Kategorier
2022 Nyhetsbrev 10/2022

Byskolearbetsgrupp ska stöda landsbygdsskolornas framtid

Finlands Byars nyhetsbrev juni 2022 - skolklass
Bildkälla: Finlands Byars Uutiskirje (juni 2022)

Finlands Byar har bildat en arbetsgrupp för byskolor som ska skapa visioner för landsbygdsskolornas framtid och kläcka idéer för att utveckla och upprätthålla dem. Med en mångsidig expertis inom gruppen samlas fakta, forskningsdata, siffror och praktiska erfarenheter, utifrån vilket gruppen under år 2022 publicerar ett ställningstagande och konkreta förslag till åtgärder för landsbygdsskolorna och som underlag för påverkansarbetet. Arbetsgruppen på tio personer inledde sitt arbete i början av juni med Finlands Byars verksamhetsledare Aleksi Koivisto och organisationens sakkunnige i landsbygdsinflyttning Johanna Niilivuo som ordföranden. Medlemmarna i arbetsgruppen är mångåriga förespråkare och experter på landsbygdsskolor.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 12/2020

HSSL:s nyhetsbrev för sommaren

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) fjärde nyhetsbrev för i år innehåller bl.a. en intervju med Ulrik Strömberg, som arbetar på HSSLs kansli och går i pension i sommar. Han har varit med sedan den stora kampanjen Hela Sverige ska leva i slutet av 1980-talet och har ett närmare fyrtioårigt perspektiv på landsbygdsfrågorna. Vidare finns info om Sandra Gardmo som är HSSL:s nya kommunikatör, initiativ för byskolor, HSSL:s historia, om att starta ett eget folkinitiativ, kulturgatan i Bodafors, Skånes minsta konstgalleri, den nya servicebanken som projektet Service i samverkan öppnar, tre webbinarier om bygdebolag, fem missuppfattningar om kulturarbetare på landsbygden, bredbandsstöd och att lyssnare bildsatt podden Landet som även finns på Youtube

Hela Sveriges nyhetsbrev (4/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 05/2020

Länder frångår idén om storskolor

I Sverige stängde Luleå kommun ett flertal byskolor och förskolor och flyttade eleverna till större skolor. Man planerar att bygga en högstadieby i centrum med omkring 1 000 elever. Enligt Åsa Morberg, som är docent i didaktik, lade Tyskland ned väldigt mycket byskolor. Nu har man sett att byarna avfolkades och nästan dog, och just nu är det en trend att man tar upp sina byskolor igen och att man försöker att befolka sin landsbygd, vilket går alldeles utmärkt. Inte heller andra nordiska länder som Norge och Finland följer den svenska riktningen med nedläggningar av skolor i byar och bussande av elever till mer centralt belägna, större skolor (i Finland läggs det nog ned byskolor, red. anm.). Moberg pekar även på att man i USA mer och mer går ifrån storskolor.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 13/2019

Hur ser byskolornas framtid ut?

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Finländska närskolor stängs fortsättningsvis. Eleverna blir färre och inte är det klokt att i stället för dåliga skolbyggnader bygga nya för några få elever. Att dra in skolor, tycks även för många kommuner vara en lätt lösning för att rädda ekonomin, fastän det inte finns egentliga belägg på besparingar. På Lokaali-evenemanget (23-28.8) diskuterade man, under ledning av Suvi Pesonen och Timo Vattulainen, nya lösningar som skulle garantera en ljusare framtid för byskolor.

Läs mer (på finska) på suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 05/2019

Byskolornas framtid diskuteras på seminarium i Loimaa

Hur ser framtiden ut för byskolorna? Under Egentliga Finlands byskoleseminarium, Varsinais-Suomen kyläkouluseminaari, den 9 mars kl. 12-15.30 i Virttaa, Loimaa diskuteras frågan av minister, byskoleforskare, närskolaktivist och representant från landsbygdsstaden Loimaa och kommunen Nousis. Arrangörer är Egentliga Finlands Byar rf/Kumppanuuskunta-projektet och Virttaan seudun kyläyhdistys ry.

