Finlands Byar har publicerat sitt riksdagsvalsprogram

Inför riksdagsvalet 2023 har Finlands Byar publicerat sitt riksdagsvalsprogram. I programmets sju punkter slår man slag för rättvis omställning, barn och unga som landsbygdens framtid, närservicepiloter, trygghetskänslan som finns på landet, smidig trafik och fungerande nätförbindelser, multilokalitet, samt Leader- och byaaktörer vilka stärker landsbygdens livskraft. Läs Finlands Byars riksdagsvalsprogram i sin helhet här nere (eller i PDF-form på suomenkylat.fi):

Krishållbara byar i Finland – målsättningar i riksdagsvalet 2023

Inledning
4000 byar och 52 Leader-grupper öser ut idéer! Frivilligt arbete bedrivs i byar och stadsdelar för att utveckla lokalsamhället.

Närservicemodell med byasjukskötare i Korpilahti

I de fem norra byarna i Korpilahti (Korpilax), Jyväskylä har man på några år utvecklat en närservicemodell, där sjukvårdsservicen kommer till hemmet. Idéen fick sin början 2013 när sjuksköterskan Hanna Tiihonen, undrade vilken idyllisk idé det skulle vara, efter ett uppehåll på decennier, att byarna skulle få en egen byasjukskötare, såå att både akuta och icke brådskande ärenden kunde skötas. Idéen att föra ut sjukskötersketjänster till byar, fick vind i seglen genom Sitras femveckorsprojekt, då man märkte att det finns behov och efterfrågan på den här typen av närservice, eftersom de tjänster som staden och vårdföretagen tillhandahåller, i allmänhet har en kilometergränsa på 25 km eller 30 minuters körsträcka. Samma dilemma är säkert bekant på andra håll på landsbygden och i glesbygden runt om i Finland.

Läs hela texten (på finska), som är ett blogginlägg av sjuksköterskan Hanna Tiihonen i Finlands Byars blogg.

Riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslår skolnätverksutredning och pilotprojekt för sysselsättningen

I ställningstagandet från riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslås en utredning över skolnätverket, samt ett nationellt pilotprojekt som skulle öka organisationernas roll i sysselsättandet av långtidsarbetslösa med lönestödsmedel. Med åtgärderna stöder man bevarandet av närservicen via nya, smarta lösningar och stärker de lokala samhällenas livskraft, både i byarna som i stadsdelarna.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Nya lösningar möjliggör för närskolor även i framtiden

Nedskärningar i närskolnätverket påverkar barnens välmående och minskar närservicen. Finlands Byar rf ser läget som allvarligt och kräver en heltäckande granskning av situationen. Färre antal elever medför förståeligt nog behov av att skära ner antalet skolor, men med nuvarande förfaringssätt försvinner även livskraftiga närskolor.

Det finns hållbara alternativ till stora gymnasieskolor som kommuner kanske inte alltid kan utnyttja. Samtidigt som hållbara alternativ bättre borde komma till kommunernas kännedom, måste även indragningarnas inverkan på inlärningen och barnens välbefinnande ses över i större utsträckning.

”Nedmonteringen av vårt skolnätverk är en synnerligen kortsynt politik, både för förverkligande av barnens rättigheter som för vår nationalekonomi”, beklagar sig ordföranden för Finlands Byar rf Petri Rinne.

Kerko Årets SILMU by 2019

Med valet av Årets by vill SILMU-byar lyfta fram byarnas mångsidighet, öka kännedomen om byaverksamheten, samt ge goda exempel på hur man själv kan utveckla och förverkliga saker. Tävlingen var öppen 7-29.3 och vem som helst, privatperson som förening, kunde föreslå kandidater till Årets by. I år fäste juryn speciellt uppmärksamhet på hur planmässig verksamheten är i byn och hur byn och invånarna har lyckats med att utveckla det egna områdets närservice och näringar. Vinnaren Kerko by i Borgå belönades 21.5 i samband med Utvecklingsförening SILMU rf:s vårmöte i Sibbo.

I motiveringarna till valet står det bl.a. att Kerko by utför ett utmärkt och planmässigt utvecklingsarbete som siktar på framtiden för att bevara servicen och möjligheterna att utöva olika fritidssysselsättningar i byn.

