Kategorier
2021 Nyhetsbrev 08/2021

Se matnyttigt pengaseminarium på Youtube

Svensk sedelVad är pengar, hur påverkar de miljön och kan vi påverka penningsystem? Det är frågor som diskuterades på ett seminarium den 17 mars och som går att se på Youtube. I seminariet deltar Ylva Lundkvist Fridh, ekonom- och miljöhistoriker som har studerat lokala valutor, penningreform och hur penningsystem beskrivs inom olika akademiska discipliner.

I dag är hon VD för Mikrofonden Sverige och Stjärnsunds bygdebolag.  Lundkvist Fridh delar med sig av erfarenheter av hur lokalsamhällen arbetar för att ställa om till mer lokal produktion/konsumtion och få en bättre handelsbalans med omvärlden. Arrangör är Ros, Regional omställning i samverkan där Hela Sverige ska leva Örebro ingår.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 04/2021

Webbinarium om pengar och miljö

Vad är pengar, hur påverkar de miljön och kan vi påverka penningsystem? Ylva Lundkvist Fridh är ekonom- och miljöhistoriker som har studerat lokala valutor, penningreform och hur penningsystem beskrivs inom olika akademiska discipliner. Hon är VD för Mikrofonden Sverige och Stjärnsunds bygdebolag. Ylva delar med sig av erfarenheter av hur lokalsamhällen arbetar för att ställa om till mer lokal produktion/konsumtion och få en bättre handelsbalans med omvärlden. Evenemanget hålls 17.3 kl. 18.30 via Zoom. Webbinariet i Sverige kommer att spelas in och kunna ses i efterhand.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till evenemanget. Se även info om det svenska webbinariet om konsumtion som hålls 3.3 kl. 18.30.

Kategorier
2013 2020 Nyhetsbrev 18/2020

Om corona, distansarbete och engagemang i lokalsamhället – Peter Backa i intervju

Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.

En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.

På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han:
– Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.

Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.

Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.

– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.

Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.

Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det.
– Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 15/2020

Litet och lokalt är nu trendigare än någonsin

Coronasommaren påskyndade uppskattningen av det lokala. Lokala hjältar är entreprenörer, företag och samhällen, vilka sätter sin tillit till den lokala styrkan. De här aktörerna är skamlöst stolta över sin boningsort och drar nytta av den regionala identiteten. Influenser tas naturligtvis även från annat håll, men ursprunget döljs inte, och för allt fler konsumenter är det viktigt att veta varifrån det man köper kommer och vilka som står bakom det. Nu är det de små och lokalas tur. Men det behövs marknadsföring. Det är vackert att vara liten, men inte så liten att ingen känner till en. Bland annat det här skriver journalisten Jani Halme i en kolumn på Yle.

Hela kolumnen finns att läsas (på finska) på webbplatsen yle.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 01/2020

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Rapport och verktygsboxar från ÅA:s forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.

Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslår skolnätverksutredning och pilotprojekt för sysselsättningen

I ställningstagandet från riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslås en utredning över skolnätverket, samt ett nationellt pilotprojekt som skulle öka organisationernas roll i sysselsättandet av långtidsarbetslösa med lönestödsmedel. Med åtgärderna stöder man bevarandet av närservicen via nya, smarta lösningar och stärker de lokala samhällenas livskraft, både i byarna som i stadsdelarna.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 10/2019

Nya Omställningshandboken ger dig allt du behöver för att komma igång

Publikationen Omställningshandboken – Guide till att skapa blomstrande lokala gemenskaper ger dig allt du behöver för att komma igång med omställning i ditt lokalsamhälle. Handboken innehåller bl.a. olika ingredienser och principer för hållbar omställning och hur man skapar välmående och inkluderande grupper. Den ger också inspiration från omställningsarbete runt om i hela världen, inklusive Sverige. Särskild vikt läggs vid hur man kan skapa partnerskap med fler än givna vänner, hur man startar ett omställningsinitiativ och går vidare från att driva enskilda projekt till att bli en långsiktig omställningsgrupp – samt hur man har kul medan man håller på.

Mer info finns på webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

Landsbygdens betydelse ökar i framtiden

Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.

Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 21/2018

Det globaliserade lokala samhället eller det urbana globala samhället – en framtidsspaning för svensk samhällsutveckling

På uppdrag av Richertska forskningsstiftelsen har teknikkonsultföretaget Sweco tagit fram en framtidsstudie, Samhället om 30 år – det urgala och glokala, om hur Sverige kan se ut om 30 år. Sweco identifierar två scenarier för hur det svenska samhället utvecklas i framtiden; det globaliserade lokala samhället och det urbana globala samhället.

Enligt Frida Karlge, uppdragsledare på Sweco, är samhället i båda scenarierna präglat av hållbarhet, digitalisering och globalisering. Den urbanisering som idag tas för given utmanas av en möjlighet till en återetablering av landsbygden, som åter kan bli attraktiv och konkurrenskraftig på grund av digitalisering och resiliens.