Mer info och anmälningsuppgifter (anmälan senast 7.3) finns på (finska) webbplatsen vskylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 02/2019

Färskt nyhetsbrev från SYTY

Suomen Kylät ry (SYTY) – Finlands Byar rf har utkommit med årets första nyhetsbrev som innehåller följande: SYTY-ordföranden som skriver om längtan efter byskolan, aktuellt från SYTY:s byautskott, en stor skoldiskussion i Jyväskylä 7.2, Öppna Byarnas dag som inbjuder byarna att delta 8.6, LOKAALI som hålls 23-25.8, lokala utvecklingen som fortsätter i Salo, Leader Aisapari som fyller 20 år, ny livskraft som skapas i Tavastland med hjälp av Leader, LAN (Local Area Network, Lokalt nätverk) som är ett enkelt sätt att aktivera unga i byaverksamhet, Itisföreningars otroliga talkoanda som hjälper projekt att överskrida uppställda mål, anmälan till europeiska sammankomsten för smarta byar som ska göras senast 25.1, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

SYTY:s Uutiskirje (1/2019) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 10/2018

Öppna byar sysselsätter, integrerar och ökar nativiteten

Hundratals öppna byar, och även i år bybutiker, visar upp sin mångsidiga verksamhet lördagen den 9 juni på Öppna Byarnas dag. Under några år har vårt största endagsevenemang växt fram i pop up-drive och påminner om att fast vi med politiska beslut har sjunkit i både antalet födslar som byskolor under drygt hundra år från tsartiden, så finns det ännu hopp.

I Finland har emigration till andra EU-länder redan ökat sex år i rad. Enligt en enkät skulle rentav en fjärdedel av de högre tjänstemännen tilltalas av boende utomlands. Urbaniseringen har ansetts som vårt lands interna fenomen, men med EU och världen som mått torde de mest attraktiva centra finnas på andra ställen än i Finland. Sett till vår försörjningskvot är den rekordlåga nativiteten, tilltagande emigrationen och haltande invandringspolitiken en omöjlig ekvation. Särskilt de yngre åldersgrupperna borde vara bekymrade över detta. Men ser de makthavande detta och intresserar det dem?

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 07/2016

Är ”Lovisamodellen” byskolornas räddning?

Chalkboard with Math ProblemStyrelsebeslutet (16.5) att inte dra in byskolor i Lovisa ger positiva kommentarer. Ann-Sofi Backgren, medlem i Landsbygdspolitiska rådet och specialsakkunnig inom Svenska folkskolans vänner, menar att Lovisa svänger trenden. Det är ett exempel på samma trend som ger oss den ökande satsningen på närproducerat. Backgren tror att det finns en stor potential i att satsa på byskolor, som Lovisa nu gör. Beslutet är fattat med tanke på framtiden. Bara om det sker stora förändringar – elevantalet går i botten eller fastigheterna blir oanvändbara – ska byskolebeslutet omprövas. I beslutet ingår även en försäkran om att fastigheterna underhålls kontinuerligt, samt att undervisningen utvecklas. Backgren menar att Lovisa kommer att statuera exempel. Staden kommer att få ta emot många studiebesök och ledningen kommer att få inbjudningar till många seminarier där de får redogöra för hur de har tänkt och hur de har haft mod att gå sin egen väg.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 04/2016

Ofta bristfällig utvärdering vid indragning av små skolor

Chalkboard with Math ProblemBeslut att dra in små skolor görs ofta beklagligtvis genom skrala och bristfälliga, sektorvisa ekonomiska uträkningar, utan att man utrett ett objektivt omdöme om förändringarna i helhetskostnaderna i kommunerna. Det som man spar i en annan sektor för små skolors undervisningskostnader, förloras ofta i kommunens betalning för ökade resekostnader och i utvidgning av stora centralskolor, samt andra investeringsbehov. Kostnaderna ökar i en sektor, då den andra sparar. Exempelvis har man i Lojo märkt att just de största centralskolorna lider av besvärliga fuktskador, vars reparationskostnader är ansenliga och reparationernas slutresultat osäkra. Samtidigt vill man i närområdet dra in små skolor med frisk inomhusluft. Det finns otaliga motsvarande exempel i vårt land.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Hur påverkas barn och barnfamiljer av skolnedläggningar?

Doktorsavhandling - Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommunPå vilket sätt påverkar nedläggningen av byskolor barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället. Magdalena Cederings doktorsavhandling analyserar betydelsen av byskolor ur ett vardagsperspektiv, där undersökningsområdet är Ydre kommun i Östergötlands län. Följande frågeställningar är relevanta att söka svar på: Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter, samt på vilket sätt påverkar skolnedläggningarna familjernas och barnens känsla för och beskrivning av bygden?

I Cederings studie avser skolnedläggningar det flöde av aktiviteter som diskussionen och sedermera beslutet om nedläggning gett upphov till i barnens och barnfamiljernas vardag. Det politiska beslutet, protesterna, organisering inför eventuell friskoleetablering, oro för bygden, förändrad skolmiljö, nya skolupptagningsområden, samt skolskjutsars sträckning, kan därför ses som en del av nedläggningsprocessen. Processen av att lägga ned skolor sträcker sig även över tid och därför har Cedering återkommit till intervjupersonerna upp till tre gånger för att följa den påverkan nedläggningsbeslutet gett.

