Kategorier
2021 Nyhetsbrev 08/2021

MANE är med i projektet Hyvin sanottu – Bra sagt

MANE - bild repklätterställning
Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) deltar projektet Hyvin sanottu – Bra sagt genom kampanjen Idéfestival-diskussioner om ett bra liv på landsbygden. Kampanjen är en del av Landsbygdsparlamentet 2021, som hålls i Kurikka 1-2.10.2021.

Syftet med kampanjen är att involvera människor i olika åldrar och bakgrunder från byar och städer för att diskutera frågor som leder till en bättre framtid. Målet är att förbättra den finländska landsbygdsdebatten och samspelet mellan landsbygd och stad, samt att få en djupare förståelse för de tre förvalda ämnena.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Höstens utbildnings- och rådplägningsdag för byaverksamheten hålls online

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf arrangerar höstens nationella utbildnings- och rådplägningsdag för byaverksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivä, online 10.12 kl.9-15.15. Dagen är ämnad för alla byaombud samt representanter för Leader-grupperna. Programmet upptar bl.a. närturism, byatrygghet och välbefinnande på jobbet. I programmet ingår även längre pauser för att sträcka på benen.

Dagen genomförs på distans via Teams. Länk för deltagande sänds åt dem som anmält sig. Under evenemanget ordnas online-chatt, där de mest aktiva tilldelas ett ståtligt pris från Finlands Byar. De som anmält sig får mer information om detta.

Anmälan görs på webbplatsen forms.office.com.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 04/2020

Smart anpassning stärker landsbygds- och skärgårdsområdenas livskraft – minister Leppä

Även i finländska kommuners utvecklingsstrategier borde man betona en kontrollerad förändringsanpassning i stället för en förväntad tillväxt. Framgång för landsbygds- och skärgårdsområden kan finnas i specialisering, starkt företagande och i direkta kontakter mellan invånarna och beslutsfattarna. Svenska och finländska experter inom regionalpolitiken grubblade på regionernas livskraft ur perspektivet smart anpassning, alltså tänkesättet Smart Shrinking, under ett seminarium i Helsingfors 25.2.

I Smart Shrinking-tänkesättet har perspektivet breddats från den traditionella mätaren på ekonomiska tillväxt eller demografiska diagram till andra faktorer som beskriver livskraft och välbefinnande.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Leva ett med naturen – doktorsavhandling om naturen som hälsofrämjande resurs

Ghita Bodman
Bildkälla: Åbo Akademi

Vägar till välmående och livskvalitet är många, men grunden till de olika vägarna sätts i barndomen. Vägvalet till ett bättre mående i medelåldern påverkas av arvet med historia och traditioner som har upplevts positiva i barndomen. Även sociala relationer är viktiga i vägvalet. Dessa ger en känsla av trygghet och tillhörighet. Platsen där man tillbringar sin barndom har en betydande inverkan på var man som vuxen hittar de ställen där man kan ladda sina batterier. Genom att hitta platser och aktiviteter i naturen som har en hälsofrämjande inverkan, kan man också använda sig av den återhämtande effekten i sitt dagliga liv.

För att upprätthålla sitt mående har människan sedan urminnes tider använt sig av naturen. I något skede har detta glömts bort, speciellt då trenden att flytta till tätorter och städer kom. I en global, digitaliserad vardag gäller det att hinna med allt mera. I det ekorrhjulet har naturen fått större betydelse igen för att människan ska kunna upprätthålla sitt välmående.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Nya lösningar möjliggör för närskolor även i framtiden

Nedskärningar i närskolnätverket påverkar barnens välmående och minskar närservicen. Finlands Byar rf ser läget som allvarligt och kräver en heltäckande granskning av situationen. Färre antal elever medför förståeligt nog behov av att skära ner antalet skolor, men med nuvarande förfaringssätt försvinner även livskraftiga närskolor.

Det finns hållbara alternativ till stora gymnasieskolor som kommuner kanske inte alltid kan utnyttja. Samtidigt som hållbara alternativ bättre borde komma till kommunernas kännedom, måste även indragningarnas inverkan på inlärningen och barnens välbefinnande ses över i större utsträckning.

