Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

Det finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Samverkan i andelslag för den lokala utvecklingens bästa

Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har kommit ut med rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulle (Manu Rantanen, Tytti Klén och Hagen Henrÿ (red.). Verksamhetsmodellen, som granskats i rapporten, samlar landsbygdens olika aktörer i kompanjonskap för att öka servicen tillgänglighet. Yhteisetu-osuuskunta (engelskans multi-stakeholder cooperative), alltså ett andelslag som kan samla olika medlemsgruppers resurser och intressen i samverkan, är tillsvidare en liten utnyttjad modell i Finland. Inom samma andelslag kan flera olika medlemsgrupper verka, som t.ex. företag, konsumenter och arbetstagare. De kan i framtiden ha en viktig roll i stärkandet av de ekonomiska och sociala resurserna i landsbygdsområden med eftersatt livskraft. Med de här andelslagen kan man ordna kompanjonskap, i vilka kommunerna är med som en part. En sådan här verksamhetsmodell stärker även kommunernas roll som utvecklingsaktörer.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Hur ska vi hålla hela Finland bebott i framtiden?

Allt mer blir centraliserat i samhället och servicen flyttar till städerna. Hur ska vi göra för att hålla hela Finland bebott i framtiden, och är det alls en vettig målsättning? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (1.3) på Radio Vega. De som debatterade var Anette Karlsson, första viceordförande för Finlands svenska socialdemokrater, Karl-Mikael Grimm från Centern i Helsingfors och professor emeritus i landsbygdsforskning Erland Eklund. Anders Karlsson ledde debatten.

Programmet kan höras på arenan.

Prioriteringar i regionutvecklingen med mål om hållbar tillväxtväg, jämlik service och boende i hela landet

Regeringen fattade den 25 februari beslut om prioriteringarna i regionutvecklingen 2016-2019, där prioriteringarna är tillväxt genom förnyelse, livskraft från nätverksbaserade regioner och välfärd genom partnerskap. Regeringens mål är att lyfta landets ekonomi och föra in den på en hållbar väg för tillväxt genom att utnyttja hela Finlands resurser. I uppbyggandet av Finlands konkurrenskraft är det även viktigt att trygga människornas välfärd. Målet är att det finns jämlik service och förutsättningar för att även i framtiden kunna leva i hela landet. ”Regeringen ser på Finland som helhet och beaktar de olika regionernas styrkor. I regionutvecklingsbeslutet har man lyft fram de saker som är centrala för regionutvecklingen, såsom tillgänglighet, stödjande av förnyelse i företagen och samarbetsnätverk”, konstaterar näringsminister Olli Rehn.

Uppgifterna är från arbets- och näringsministeriets meddelande.

Idéer sökes till nya temaområden för Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper

Varje land inom EU har ett nationellt landsbygdsnätverk som har till uppgift att föra samman människor, organisationer och myndigheter inom landsbygdsutvecklingen. Landsbygdsnätverket sprider information och kunskap om landsbygdsprogrammets möjligheter. I Landsbygdsnätverkets styrgrupp sitter företrädare för jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, Kommunförbundet, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Leader-grupperna. I samband med styrgruppen finns också tematiska arbetsgrupper, vilkas ordföranden även hör till styrgruppen. Under åren 2014-2016 arbetade arbetsgrupperna med följande temaområden: unga, innovationer, företagande, näringar, miljö och klimat.  År 2016 inrättade man även en arbetsgrupp kring temaområdet fiskerinäringen.

Kostnadseffektiv service, experimentkultur, omvälvning av grundskolan – Vad betyder det här för landsbygdens ungar?

Det talas och skrivs om när- och välfärdsservice, närdemokrati, servicelöften, samt kundnära service, vilka produceras över förvaltningsgränserna. Det talas även om kostnadseffektiv service, experimentkultur och en fullständig omvälvning av grundskolan. Vad betyder det här för landsbygdens ungar? Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen har konstaterat att Finlands fördel är en möjligast jämbördig regionutveckling, där man fastställer hela Finlands möjligheter. Kampanjen för befrämjande av landsbygdens företagsamhet inleddes med en tillställning i januari, där Tiilikainens besked var kraftigt: Potential finns bara det existerar mod. Ordföranden för riksdagens kulturutskott Tuomo Puumala betonar satsningen på kultur och bildning just nu, då den ekonomiska tillväxten är trög. Det här är många viktiga saker för landsbygdsinvånarna, men hur passar egentligen landsbygden med sina styrkor och utmaningar in i regeringens spetsprojekt?