Uppgifterna är från Cederings avhandling, Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 02/2016

SYTY:s kommentar till utkastet för barn- och familjetjänsternas reformprogram

SYTY-logoSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, som är nationell centralorganisation för landets 3 125 registrerade byaföreningar och 54 Leader-grupper, fäster uppmärksamhet på följande saker i utkastet till reformprogram för barn- och familjetjänsterna:

  1. Vid utvärdering av programmets åtgärder förutsätts även landsbygdssäkring (skolornas läge och utbildningens ordnande på landsbygdsområden och i byar)
  2. Det behövs även ett utvärderingsförfarande för en barnomsorgssäkring (barnens ställning och gagn tas inte tillräckligt i beaktande vid längre skolresor, av vilket följer tröttare skolelever i lågstadiet)
  3. Indragning av småskolor genom beräkningsbesparingar på ekonomiskt lösa grunder (det som sparas på små skolor förloras ofta med ökade resekostnader och utvidgning av centrumskolor och andra investeringsbehov)
Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

”Vi har framgång tillsammans eller så har vi ingen framgång alls” – professor Katajamäki i sin sista kolumn i Vasabladet

Hannu Katajamäki (1)
Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.

Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

Indragna skolor sparar inte alltid pengar – liten skola mycket pedagogisk

Chalkboard with Math ProblemUnder 2000-2004 lades 300 skolor ned, samtidigt som kostnaderna för den grundläggande utbildningen steg med 24 procent. Eira Korpinen, pensionerad professor i pedagogik som forskat i byskolornas betydelse, menar att kostnaderna för specialundervisning är högre i större skolor, medan elever med t.ex. lässvårigheter i små skolor ofta kan fungera i en vanlig klass. Men när skolan blir större, alltså skolan i sig och inte klasserna, blir det ohjälpligt mer ljud och rörelse, och barnen får svårare att koncentrera sig. Karpinen beräknar att ca tusen skolor försvunnit under 2000-talet, medan forskaren Sami Tantarimäki på Åbo universitet uppskattar att över 500 skolor försvunnit. En orsak är bristande elevunderlag, men för det mesta handlar det om sparkarv.

Tantarimäki säger att det finns ganska lite forskning om huruvida skolnedläggningar verkligen ger besparingar.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 23/2015

Framtida hot möts med lokala lösningar i Korsholmsbyar

Byaföreningen Älvbyarna i Östra Korsholm - ByabladetMed tanke på kommunens ekonomi är det onödigt att vänta sig ny service, i stället skapar Byaföreningen Älvbyarna i Östra Korsholm rf – Itäisen Mustasaaren Jokikylät ry den själva. Älvbyarna är ett exempel på en fungerande aktiv och vital förening, där medborgare från byarna Anixor, Martois, Miekka, Staversby, Veikars och Voitby förenat krafterna för att gemensamt sköta intressebevakningen och jobba för att öka sammanhållningen i den egna byn och mellan byarna. Geografiskt finns inget som heter Älvbyarna, men tillsammans har invånarna i området skapat en sådan gemenskap, och för barnen i byarna är skolan den gemensamma nämnaren. Ett av de viktigaste projekten föreningen som bäst jobbar med är därför att rädda verksamheten i Veikars skola, som är den första folkskolan i gamla Korsholm och grundad 1874. Men kommunens ansträngda ekonomi gör att denna skola, likt många andra lågstadier, hotas av stängning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 03/2015

Ny forskning i byskolediskussionen

Slutrapporten Vastavirtaan ja valtavirtaan – avauksia kyläkoulukeskusteluunEn positiv infallsvinkel är en ovanlig ljuspunkt inom den finländska, synnerligen svart-vita byskole- och skolnätverksdiskussionen. Just detta gjorde frågan intressant och undersökningen behövlig. Publikationen Vastavirtaan ja valtavirtaan – avauksia kyläkoulukeskusteluun är slutrapporten för undersökningen Kyläkoulun muuttuva rooli muuttuvassa kuntakentässä. I den här publikationen öppnar man genom byskolediskussionen, mångkulturen, den nya byskolebyggnaden, det nya servicekonceptet och by-begreppet för vilka faktorer som i dag kan påverka förändringen av byskolans roll och vad förändringen i praktiken kan betyda för olika parter. En mer omfattande fråga än byskolan är hur målskolornas verklighet motsvarar de mål, vilka kommunerna och landsbygdsutvecklingen på riksnivå själva har satt upp. I takt med skolvärldens sammankopplade teman, blir byskolediskussionen allt mer huvudströmmad, medan motströmsdiskussionen går framför allt i relation till sig själv: diskussionsämnet kan vara annat än stängning eller försvarandet av den egna byskolan.

Uppgifterna är från webbplatsen migrationinstitute.fi.