av Sveriges tuffaste utmaningar på sikt, och nu håller den på att förstärkas av flyktingkrisen. Många av de krympande kommunerna får med flyktingmottagandet en chans att växa, och för många har det rent av blivit en uttalad strategi inför framtiden. I senaste veckas regeringsförklaring (15.9) kopplade statsminister Stefan Löfvén samman flyktingmottagandet med Sveriges förmåga att stå ”rustat för den demografiska utvecklingen”. Jag har även mött åtskilliga företrädare för krympande kommuner som uttryckt samma förhoppning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

Folkbildning bidrar till att hela Sverige lever

Mjölby hembygdsgård
Mjölby hembygdsgård
Bildkälla: Wikimedia Commons/Harri Blomberg

För att hela Sverige ska kunna leva är den mjuka infrastrukturen lika viktig som den hårda, och här är folkbildningen och studieförbunden en central del av detta. Just nu ser Folkbildningsrådet över statens stöd till studieförbunden, vilket är bra och nödvändigt. För ABF och Studieförbundet Vuxenskolan handlar det i grunden om att skapa ett system som stärker en lokal närvaro, vilket stimulerar studieförbunden att nå många människor med folkbildning, samt att nå grupper som i dag står långt från makt och inflytande. I dag finns folkbildningen från storstadens förorter till landsbygdens byar och småsamhällen. Den finns i Jordbro, Sorsele, Kopparberg och Uppvidinge, och på hundratals andra platser. ABF och Studieförbundet Vuxenskolan är två olika studieförbund med delvis olika bakgrund men med en gemensam nämnare – man drivs av alla människors rätt till bildning, oavsett om man bor i staden eller på landet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

Gemenskap kan locka fler att flytta till en ort

Sälen
Sälen
Bildkälla: flickr.com

Maria Thulemark, som är verksam vid Högskolan i Dalarna och Örebro universitet, säger att vi vet redan att vacker natur är en dragningskraft, men hennes forskning visar att det sociala är viktigt för att människor ska stanna kvar. Genom att välkomna människor in i gemenskapen, kan små orter locka fler att flytta till trakten, menar hon. Thulemark har i sin doktorsavhandling i kulturgeografi intervjuat inflyttare, entreprenörer, beslutsfattare, turismanställda och säsongsarbetare i Idre, Sälen och Wanaka, Nya Zeeland. Ytterligare har hon använt statistik från databasen Bergslagsdata, där man kan följa individer under lång tid.

I dag kännetecknas små landsbygdsorter av en åldrande befolkning, utflyttning och avbefolkning. Men turistdestinationer på landsbygden har en positiv inverkan och kan möta den negativa trenden, t.ex. är det inte några problem för skidorter att locka säsongsarbetare till sig.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

”Om landsbygden och skärgården glöms bort i regeringens program är det bara fråga om en halv regionpolitik”

Sveaborg
Sveaborg
Bildkälla: Wikimedia Commons/Michal Pise

Kommundirektören i Malax kommun Mats Brandt påminde på Seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor på Sveaborg, Helsingfors (1-2.6) om att det bara är fråga om en halv regionpolitik, ifall landsbygden och skärgården glöms bort i regeringsprogrammet. ”Ett helhetsperspektiv gör att stad, landsbygd och skärgård måste beaktas med sina egna särskilda utmaningar i ett tydligt sammanhang”, sade Brandt som håller med om att urbaniseringen är den dominerande kraften i regionpolitiken. Men en okontrolleradurbanisering kommer inte utan kostnader. Utbyggnad av bostäder, infrastruktur och service kostar, liksom ökande trafik från förorter, samt längre kötider, samtidigt som det i avfolkade regioner blir allt mera oekonomiskt att upprätthålla infrastruktur och service.