I det urbana globala samhället har urbaniseringen fortsatt och vi människor bor i storstadsregionerna, där täthet skapar möjlighet att optimera och effektivisera staden och artificiell intelligens ersätter människan inom flera områden, vilket frigör tid.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Landsbygder i framtiden – landsbygdspolitiken firade 30 år med värdefulla synvinklar till den samhälleliga debatten

Tre premierade (från vänster) Petri Rinne, Hannu Katajamäki och Peter Backa Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

”Finland är i internationell jämförelse landsbygdernas storvälde. Intresset för vilka beslut, vilken forskning och hurdan landsbygdspolitik som förs i Finland är stor”, konstaterade Landsbygdspolitiska rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i sitt öppningsanförande under Landsbygdspolitikens 30-årsfestseminarium i Ständerhuset 29.11.Vår viktigaste uppgift inom landsbygdspolitiken är att skapa förutsättningar som möjliggör framtidens landsbygder som är fulla av liv och platsbaserad utveckling i en global värld”, framhöll minister Leppä. Att föra god landsbygdspolitik kräver att alla beslutsfattare och beredare ser landsbygdens mångfald och samhällenas olika förhållanden, behov och resurser, betonade ministern.

I festseminariet deltog kvalificerade experter inom den breda landsbygden. I samarbete med föreningen Maaseudun Uusi Aika offentliggjordes under seminariet publikationen Maaseutuja tulevaisuudessa. Artiklarna, överblickarna och talturerna i skriften bidrar med värdefulla synvinklar till dels den regionpolitiska, dels den mer omfattande samhälleliga diskussionen om vårt samhälles utveckling.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

ViSEnet inbjuder byar till samhälleligt företagande

Bergö serviceboende – form av samhälleligt företagande
Skärmklipp ur Bodens video

Med samhälleligt företagande menas en grundad företagsverksamhet som har något slag av samhälleligt, socialt eller ekologiskt mål, och där största delen av vinsten går till ett utvalt ändamål. Fastän det redan finns läromedel för bildande och utvecklande av samhälleligt företagande, så har man inte ofta tagit i beaktande landsbygdens särdrag, vilka väsentligt påverkar företagens verksamhet.

Village Social Enterprise: learning material, guidance and networking (ViSEnet)-projektets mål är att ta fram läromedel som stöd för utvecklandet av samhälleligt företagande i ett antal länder (partner i projektet med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet som koordinator), särskilt för landsbygden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Kan Leader-åtgärder vända avfolkningstrenden? – I samma båts verksamhetsledare resonerar kring Leaders inverkan

Genom Leader-stöd kan vi varken bygga bostadshus eller direkt skapa permanenta jobb. Det vi kan är att stärka lokalgemenskapen genom en trevligare levnadsmiljö, bättre utbud på evenemang, en förbättrad gemensam infrastruktur och ett rikare kulturliv. Den stora frågan är, att kan vi med dessa åtgärder vända avfolkningstrenden?

Jag tror allt mer att vi har en nyckelroll i detta, men vi är förstås en del av ett mycket större spel. Vi kommer in med att ge möjligheter till upplevelser, om ortsborna själva kavlar upp ärmarna för att få utveckling till stånd. Lokalsamhället och gemenskapskänslans betydelse är ytterst viktig då det kommer till att locka inflyttare. För det kan vara en liten detalj som påverkar om en familj flyttar in till kommun X som erbjuder förmånliga naturnära tomter eller till kommun Y som erbjuder boende i naturnära förhållanden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 14/2018

Byarna som postmoderna lokalsamhällen

Då man talar om finländska byar och deras framtid, så pejlar man nuvarande läge ofta förgäves via det förgångna. Viktigare vore att ventilera byarnas plats som en del i den globala utvecklingen. Vad kunde byarna ha att ge den postmoderna människan? Fast världen och landsbygden förändras, så kommer lokala samhällen att alltid finnas. Men de grundar sig inte på den traditionella uppfattningen om samhällen, utan de är postmoderna samhällen med dess egenskaper.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Kaisu Kumpulainen är doktor i samhällsvetenskaper och ordförande för Maaseudun uusi aika ry.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Community Business diskuteras på seminarier i Österbotten

Håkan Björk, född i Gamlakarleby och bosatt i Umeå, har sedan slutet av 80-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för en ny affärsmodell. Ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Hans definition av och vision om social business är synonymt med pionjären för social business, nobelpristagaren Muhammad Yunus definition. Modellen Community Business (gemenskapsföretagande, på finlandssvenska samhälleligt företagande) är hämtad från Skottland och har stått som förebild när modellen harmonierats till nordiska förhållanden.

Björk har varit med om att starta och driva ett flertal företag enligt principerna för Community Business (social business) i Västerbotten i syfte att utveckla en ny företagsmodell för att skapa social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, bidra till det nordiska välfärdssamhällets förnyelse och lösa problem för utsatta regioner.