”Nedmonteringen av vårt skolnätverk är en synnerligen kortsynt politik, både för förverkligande av barnens rättigheter som för vår nationalekonomi”, beklagar sig ordföranden för Finlands Byar rf Petri Rinne.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 09/2019

Livskraften utgörs av företagens konkurrensförmåga och kommuninvånarnas välmående

Under senaste tid har man betonat betydelsen av kommunernas livskraftsuppgift vid sidan av kommunernas traditionella roll som serviceproducent och förverkligare av näringslivspolitiken. Kommunerna har också övergått från näringslivspolitik till livskraftspolitik. På grund av det här genomfördes första skedet i forskningen för kommuner i Norra Karelen en livskraftsutredning för att kartlägga kommunernas nuläge för livskraftsarbetet inom projektet Puhti. Enligt forskningen utgörs livskraften av kommunens och konkurrensförmågan hos de företag som finns på dess område, samt dragningskraften, eller kommuninvånarnas välmående och delaktighet. Kommunernas livskraft, förutsätter samarbete inom ett brett aktörsnätverk, där företagen och tredje sektorn är centrala producenter av livskraften.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Teemu Makkonen är forskningsdirektör på region- och kommunforskningscentralen Spatia vid Östra Finlands universitet.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 06/2019

Spetsprojekt inom blå bioekonomi påvisar den stora betydelse som vatten har för samhällens välbefinnande

Skärgårdshavet

Vattenkompetens ska ge Finland möjligheter till affärstillväxt och export. I spetsprojektet inom blå bioekonomi har man identifierat den stora vikt som vatten har för samhällens välbefinnande. Efterfrågan på vatten- och energibesparande lösningar inom de olika bioekonomiska och industriella sektorerna och inom samhällenas vattentjänster har ökat. Inom ramen för spetsprojektet har det därför finansierats djärva försöks- och utvecklingsprojekt. Behovet av rent vatten och vattnets betydelse ökar ständigt över hela världen. De behov och eventuella motsättningar som gäller vatten och användningen av vattenområden blir allt fler, och de accentueras av klimatförändringen. Spetsprojekten har sökt nya lösningar på frågor som handlar om återvinning av näringsämnen och energi, nya servicekoncept för vattenturism, vattensektorns internationalisering, samt digitalisering.

Läs mer på webbplatsen mmm.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Hur påverkar naturen vårt välbefinnande?

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken Bildkälla: Wikimedia Commons

Femton minuters vistelse i naturen får blodtrycket att sjunka, hjärtat att varva ned och nivån av stresshormon att minska. Vi mår bra i naturen och det är lika bra att slå fast det direkt. Det finns klara vetenskapliga belägg för att vistelse i naturen har positiva effekter på människans välbefinnande, menar doktoranden vid Åbo Akademi i Vasa Ghita Bodman. Hon forskar i just natur och välbefinnande.

Vad är det då i naturen som får oss att må bra? Det handlar förstås om en helhet där sådant som bland annat frisk luft spelar in. Men det går djupare än så och här har forskningen kanske inte alla svar ännu, men det finns tre dominerande teorier som till en del bygger på att vårt förhållande till naturen är något nedärvt, som vi fått genom evolutionen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 21/2018

Hur står det till med arbetsvälmåendet i den finlandssvenska förbundsvärlden?

Svenska studieförbundet rf (SSF) är en plattform för samverkan som samlar förbund och centralorganisationer i Svenskfinland. Flera av SSF:s medlemsorganisationer har önskat att SSF kartlägger arbetsvälmåendet, och utredningen har gjorts i samarbete med Psykosociala förbundet, som arbetar för psykisk hälsa. Orsakerna är bland annat att många av SSF:s medlemsförbund är så små, att det är svårt att internt göra liknande kartläggningar och att alla förbund inte har resurser att göra det.

SSF presenterar nu de första resultaten av hur det står till med arbetsvälmåendet i den finlandssvenska förbundsvärlden. Överlag visar resultaten i Förbundsbarometern 2018 att det finns många positiva sidor med att jobba i ett finlandssvenskt förbund.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 15/2018

Naturvyer för att må bättre – projekt vill få fler naturföretagare i Österbotten

Meiko naturskyddsområde som ligger i kommunen Kyrkslätt i landskapet Nyland.

Forskning visar att det är bra för hälsan att vara ute i natur och bland djur. I höst drar projektet Nordic Nature Health Hub i gång i Österbotten och Västerbotten, och det handlar om naturföretagande med målet att få fler gårdar att satsa på grön omsorg (green care).

Enligt forsknings- och utvecklingsexpert Lena Enlund på yrkeshögskolan Centria, så visar forskning att det är bra för hälsan att vistas ute i naturen. Det har en lugnande effekt och inverkar positivt på blodtryck, samt att stresshormonerna går ner. Det behöver inte ens vara hemskt långa stunder heller, utan bara att man går ut i skogen kan ha många positiva effekter. I samarbete med Vasa universitet har Centria i flera års tid haft olika projekt kring Grön omsorg, och efterfrågan på sådan verksamhet är stor.