Hur kan landsbygden utvecklas? – forskningsprojektet om landsbygdssäkring i gång

Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen vill hitta nya typer av lösningar till centrala problem på landsbygden. Syftet är att kartlägga landsbygdens påverkansmöjligheter och tillgången till service, där det centrala begreppet i forskningen är landsbygdssäkran, en konsekvensbedömningsmetod ur landsbygdens synvinkel. Man vill veta hur vanliga människor ser på servicen i sin hemort och vilka farhågor och behov de har.

Det ettåriga projektet inleddes i juni och under sommaren har man gjort intervjuer på Bergö, i Maxmo och i Kristinestad, vilka är orterna i forskningsprojektet. De representerar olika typer av landsbygd, och det centrala i projektet har varit att höra gräsrötterna. I Bergö var det lätt att få folk att ställa upp, medan många tackade nej i Maxmo. Kenneth Nordberg från Åbo Akademi i Vasa, som leder forskningsprojektet, har sina misstankar om att det har att göra med den varma sommaren.

Närservicen nödvändig för livskraftig skärgård och landsbygd

Om det kan bli praktiskt för människor att bo i skärgården och på landsbygden genom enkla transporter och tillgänglighet till service, då gör man det också möjligt att starta och driva företag där. Så enkelt är det faktiskt, för finns det service, då kan folk bosätta sig i närheten, som i sin tur kan anställas och möjliggöra för företagen att växa och utvecklas vidare. Det här menar Ina Ununger, ordförande i Näringslivsnämnden på Värmdö kommun i Stockholms län. Ununger är övertygad om att närheten till service är nödvändig för en livskraftig skärgård och en attraktiv kommun, samt för en hållbar utveckling i gles- och landsbygder generellt.

Närservice i skärgård och landsbygd passar inte helt in i gängse marknadslogik

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det finns rätt goda underlag hos affärsrådgivare, vilka förutsättningar som ska råda för t.ex. dagligvaror, utbud, antal kunder o.s.v. Därför krävs kombinationer av verksamheter för att lyckas med hållbara affärer.

Håkan Björk, social entreprenör och senior rådgivare, tror också att ägarförhållanden är avgörande. Lokala stabila ägare med helt eller delvis bygdens bästa som avsikt ger goda möjligheter. Höga vinstutdelningskrav är svårt att tillgodose på landsbygd/glesbygd. Återinvestering ger bättre förutsättningar för långsiktig framgång.

Byar slopas i österbottniska landskapsplanen

Landskapsstyrelsen för Österbottens förbund har enhälligt beslutat (29.5) att byar inte nämns i landskapsplanen 2040, utan man tar fasta på centrum, närservicecentrum och tätorter i stället. Sålunda har en långkörare äntligen fått sitt slut. Landskapsstyrelsens ordförande Joakim Strand säger om beslutet att det nu är upp till kommunerna själva, att bestämma vilka byar de främst vill utveckla. Det är inte landskapsstyrelsens uppgift att döma ut byar till vinnare och förlorare, utan man vill skapa förutsättningar för alla byar. Den något luddiga definitionen av en by är orsaken till beslutet. På frågan om hur arbetet med att utveckla servicen i byarna kan förbättras, menar Strand att allt beror på hur många arbetstillfällen man lyckas skapa i regionen. Man efterlyser och stöder även initiativ från byarna.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Fredrik Westblom, i Vasabladet (30.5). Se även en tidigare text på denna blogg, Svensk Byaservice Nyhetsblogg.

Postservicen på landsbygden behöver säkerställas

Det andra skedet i förändringen av postlagen är betydande för närservicen på landsbygden och postens tillgänglighet. Sett ur byarnas och i synnerhet den glest bebodda landsbygden, är det väsentligt att de förändringar som är under planering, inte oskäligt försvagar postservicen på landsbygden och sålunda försvårar landsbygdsboendet och landsbygdens företagsverksamhet. Redan under tidigare år har Posti Oy dragit in alla sina postkontor på landsbygden. Postkontoren har sedan ersatts med postombud, vilka kan vara närbutiker, kiosker, banker, kommunernas ämbetsverk eller skötas tillsammans med någon annan verksamhet. Posten betalar postombuden en ersättning som många aktörer håller som otillräcklig för det arbete som görs och för det utrymme som ska reserveras.

Kyrkans linjedragningar för landsbygden 2015

Liljendal kyrka
Foto: Mia Aitokari

Kyrkan står nära de mänskor som bor på landsbygden, även i förändringens tider. Strukturerna ändras, närservicen förtvinar och landsbygden utarmas. Kyrkans landsbygdskommitté har under sina sammankomster lagt märke till vissa samhälleliga orättvisor och tendenser som kyrkan kan motarbeta, och kyrkan kan fortfarande erbjuda närservice i olika former. De centrala elementen i kyrkans väsen är tacksamheten, samt betonandet av heligheten av Guds rike och skapelsen, och för att främja dessa element bör även mänskan och närmiljön betraktas ur denna synvinkel.

