Infrastrukturen i Åbolands skärgård utvecklas med en vägkarta

Bildkälla: I samma båts hemsida

PBI Stiftelsen har utarbetat en vägkarta för Åbolands skärgård, d.v.s. Pargas och Kimitoön, för perioden fram till 2030, där man definierar vilken typ av infrastruktur som behövs för att skärgården ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt för att bli miljösmart, välfungerande och livskraftig. Vägkartan skapades i ett projekt som stöddes av Leader-gruppen I samma båt – Samassa veneessä. Förutom PBI Stiftelsen var Pargas stad, Kimitoön kommun och SANK (Skärgårdsdelegationen) nära involverade, liksom representanter för näringslivet och investerare.

Digitaliseringens möjligheter för bättre service på landsbygden tas upp i webbinariet Landet lär

Samhället blir mer och mer digitalt. Denna omställning (digital transformation) utgår ofta ifrån förutsättningar där många människor bor nära varandra, men den fungerar inte alltid på samma sätt i landsbygder.

Projektet Digiby testar digitala lösningar för att öka kunskapen och användningen av digitaliseringens möjligheter för serviceutveckling i byar i Norrbotten. Projektet använder befintlig teknik, men tjänster och metoder anpassas efter förhållanden i byarna.

– Vi startade projektet eftersom vi såg att digitala tjänster inte alltid fungerar där få människor bor långt från varandra.

Blott 5G bringar inte det digitala språnget till landsbygden

Trådlösa mobilnätet 5G är inte nyckeln till lycka för ett digitalt språng till landsbygden. Att överföra data utan problem i mobilnätverket, kan man bara trygga genom att överföra största delen av data i ett fast optiskt fibernätverk. Det har man redan gjort i andra nordiska länder. För närvarande är Finland på jumboplats, vad gäller bredbandstäckning för Europas landsbygdsområden. I Södra Savolax har bara 15 procent av hushållen möjligheter till optisk fiber. Det här är motstridigt då Finland är föregångare på nästan alla andra sektorer inom landsbygdens utveckling. Nu är det hög tid att påverka och kräva nationella medel för att bygga ut bredbandet till landsbygden. Det ser nämligen ut som så, att de som skulle gagnas mest av fungerande och pålitliga fiberförbindelser, blir utanför. Differentieringen sker även mellan områden och byar.

Sveriges landsbygd förlorare när det satsas på infrastruktur

Tre procent av Sveriges vägar ligger i Stockholms län, men ändå går 23 procent av länsmedlen dit. Bilister på landsbygden betalar också en oproportionerligt stor del av de skatter och avgifter som läggs på bilismen, och även utan höghastighetsjärnväg går det redan dubbelt så snabbt per kilometer att resa sträckan Stockholm-Göteborg jämfört med sträckan Umeå-Östersund. Det är bara några obalanser i utgifter för Sveriges transportinfrastruktur som Riksorganisationen Hela Sverige ska levas senaste balansrapport Infrastruktur i hela landet uppmärksammar.

”Alla politiker är överens om att hela Sverige ska leva. Men för att detta ska vara möjligt krävs det en fungerande infrastruktur i hela landet. De orter som inte har smidiga transportlösningar för människor och gods har sämre möjligheter att utvecklas. Detta är en av de grundläggande sakerna som våra folkvalda måste göra något åt”, säger Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Ödemarksbruket bör tas in i de nationella programmen – parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden föreslår att det eftersatta underhållet av den byggda infrastrukturen i nationalparker, strövområden och mångbruksskogar ska omfattas av de kommande regeringarnas budgetar, oberoende av regeringsbasen. Vid fördelningen av stöden ska behoven i glesbygden beaktas.

Arbetsgruppen vill lyfta vildmarksturismen till internationell nivå som en del av Visit Finlands verksamhet, och föreslår att det utarbetas ett temaprogram för vildmarksturism, införs en modell för tillståndskvoter på Forststyrelsens marker, samt genomförs en utredning om möjligheten att inrätta vildmarkshotell i ödemarksområden och i nationalparker eller i närheten av sådana. Arbetsgruppen anser också att det behövs ett långsiktigt nationellt program för att främja livsmedelsexporten. Ur glesbygdsperspektiv är det särskilt viktigt att utveckla exporten av vilt och vild mat från naturen.

Läs mer i pressmeddelandet på webbplatsen mmm.fi.

Snabbt bredband måste byggas ut på glesbygden – parlamentariska arbetsgruppen

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden förutsätter att det byggs ut en täckande, snabb och symmetrisk bredbandsinfrastruktur på glesbygden, samt att dess vägar, medberäknat vägar av klass 2, hålls i skick. Arbetsgruppen godkände under mötet 4.4 även åtgärder gällande rörlighet, boende och postservice.

”Det är Parlamentariska arbetsgruppens vilja att man på ministerienivå bereder en plan för att utvidga snabba, symmetriska och till kvalitén jämna bredbandsförbindelser över hela landet i enlighet med både nationella och EU målsättningar”, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anne Kalmari. ”Dataförbindelserna garanterar jämlikhet mellan dels regioner, dels medborgare och utgör grundläggande infrastruktur i samhället”, betonar Kalmari och berättar att Finland placerar sig på 27:e plats bland EU:s 28 medlemsländer då man granskar täckningen av snabba fasta dataförbindelser i landsbygdsområden. Situationen är oroande, konstaterar hon.

Bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för gymnasieelever i Sverige

Forskning visar att bredband kan öka sysselsättning och tillväxt, men vi vet fortfarande relativt lite om effekten på utbildning, men nu visar en ny studie att ny bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för svenska gymnasieelever. Då det gäller landsbygdsprogrammet så ska ju bredbandsstöd underlätta för landsbygden att delta i det digitala samhället.

Vad effekten beror på är inte klarlagt. Dock visar resultat från PISA-studien att andelen elever som tillbringar många timmar online har ökat mer i områden med större bredbandsutbyggnad under senare år. Föräldrar kan ha rätt i att oroa sig för att tiden på nätet konkurrerar med skolarbetet.

Mer info finns på webbplatsen ehl.lu.

Landsbygdstrafiken har mer potential – projektkoordinator Heli Siirilä i Landsbygdspolitikens blogg

Det är nu liv och rörelse i trafiken och transporterna, både på nationell nivån i Finland som globalt är stora förändringsprocesser på gång. I ett nötskal är förändringsprocesserna dessa:

• En ny lag om transportservice minskar myndighetsreglering, underlättar för nya företag att komma in på transportmarknaden, styr utnyttjandet av öppna data mot utbudet av flexibla resekedjor, inriktar på mer tjänster i förändringarna inom trafiken, samt minskar på bilägandet. Lagen träder i kraft 1.7.2018.
• Nya bränslen kommer ut på marknaden vid sidan av bensin och diesel. Dessa är producerade biologiskt eller traditionellt, bl.a. gas, el och väte. I laboratorium utvecklas många andra bränslen.
• Trafikens infra förnyas då nya tankningsställen planeras och byggs för nya bränslen inom kommunerna och i rikstäckande nätverk. Även självstyrda bilars intåg på marknaden utmanar väginfra. Det behövs bland annat sensorer och vägytor som är i bra skick.

HSSL tar landsbygden till Almedalen i Visby

Donnersplats i Visby
Foto: Region Gotland

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) kommer att befinna sig i Almedalen i juli. Den 7 juli arrangerar HSSL ett seminarium i Ideella trädgården, där man diskuterar sina fem fokusfrågor: Digital infrastruktur, kultur, finansiering, service och lokalt utvecklingsarbete. Tid och beskrivning hittas i Almedalsveckans program. Sök på ”Hela Sverige ska leva”. Almedalsveckan hålls 3-10.7.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

”Om landsbygden och skärgården glöms bort i regeringens program är det bara fråga om en halv regionpolitik”

Sveaborg
Bildkälla: Wikimedia Commons/Michal Pise

Kommundirektören i Malax kommun Mats Brandt påminde på Seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor på Sveaborg, Helsingfors (1-2.6) om att det bara är fråga om en halv regionpolitik, ifall landsbygden och skärgården glöms bort i regeringsprogrammet. ”Ett helhetsperspektiv gör att stad, landsbygd och skärgård måste beaktas med sina egna särskilda utmaningar i ett tydligt sammanhang”, sade Brandt som håller med om att urbaniseringen är den dominerande kraften i regionpolitiken. Men en okontrolleradurbanisering kommer inte utan kostnader. Utbyggnad av bostäder, infrastruktur och service kostar, liksom ökande trafik från förorter, samt längre kötider, samtidigt som det i avfolkade regioner blir allt mera oekonomiskt att upprätthålla infrastruktur och service.

Anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt finns att sökas

Arbets- och näringsministeriet förfogar över ett anslag på ca 300 000 euro som nu kan ansökas för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som berör landsbygden. Ansökningarna, som ska vara inlämnade senast den 30 mars, önskas ha följande teman:

1. utveckling av landsbygdsteknologi och en resurseffektiv infrastruktur för landsbygden (vatten, avlopp, avfall och energi) genom fastighetsspecifika lösningar och/eller främjande av kretsloppsekonomin på landsbygden, samt rådgivning och information (t.ex. småskalig elproduktion, mulltoaletter, jordkällare, uppvärmningssystem och eldstäder)
2. försök med logistiska lösningar och trafiktjänster som förenar olika aktörer på landsbygden, t.ex. genom sammanslagning av transporter, samling och riksomfattande spridning av god praxis som uppstått i samband med försöken, men även identifiering av eventuella flaskhalsar och lösningar på dem

Mer info finns på webbplatsen tem.fi.

Bioekonomi, infra och företagsamhet väcker diskussion i riksdagens korridorer

Riksdagshuset
Bildkälla: Wikimedia Commons

Christell Åström, specialsakkunnig vid arbets- och näringsministeriet och generalsekreterare för den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att hon som YTR:s generalsekreterare har haft ärenden till riksdagen med budskap till riksdagsgrupperna om det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet med dess innehåll, samt det förnyade YTR med dess omfattande nätverk. Läs bl.a. om vad förhållningen är till landsbygden i blogginlägget här under:

Landsbygdspolitik i riksdagens korridorer

I egenskap av generalsekreterare för den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) har jag under det gångna året klättrat upp för riksdagens trappor ett antal gånger. Budskapet till riksdagsgrupperna har varit det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet med dess innehåll, samt det förnyade YTR med dess omfattande nätverk.

Anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt finns att sökas inom teman infra, trafikservice, teknologi

Från Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA) har det riktats årligen ungefär en halv miljon euro för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) nationella forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden (YTR-projekt). Teman för finansierade projekt för år 2015 är landsbygdens infrastruktur och trafikservice, samt landsbygdsteknologins utveckling och utnyttjande.

Mer info (på finska) med länk till bl.a. ansökningsanvisningar (ansökan senast 30.9) finns på YTR:s hemsida.