Med 7 miljoner euro kan Aktion Österbotten förverkliga många olika projekt

Aktion Österbotten har beviljats 7 miljoner euro med vars hjälp man utvecklar sitt verksamhetsområde och landsbygden mellan Kristinestad i söder till Karleby i norr. Leader finansieringen har beviljats för åren 2023-2027.

– Vi är mycket nöjda och glada över tilldelningen, med 7 miljoner euro kan vi förverkliga många olika projekt och förbättra vårt lokalsamhälle, konstaterar verksamhetsledare Mathias Högbacka. Även denna gång lyckades Aktion Österbotten få mest i euro och cent av samtliga 52 Leader-grupper i Finland, vilket gläder Högbacka.

”Även denna gång lyckades Aktion Österbotten få mest i euro.”

Är landsbygden en möjlighet eller börda inom kommunalpolitiken?

Landsbygden diversifieras, även inom en enskild kommun. Byar som finns nära sysselsättningsområden lockar nya invånare och vardagen är livaktig, medan befolkningen i vissa byar minskar och åldras, samt att stimulanserna för utveckling är knappa. Den huvudsakliga skiljelinjen i det kommunala utvecklingsarbetet går dock mellan kommunens centralort och den omgivande landsbygden. Utvecklingen av den senare bygger framför allt på lokalsamhällens aktivitet.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Hållbara lokalsamhällen tema på årets landsbygdsforskarträff i Villmanstrand

Bildkälla: mua.fi

Landsbygdsbefolkningens åldrande och förändringar i servicestrukturer, klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och eskalerande globala konflikter kräver att samhället och landsbygdssamhällen hanterar förändringar och förnyar sig utifrån mål för hållbar utveckling. Nya lösningar eftersträvas i lokalsamhällen, bl.a. tillhandahållande av tjänster, stärkande av delaktighet och demokrati, decentraliserad energi- och livsmedelsproduktion, stärkande av den regionala ekonomin, hållbar turism och självförsörjning.

Förändringen mot ett hållbart samhälle och hållbara lokalsamhällen kräver mod och förmåga att tänka och agera på ett nytt sätt.

Tryggheten som en del av välbefinnandet – är lokalsamhället möjliggöraren?

Den övergripande säkerheten är ett brett och mycket debatterat ämne. Men hur förverkligas ideologin ”alla har rätt till en trygg vardag” på kommunal nivå? Vem är ansvarig för verksamheten i lokalsamhällena? Hur skulle samarbete mellan lokalsamhällen, föreningar, myndigheter och kommunen kunna utvecklas?

Diskussioner i ämnet förs under Finlands Byars webbinarium den 8 oktober kl. 12-16. Detta webbinarium kommer att väcka en diskussion om vad säkerhetsaktörernas nuvarande roller är och var det behövs förbättringar.  Evenemanget är gratis och sänds direkt från kunta.tv-kanalens studio i Helsingfors.

Info med programmet finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi. Anmälan görs senast 6.10 (anmälda får inbjudan och länk till webbinariet 7.10).

Se matnyttigt pengaseminarium på Youtube

Vad är pengar, hur påverkar de miljön och kan vi påverka penningsystem? Det är frågor som diskuterades på ett seminarium den 17 mars och som går att se på Youtube. I seminariet deltar Ylva Lundkvist Fridh, ekonom- och miljöhistoriker som har studerat lokala valutor, penningreform och hur penningsystem beskrivs inom olika akademiska discipliner.

I dag är hon VD för Mikrofonden Sverige och Stjärnsunds bygdebolag.  Lundkvist Fridh delar med sig av erfarenheter av hur lokalsamhällen arbetar för att ställa om till mer lokal produktion/konsumtion och få en bättre handelsbalans med omvärlden. Arrangör är Ros, Regional omställning i samverkan där Hela Sverige ska leva Örebro ingår.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Webbinarium om pengar och miljö

Vad är pengar, hur påverkar de miljön och kan vi påverka penningsystem? Ylva Lundkvist Fridh är ekonom- och miljöhistoriker som har studerat lokala valutor, penningreform och hur penningsystem beskrivs inom olika akademiska discipliner. Hon är VD för Mikrofonden Sverige och Stjärnsunds bygdebolag. Ylva delar med sig av erfarenheter av hur lokalsamhällen arbetar för att ställa om till mer lokal produktion/konsumtion och få en bättre handelsbalans med omvärlden. Evenemanget hålls 17.3 kl. 18.30 via Zoom. Webbinariet i Sverige kommer att spelas in och kunna ses i efterhand.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till evenemanget. Se även info om det svenska webbinariet om konsumtion som hålls 3.3 kl. 18.30.

Om corona, distansarbete och engagemang i lokalsamhället – Peter Backa i intervju

Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.