I framtidsredogörelsen för Finlands evangelisk-lutherska kyrka slås det fast att Kyrkan 2020 bygger på delaktighet och närgemenskaper. Tillämpad på landsbygden betyder detta att kyrkan enligt landsbygdskommitténs linjedragningar stöder dem som lider av arbetslöshet, ser till att både verksamheten och servicen hålls tillgänglig,

”Om det inte finns rop och smärta är det inte fråga om någon verklig förändring” – Salos stadsdirektör

Projektet Fungerande närservice startade tillsammans med FCG en utredning om närservicen i strukturomvandlingen med målet att utreda hur närservicen har anpassat sig till omstruktureringarna och vilken lärdom det är bra att ta med sig till följande skeden. Som pilotprojekt inom utredningen valdes två sammanslagna kommuner (Uleåborg och Salo) och ett område som förnyat servicestrukturen inom vårdsektorn (Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt).

I utredningen genomfördes en analys av sammanslagningsdokumenten och en enkät, samt att beslutsfattarna och de ledande tjänsteinnehavarna intervjuades i projektområdena. Utgående från resultaten bjöds deltagarna till en idékläckningsträff för att bearbeta den insamlade informationen, och utredningens preliminära resultat presenterades onsdagen den 9 september på Kommunmarknaden.

Hur definiera närservice?

Inom Kommunförbundets projekt Fungerande närservice var det meningen att allra först definiera vad närservice är, men projektdeltagarna kom ändå fram till att det inte är meningsfullt att ha en allmän definition på närservice, eftersom servicen varierar i så hög grad på regional nivå. Vid genomgången av definitionerna var den viktigaste lärdomen att det finns en nära kontakt mellan närservicen, invånarna och kunderna. Närheten till närservicen är en subjektiv erfarenhet, så därför finns det skäl att ta med kunden i planeringen av servicen. Utgående från detta gick projektet i nästa steg in för att utveckla servicen tillsammans med kommuninvånarna. Processen utmynnade i en förståelse av hur viktigt det är att knyta den kundorienterade planeringen och det anknytande beslutsfattandet till varandra.

Bybutiken saknas inte förrän den är borta – 30 stycken försvinner varje år i Finland

Varje år upphör ett trettiotal bybutiker i Finland. År 2004 fanns det 634 traditionella bybutiker, medan de år 2014 var 323 stycken. Ur samhällssynvinkel är det viktigt att trenden vänder, konstaterar organisationen Päivittäistavarakauppa ry. Bybutiken jämnar nämligen ut de regionala skillnaderna, och speciellt i tider när befolkningen åldras, blir betydelsen av närservice allt viktigare. En livskraftig bybutik hjälper till att säkra att övrig service stannar i byn, och ett tillräckligt serviceutbud gör även så att äldre kan bo hemma längre.

Uppgifterna är från en artikel om stängningen av bybutiken i Dagsmark, Kristinestad med Anders Bergvik som skribent i tidningen Syd-Österbotten (29.8).

På landsbygden värdesätts närservicen

För ett tag sedan utkom vid Vasa universitet publikationen Palvelut läheltä, i vilken man utredde landsbygdsbornas syn på förändringar inom kommunservicen och servicen inom statens lokalförvaltning. Åtta orter på olika håll i Finland var forskningsområden. I undersökningen kom oron för landsbygdens framtid klart fram. Att servicen flyttas allt längre bort förskräcker invånarna, för redan nu finns många problem med servicens tillgång och åtkomlighet. Särskilt för ordnandet av hälsovårdstjänsterna gavs negativ feedback. Även flyttningen av servicen för statens lokalförvaltning till nätet retar många. På landsbygden kräver man jämbördig behandling och möjligheten att sköta ärenden vid en fast servicepunkt på den egna orten. Utgående från forskningsresultaten borde man för ärendehantering och vardagsknog ute i kommunerna och städerna söka goda lösningar genom att lyssna till invånarna och utreda olika alternativ istället för att koncentrera servicen. Man borde allt mer slopa kommungränserna inom kommunservicen, så att inte boendeorten bestämmer för mycket vad för slags service som är tillgänglig.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.