Svensk Byaservice
och IDNET
(Identitets-
baserat nätverk)
önskar Nyhetsbloggens
läsare en Fridfull Jul och ett
Framgångsrikt
Gott Nytt År 2017!
Kategorier
Kategori: 2016
Att jobba med berättelser och se styrkan i berättelser, har allt mer blivit en ny metod för landsbygdsutveckling. Även företagsvärlden har insett styrkan i berättelser – storytelling Trenden går från att vara en verkställande direktör till att bli en verkställande berättare, för det gäller inte bara att driva företaget, det gäller också att kunna presentera företaget på ett nytt, intressant men trovärdigt sätt. Även produkterna har således fått en själ.
Inom storytellingen finns flera tillvägagångssätt som lämpar sig bra för landsbygdsutveckling, där en del metoder tar fasta på utvecklingsprocesser (t.ex. OPERA-metoden) för att söka lösningar och projektåtgärder på lokala problem, medan andra metoder tar fasta på att mer inventera vilka styrkor som finns i ett lokalsamhälle, och som sen utgör en bas för fortsatt utvecklingsarbete (t.ex. Community Mapping).
”Jag är orolig för framtiden när det gäller landsbygdsforskning. Det ser inte ut som att den professur jag nu lämnar kommer att fyllas. Samtidigt har den nationella finansieringen för landsbygdsforskning minskat”, sade professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki vid sin avskedsföreläsning (30.11). Katajamäki titulerar sig nu professor emeritus.
Katajamäki är orolig för högskolvärldens utveckling och syftar här på den samhällsvetenskapliga landsbygdsforskningen som undersöker landsbygden som helhet. Forskningen har stor betydelse, då den tar fram nya möjligheter för landsbygden att utvecklas. Fokus ligger på landsbygdens roll i samhället, ny företagsamhet, miljöfrågor, landsbygdens service och landsbygdspolitik.
Bildkälla: Wikimedia Commons
Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) har kommit med ett utlåtande (på finska) om skärgårdstrafiken. European Small Islands Federation (ESIN) har även, på FÖSS begäran, skrivit ett utlåtande (på engelska). Förslaget från kommunikationsminister Anne Berner (C) går ju ut på att ta betalt för skärgårdstrafiken. En enkel resa skulle kosta minst 10 euro och varutransporter tiotals euro redan om de överstiger 25 kilo. Jordbrukare har räknat ut att normala transporter av foder och mjölk kunde medföra kostnader på tiotals tusen euro om året.
Enligt kommunikationsministeriet ska avgifterna förbättra servicen och skapa en marknad för digitala tjänster, men Stefan Wallin (Sfp) har svårt att tro att förslaget förverkligas i den form som nu är.
I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) sista nyhetsbrev för i år skriver dess verksamhetschef Terese Bengard i sin årskrönika bl.a. följande i inledningen: ”När vi tittar i backspegeln kan vi se att landsbygdens frågor verkligen på ett tydligt sätt har klivit in i den nationella och regionala debatten. Att det finns en klyfta mellan stad och land, och vad det får för konsekvenser, börjar nu diskuteras ännu mer. Vi har under lång tid varit en aktiv part i att lyfta dessa frågor. Känslan är att Hela Sverige ska leva har en mycket viktigt roll att spela de kommande åren då frågan om ett land i balans kommer vara fortsatt aktuell och angelägen.”
Vidare kan man bl.a. läsa om när Årets lokala utvecklingsgrupp och Årets kommun tog emot sina utmärkelser, HSSL:s jämställdhetsarbete under året, deras nya strategi, små notiser som ultralokal journalistik med Leader-pengar och den andra skotska landsbygdsriksdagen.
Nyhetsbrevet (5/2016) finns att läsas på Riksorganisationen Hela Sverige ska levas webbplats helasverige.se. Se även Terese Bengards krönika, Utan landsbygden – ingen jul, i tidningen Land nr 51/2016.