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Suvi Pesonen, som är närskolföreningens nya ordförande för Kanta-Hämeen Vähikkälästä, tror på förändring genom samarbete. Pesonen bor på landsbygden och är mor till sex barn.

Hur påverkas barn och barnfamiljer av skolnedläggningar?

På vilket sätt påverkar nedläggningen av byskolor barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället. Magdalena Cederings doktorsavhandling analyserar betydelsen av byskolor ur ett vardagsperspektiv, där undersökningsområdet är Ydre kommun i Östergötlands län. Följande frågeställningar är relevanta att söka svar på: Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter, samt på vilket sätt påverkar skolnedläggningarna familjernas och barnens känsla för och beskrivning av bygden?

I Cederings studie avser skolnedläggningar det flöde av aktiviteter som diskussionen och sedermera beslutet om nedläggning gett upphov till i barnens och barnfamiljernas vardag. Det politiska beslutet, protesterna, organisering inför eventuell friskoleetablering, oro för bygden, förändrad skolmiljö, nya skolupptagningsområden, samt skolskjutsars sträckning, kan därför ses som en del av nedläggningsprocessen. Processen av att lägga ned skolor sträcker sig även över tid och därför har Cedering återkommit till intervjupersonerna upp till tre gånger för att följa den påverkan nedläggningsbeslutet gett.

Uppgifterna är från Cederings avhandling, Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun.

SYTY kör i gång integrationsprojekt

Arbets- och näringsministeriet har beviljat Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf statsunderstöd på 73 000 euro för ett integrationsprojekt, Koko kylä kotouttaa, som varar från 1 mars till 31 december 2016. De goda erfarenheterna som fås om integreringen förs vidare till byaföreningarnas och Leader-gruppernas nätverk. ”På det här viset tar vi en betydligt större roll i integreringen av de invandrare som fått uppehållstillstånd, samt överlag i främjandet av kontakterna, integrationen och diaglogen mellan invånarna och invandrarna, konstaterar SYTY:s utvecklingschef Tuomas Perheentupa som skrivit projektplanen och sökt finansiering.

Mer info om projektet finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Synliggör landsbygden! – utbildning i landsbygdssäkring ordnas i Helsingfors

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, Kommunförbundet och Byaverksamhet i Finland rf arrangerar tillsammans utbildning i landsbygdssäkring i Kommunhuset i Helsinfors den 31 mars kl. 9.30-15.30. Utbildningen är ämnad för kommunernas och städernas tjänsteinnehavare, byaombuden och byaaktörerna, Leader-grupperna, samt för andra landsbygdsutvecklare.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen vskylat.fi. För anmälan (senast 22.3) och program se webbplatsen kunnat.net.

Kurser och föreläsningar från SFV

Svenska folkskolans vänner (SFV) ordnar kurser och föreläsningar både för föreningsaktiva och för allmänheten. Aktuellt i mars är ett Berättarcafé på Bergö med anledning av Världsberättardagen den 20 mars. I april hålls ett flertal datakurser, men även kursen Föreningsbokföring, föreläsningarna Hjärnan – minnet & sinnet och Må bra på äldre dagar, samt Författarträff: Henrik Knif. Inom maj ordnas bl.a., förutom ett par datakurser, kurserna Smarttelefoner och pekplattor och Att fånga engagemang. I juni hålls en föreläsning om Datasäkerhet.

Mer info om kurserna och föreläsningarna finns som länkar på webbplatsen sfv.fi.

Öppna Byarnas dag även denna sommar

Inkommande sommar öppnar byarna sina dörrar den 11 juni. Om er by vill vara med under dagen, ta då kontakt med ert landskaps/er regions byaombud, som berättar mer om dagen. Skulle ni bara vilja besöka Finlands vackra byar denna dag, följ då uppdateringar på webbplatsen avoimetkylat.fi.