Kategorier
2016 Nyhetsbrev 04/2016

Ofta bristfällig utvärdering vid indragning av små skolor

Chalkboard with Math ProblemBeslut att dra in små skolor görs ofta beklagligtvis genom skrala och bristfälliga, sektorvisa ekonomiska uträkningar, utan att man utrett ett objektivt omdöme om förändringarna i helhetskostnaderna i kommunerna. Det som man spar i en annan sektor för små skolors undervisningskostnader, förloras ofta i kommunens betalning för ökade resekostnader och i utvidgning av stora centralskolor, samt andra investeringsbehov. Kostnaderna ökar i en sektor, då den andra sparar. Exempelvis har man i Lojo märkt att just de största centralskolorna lider av besvärliga fuktskador, vars reparationskostnader är ansenliga och reparationernas slutresultat osäkra. Samtidigt vill man i närområdet dra in små skolor med frisk inomhusluft. Det finns otaliga motsvarande exempel i vårt land.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

Kan digitalisering dämpa urbaniseringstrenden?

Shopping street, Amsterdam, Netherlands, EuropeI debatten om digitalisering och informationsteknik får vi ibland känslan av att det framförallt gäller de ”enkla” jobben, eller kanske de ”enkla” delarna av arbetet. Den riktigt starke kroppsarbetaren ville säkert tro att energiteknik kunde avlasta de lite klenare kollegorna, medan den riktigt välutbildade kunskapsarbetaren vill säkert tro att informationsteknik kan avlasta de lite okunnigare kollegorna. I kroppsarbetarens fall vet vi att han hade fel, för det var de tyngsta och svåraste jobben som maskinerna tog över. I kunskapsarbetarens fall kan det visa sig vara likadant, och det finns tre skäl till att det inte bara är en spännande tanke, utan också sannolikt. Det är ekonomi, ambition och logistik.

Kurvan för vad mänskligt arbete kostar är ganska brant, ju mer vi behöver – desto mer kostar det. Kurvan för vad digitaliserat arbete kostar är ganska flack, där kostnaden är hög i början för att det därefter kostar nästan ingenting att öka volymerna.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 22/2015

Ekonomiska effekterna av ekologisk produktion utreds

GrönsakerRuralia-institutet vid Helsingfors universitet genomför ett utvecklingsprojekt som jord- och skogsbruksministeriet, samt Finska ekologiska forskningsinstitutet finansierar. Målet för projektet är att utreda de ekonomiska verkningarna av ekologisk produktion, samt främja samordning mellan produktion och efterfrågan av ekologiska produkter. Med en enkät strävar man efter att t.ex. utreda kostnader och efterfrågan av ekologisk produktion, och produktionens situation nu och i framtiden. Den korta bifogade enkäten sänds till ekogårdar av olika storlek i Finland, och undersökningens resultat rapporteras endast på landskaps- och produktionsinriktningsnivå. Gårdsspecifika resultat eller uppgifter rapporteras inte över huvudtaget och alla uppgifter behandlas konfidentiellt.

Uppgifterna är från Aitojamakuja.fi/Äktasmak.fi:s senaste nyhetsbrev (maj 2015), som även tar upp följande ämnen: Utbudet av lokal mat utökas genom samarbete mellan företag och partihandel, Centraliserade leveranser av närgrönsaker, Närmat-partihandeln i lokalmatskedjan och REKO Årets Närmatsgärning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 02/2015

Möten på distans sparar tid och pengar

Skype-logoTarja Lukkaris, specialsakkunnig i samarbetsgruppens nätverk för glesbygden samt som samordnare för temaprogrammet för byar i Kajanaland, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att möten med fjärruppkoppling sparar både arbetstid och pengar. Det hör till både dagens och framtidens realiteter. Hela blogginlägget finns här under:

Fjärruppkoppling sparar tid och pengar

Finland är ett land som karakteriseras av långa avstånd. Många möten, evenemang, seminarier o.s.v. har koncentrerats till området söder om Ring III. Jag befinner mig på 600 kilometers avstånd från huvudstadsregionen. Lyckligtvis kan många möten skötas med hjälp av fjärruppkoppling.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Museer har stor regionalekonomisk betydelse visar undersökning

Undersökningen Museoiden taloudellinen vaikuttavuusEn undersökning från Levón-institutet vid Vasa universitet visar att museer har stor regionalekonomisk betydelse, även om deras egen verksamhet inte ger någon ekonomisk vinst. Varenda turist som besöker ett museum, spenderar i bästa fall nästan 74 euro på annat på museiorten och i dess närområde. Undersökningen räknade inte med konsumtionen bland turister som tagit beslutet att resa, utan att ha planerat in ett museibesök, och den tog inte heller med ortsbornas konsumtion, eftersom de i vilket fall som helst använder pengar i området.

Omkring 40 procent av finländarna går på museum flera gånger per år. Museibesökarna har högre utbildning och inkomster än genomsnittet, och använder därför mer pengar än andra turister under resan. Museibesökarnas pengar går i första hand till restauranger, hotell, transporter, samt detaljhandeln. Av de pengar som turisterna spenderar i samband med besöket, lägger man 3-4 procent på själva museet och dess serviceutbud. Även kommunerna får indirekt en del i form av skatteintäkter.