En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.

På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han:
– Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.

Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.

Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.

– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.

Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.

Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det.
– Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).

Litet och lokalt är nu trendigare än någonsin

Coronasommaren påskyndade uppskattningen av det lokala. Lokala hjältar är entreprenörer, företag och samhällen, vilka sätter sin tillit till den lokala styrkan. De här aktörerna är skamlöst stolta över sin boningsort och drar nytta av den regionala identiteten. Influenser tas naturligtvis även från annat håll, men ursprunget döljs inte, och för allt fler konsumenter är det viktigt att veta varifrån det man köper kommer och vilka som står bakom det. Nu är det de små och lokalas tur. Men det behövs marknadsföring. Det är vackert att vara liten, men inte så liten att ingen känner till en. Bland annat det här skriver journalisten Jani Halme i en kolumn på Yle.

Hela kolumnen finns att läsas (på finska) på webbplatsen yle.fi.

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Rapport och verktygsboxar från ÅA:s forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.

Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.

Riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslår skolnätverksutredning och pilotprojekt för sysselsättningen

I ställningstagandet från riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslås en utredning över skolnätverket, samt ett nationellt pilotprojekt som skulle öka organisationernas roll i sysselsättandet av långtidsarbetslösa med lönestödsmedel. Med åtgärderna stöder man bevarandet av närservicen via nya, smarta lösningar och stärker de lokala samhällenas livskraft, både i byarna som i stadsdelarna.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Nya Omställningshandboken ger dig allt du behöver för att komma igång

Publikationen Omställningshandboken – Guide till att skapa blomstrande lokala gemenskaper ger dig allt du behöver för att komma igång med omställning i ditt lokalsamhälle. Handboken innehåller bl.a. olika ingredienser och principer för hållbar omställning och hur man skapar välmående och inkluderande grupper. Den ger också inspiration från omställningsarbete runt om i hela världen, inklusive Sverige. Särskild vikt läggs vid hur man kan skapa partnerskap med fler än givna vänner, hur man startar ett omställningsinitiativ och går vidare från att driva enskilda projekt till att bli en långsiktig omställningsgrupp – samt hur man har kul medan man håller på.

Mer info finns på webbplatsen helasverige.se.

Landsbygdens betydelse ökar i framtiden

Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.

Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.

Det globaliserade lokala samhället eller det urbana globala samhället – en framtidsspaning för svensk samhällsutveckling

På uppdrag av Richertska forskningsstiftelsen har teknikkonsultföretaget Sweco tagit fram en framtidsstudie, Samhället om 30 år – det urgala och glokala, om hur Sverige kan se ut om 30 år. Sweco identifierar två scenarier för hur det svenska samhället utvecklas i framtiden; det globaliserade lokala samhället och det urbana globala samhället.

Enligt Frida Karlge, uppdragsledare på Sweco, är samhället i båda scenarierna präglat av hållbarhet, digitalisering och globalisering. Den urbanisering som idag tas för given utmanas av en möjlighet till en återetablering av landsbygden, som åter kan bli attraktiv och konkurrenskraftig på grund av digitalisering och resiliens.

I det urbana globala samhället har urbaniseringen fortsatt och vi människor bor i storstadsregionerna, där täthet skapar möjlighet att optimera och effektivisera staden och artificiell intelligens ersätter människan inom flera områden, vilket frigör tid.

Landsbygder i framtiden – landsbygdspolitiken firade 30 år med värdefulla synvinklar till den samhälleliga debatten

Tre premierade (från vänster) Petri Rinne, Hannu Katajamäki och Peter Backa Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

”Finland är i internationell jämförelse landsbygdernas storvälde. Intresset för vilka beslut, vilken forskning och hurdan landsbygdspolitik som förs i Finland är stor”, konstaterade Landsbygdspolitiska rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i sitt öppningsanförande under Landsbygdspolitikens 30-årsfestseminarium i Ständerhuset 29.11. ”Vår viktigaste uppgift inom landsbygdspolitiken är att skapa förutsättningar som möjliggör framtidens landsbygder som är fulla av liv och platsbaserad utveckling i en global värld”, framhöll minister Leppä. Att föra god landsbygdspolitik kräver att alla beslutsfattare och beredare ser landsbygdens mångfald och samhällenas olika förhållanden, behov och resurser, betonade ministern.

I festseminariet deltog kvalificerade experter inom den breda landsbygden. I samarbete med föreningen Maaseudun Uusi Aika offentliggjordes under seminariet publikationen Maaseutuja tulevaisuudessa. Artiklarna, överblickarna och talturerna i skriften bidrar med värdefulla synvinklar till dels den regionpolitiska, dels den mer omfattande samhälleliga diskussionen om vårt samhälles utveckling.