Vi behöver öppna byar i vårt samhälle, byar som är öppna för nya idéer och framförallt som är öppna för att berätta om sig själva. Ett sätt är att göra det genom den landsomfattande Öppna Byarnas dag den 10 juni 2017. Byaverksamheten är väl värd en egen dag då byarna och byaverksamheten uppmärksammas. Hur många saker skulle inte ha blivit ogjorda, om inte ”någon” hade tagit tag och med gemensamma krafter byggt upp en verksamhet eller en byggnad som gynnar hela gemenskapen?
I dessa tider när ekonomin inte är den bästa och vi tvingas in i nya strukturer kunde modellen tas från våra byar och hur man där gemensamt nått en lösning. Meningen är ingalunda att ersätta en samhällelig verksamhet med frivilligt arbete utan att gemensamt försöka hitta ett alternativ som förbättrar skötseln av gemensamma angelägenheter. Historiskt sett baseras bland annat vår kommunala förvaltning på de byastämmor där man gemensamt fattade beslut om byns ärenden.
Har du en idé om hur landsbygden borde utvecklas? Kan idén leda till ett projekt och resultat som kan användas i hela landet? Om din idé rör digitalisering, upphandlingslagens möjligheter eller landsbygdsutveckling kan du eventuellt ha nytta av projektstöd som ingår i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland efterlyser idéer som gäller landsbygdsutveckling och som lämpar sig för landsomfattande projektfinansiering. I denna ansökningsomgång efterlyser man projekt för att finansieras under år 2017. Ansökan pågår fram till den 5 januari 2017 och gäller följande tre temaområden: nya upphandlingslagens möjligheter, nya möjligheter genom digitaliserade tjänster och utveckling av jordbruksproduktionen.
Läs mer på webbplatsen maaseutu.fi.
Det demokratiska systemet ställs inför stora utmaningar då klimatavtalet i Paris ska diskuteras på nytt i Marrakech. Kulturgeografen och landsbygdsforskaren Ulla Herlitz, samt arkitekten och landsbygdsutvecklaren Hans Arén skriver på webbplatsen Land.se att det krävs förändringar ner på kommunnivå för att göra samhället miljömässigt hållbart, och deras förslag är en första samhällsnivå som är inspirerat av det utvecklingsarbete som redan pågår på landsbygden runt om i hela Sverige.
Finns det ett reellt inflytande, så ökar medborgarnas vilja att medverka i centrala beslut. Men enligt Herlitz och Arén krävs det att demokratins former utvecklas. Den första samhällsnivån ska vara en möjlig, lagstadgad demokratisk organisation i en kommundel, där legitimitet ges åt det offentliga samtalet och lokala beslutsfattandet. De tror att det blir helt avgörande för en bygds hållbara framtid att det finns en första samhällsnivå där människor kan ta ansvar och mötas med respekt som en del i det kommunala arbetet.
Läs mer i länken ovan.
I samband med Tammerfors-träffen för finlandssvenska landsbygdsutvecklare den 29 september 2016 inspirationsföreläste forskaren, aktivisten och pedagogen Daniel Hansson om helhetslösning och komplexitet. Här nere följer en något förkortad text för en artikel till ett kommande nummer av SFV-magasinet:
Genom sitt projekt Terra Religata (www.terra-religata.se) vill Hansson möjliggöra djup återkoppling mellan människor, och mellan människa och natur, genom konstnärligt kreativ kommunikation, design, transformativa möten, kulturell reflektion och tillämpat helhetstänkande. Målet är att hjälpa människor att gemensamt bana väg för bestående ekologisk balans, social rättvisa och hållbar utveckling från lokal till global nivå.
Det finns goda erfarenheter för det lokala samarbetet mellan föreningarna och företagen i byarna, men potentialen kunde vara ännu större. Närproducerad mat kan man redan få tag på genom olika matringar, men t.ex. förenandet av föreningarnas fastigheter som inte utnyttjas till fullo och företagens kunnande kunde det vara mera av. Särskilt byagårdarna är i bästa fall mångservicepunkter, där man kan ha föreningsverksamheten och företagens service. På en landsbygd med dåliga trafikförbindelser kan man ha t.ex. massör, frisör eller varför inte hälsovårdsservice – i princip vad som helst.
Professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki, som går i pension, håller sin avskedsföreläsning 30.11 kl. 10 vid Vasa universitets campus i huvudbyggnaden Tervahovi, auditoriet Levón, Wolffskavägen 34, 65200 Vasa. Rubriken för den uppskattade landsbygdsförespråkaren är Paikan poika – huomioita matkan varrelta (Ortens pojke – iakttagelser under resans gång). Det går även att följa med föreläsningen direkt på Youtube. Professorn önskar inga hågkomster. Efter föreläsningen hålls en kaffebjudning, till vilken man bör anmäla sig (senast 25.11) ifall man vill delta i den.
Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Svenska Landsbygdsnätverket har tagit ett nytt grepp för att öka kunskaperna om jordbrukets ekosystemtjänster genom en kortfilm som visar lantbrukarens betydelse för en lång rad viktiga ekosystemtjänster. Nu finns också en broschyr som på ett lättillgängligt sätt beskriver vilka dessa tjänster kan vara. Ekosystemtjänster, som är ett ganska nytt begrepp som används flitigt i miljösammanhang, handlar i kort om de produkter och tjänster som människan i samspel med naturens ekosystem ger oss och som bidrar till vårt välbefinnande.
Bildkälla: Wikipedia
En ny förening där både kommuner, företagare och privatpersoner är med skulle vara det bästa alternativet för att ansvara för varumärket Kungsvägen i framtiden tycker Mia Aitokari, som är projektledare för projektet Låt Kungsvägen blomstra igen. Det är sju Leader-grupper längs den gamla postrutten som tillsammans anställt Aitokari.
Aitokari har sex månader på sig att skaffa fram en ny trovärdig turismaktör som kan ta över varumärket Kungsvägen, vilket registrerats och upprätthållits av Nylands förbund, men deras avtal upphörde 31.7, och sex månader efter att kontraktet gått ut kan varumärket registreras av vem som helst. De sju Leader-grupperna har bedömt att Kungsvägen är viktigt för kommunerna och turismföretagarna längs rutten och vill satsa på varumärket också i fortsättningen.
I samma båt – samassa veneessä rf ry, som fungerar som Leader-grupp i Åbo skärgård, har kommit ut med sitt andra nyhetsbrev för i år. Verksamhetsledaren Emil Oljemark skriver bl.a. i sin spalt om projekt. Projektet tar ju itu med en specifik fråga, det genomförs skilt från ordinarie verksamheten och har en tydlig början och ett tydligt slut. Det är på sätt och vis tydligt och klart, men nog en förenklad sanning som utgår från det projekttekniska. För då man gräver lite djupare så är projekt inte alls så lösryckta från större helheter, exempelvis kan ett utvecklingsprojekt till en del förverkliga en byaplan, där man stakat ut byns utvecklingsåtgärder för 10 år framöver, eller så kan man se att ett projekt hänger samman med känslan om en nödvändighet att anpassa sig till ändrade lokala omständigheter. Vidare innehåller Newsletter information om aktuella Leader-ärenden och den avgående ordförandens tankar.
Det tvåspråkiga Newsletter (november 2016) finns att läsas på webbplatsen sameboat.fi.
Landsbygdspolitiska nätverket för livskvalitet ELVI ordnar 28.11 en workshop i Joensuu, där man tar upp barn- och familjetjänster, samt utmaningarna och möjligheterna i förnyelsen av tjänsterna. Målgrupperna är kommunernas förtroende- och tjänstemän, de som deltar i LAPE-arbetet, föräldraföreningar, byaaktörer, samt alla de som är intresserade av barn- och ungdomstjänster.
Mer info (på finska) med länk till anmälan (görs senast 25.11) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 