Projektet Nordic Nature Health Hub, som ägs av Naturresursinstitutet Luke och EU Interreg Botnia-Atlantica, görs mellan yrkeshögskolan Centria, Vasa universitet, Kristinestads Näringslivscentral, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten och Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

”Petalaxborna själva ska utveckla Petalax – ingen annan kommer att göra det åt dem”

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det nedlagda bankkontorets giroinkast i Petalax har gjorts om till en idélåda. Symboliken är inte långsökt för byborna jobbar med många medel för att kommundelen i Malax, Österbotten ska utvecklas åt rätt håll. Roger Norrgård, som leder projektet Petalaxnejdens utveckling 2030, ska hjälpa utvecklingen en bit på traven. ”Det är Petalaxborna själva som ska utveckla Petalax. Ingen annan kommer att göra det åt dem”, säger Norrgård. Syftet med projektet är att försöka få fler invånare, fler företag och fler arbetsplatser till kommundelen.

Norrgård är intresserad av samhällsbygge, och då inte enbart av de ekonomiska aspekterna, utan också av det mervärde sociala resurser kan ge. För att människor ska bosätta sig på en ort, är det ultimata att där finns såväl bostäder och arbetsplatser som trivsel. Om invånarna inte trivs, trots att det finns arbetsplatser, börjar de pendla.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Kahvee-nätverkets sakkunniga samlades i Kommunhuset i Helsingfors

Landsbygdspolitiska rådets temanätverk för medborgarverksamhet och välmående, Kansalaistoiminta ja hyvinvointi-verkosto (Kahvee), ordnade den 17 januari i Kommunhuset i Helsingfors ett diskussionstillfälle för sitt stora nätverk för sakkunniga under ledning av sin ordförande, riksdagsledamot Katja Hänninen.

Under inledningsanförandena fick man ta del av kommunernas roll som främjare av välmående, stärkandet av delaktigheten som hör till utvecklingsarbetet, pilotering av närservicepunkter, samt läget för programmet för utveckling av barn- och familjetjänster. Ett tjugotal personer deltog i en verkligt livlig diskussion och man fann goda samarbetsområden.

Läs mer (på finska) i blogginlägget på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Heli Walls är Leader-ombudsman på Finlands Byar rf.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Landskapsförvaltningsreformens inverkan på den glesbefolkade landsbygden diskuteras i Helsingfors

seminariet-tehokkuutta-hajauttamalla-tulevaisuuden-maakuntahallinnossa-13-9-2016Hur påverkar landskapsförvaltningsreformen den glest befolkade landsbygdens service och den servicepraxis som redan finns där? Erfarenheten visar att inverkan av olika politiska åtgärder är starkare på den glest befolkade landsbygden. Under seminariet, Tehokkuutta hajauttamalla tulevaisuuden maakuntahallinnossa?, som hålls 13.9 i NewCo festsal, Ensi Linja 1, 00530 Helsingfors, vill man lyfta upp den glesbefolkade landsbygdens förhållanden och diskutera reformens inverkan på välbefinnandet inom områdena.

Program och mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Seminariet kan följas på länken book.videovisitlive.com.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Ju starkare relation till fjällen desto högre välbefinnande

Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Bildkälla: Wikipedia /Tobias Klenze/CC-BY-SA 3.0 – Eget arbete

På ett vi-plan identifierar sig människor som bor i fjällområdena varumärkesplatser, till exempel Åre, som viktigast, medan man på personlig nivå mutar sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste. Ju starkare relation du har till fjällen desto högre är välbefinnandet. Fjällen blir läkande platser, menar psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle. En forskargrupp med deltagande av bl.a. Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen. Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att de bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man då man befinner sig där.

Läs mer på webbplatsen forskning.se.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 29/2015

Korsnäs lyckligaste kommunen i landet

Glada figurerDe lyckligaste invånarna i Finland finns i kommunen Korsnäs. Även två andra österbottniska kommuner är med i täten  enligt den undersökning som Helsingin Sanomat har gjort. Vörå placerar sig på tredje och Närpes på femte plats. Kommundirektören Christina Båssar är inte på något vis förvånad, för hon har märkt att nu när hon själv har flyttat till Korsnäs, att kommunen är mycket trivsam.

Inte heller psykiatern Antti S Mattila, som forskar i lycka, var överraskad över att Korsnäs är den lyckligaste kommunen, för de små kommunerna klarade sig bättre i jämförelsen, säger hon. Enligt Mattila finns det en faktor som är avgörande när man mäter lycka, att värna om sina relationer, och det är utmärkande för de kommuner som placerade sig högt på listan.