Omringade av vatten – en TV-serie i fyra delar om Finlands skärgård

Den populära dokumentärserien Veden saartamat (Omringade av vatten) av Petteri Saario har fått en uppföljare med fyra nya dokumentärer. Vi får se fyra särpräglade skärgårdar, där en levande skärgårdskultur kombineras med en storslagen och omväxlande natur. I de nya avsnitten får vi bekanta oss med en dristig och karismatisk ny generation skärgårdsbor.

Avsnitt 1: Rosala – Bengtskär – Örö (svenskt prat)
Avsnitt 2: Ön Suuri Jänkäsalo i Saimen
Avsnitt 3: Gustavs – Enskär
Avsnitt 4: Karlö

Uppgifterna är från webbplatsen arenan.yle.fi.

Förhållandet mellan staden och landsbygden behöver samordnas

Klimatförändringspolitiken och urbaniseringen har inkräktat på det naturförhållande som är viktigt för finländarna och gjort läget inflammerat mellan städernas och landsbygdens invånare. Risken är ett kulturkrig som bottnar i identiteter och som snarare hindrar än underlättar anpassning till ekologiska grundförutsättningar.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Pasi Mäenpää är docent i stadssociologi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands Byar rf:s stadsdelsutskott.

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Leva ett med naturen – doktorsavhandling om naturen som hälsofrämjande resurs

Ghita Bodman
Bildkälla: Åbo Akademi

Vägar till välmående och livskvalitet är många, men grunden till de olika vägarna sätts i barndomen. Vägvalet till ett bättre mående i medelåldern påverkas av arvet med historia och traditioner som har upplevts positiva i barndomen. Även sociala relationer är viktiga i vägvalet. Dessa ger en känsla av trygghet och tillhörighet. Platsen där man tillbringar sin barndom har en betydande inverkan på var man som vuxen hittar de ställen där man kan ladda sina batterier. Genom att hitta platser och aktiviteter i naturen som har en hälsofrämjande inverkan, kan man också använda sig av den återhämtande effekten i sitt dagliga liv.

För att upprätthålla sitt mående har människan sedan urminnes tider använt sig av naturen. I något skede har detta glömts bort, speciellt då trenden att flytta till tätorter och städer kom. I en global, digitaliserad vardag gäller det att hinna med allt mera. I det ekorrhjulet har naturen fått större betydelse igen för att människan ska kunna upprätthålla sitt välmående.

Skärgårdens natur lockar inflyttare – studier och arbete utflyttning

Bildkälla: Wikimedia Commons

Enligt forskarna Dan Sundbloms och Pia Liljeroths rapport, Morgondagens skärgårdsbo, är skärgården attraktiv framför allt på grund av sin miljö, medan bristen på service och långa avstånd kan avskräcka människor. Forskarna definierar skärgård som öar utan fast vägförbindelse till fastlandet.

Rapporten, som baserar sig på en enkät till sammanlagt 4 500 människor i Åbolands skärgård, Ålands skärgårdskommuner och Stockholms skärgård, sändes både till personer som är fast bosatta i skärgården och till personer som flyttat bort från skärgården under de tio senaste åren. Personerna som svarade på enkäten var 1 191 stycken med en medelålder på 50 år.

Utveckling kräver inte en metropol – en sommarstugebrygga räcker

Inte behöver vi stora städer för att ta fram alla nyttiga idéer – till skillnad från vad framtidsforskaren Roope Mokka påstod i sin Yle kolumn (21.3). Vi förnekar inte att det ekonomiska värdet uppstår där, var arbetet utförs bättre i dag än i går. Men påståendet att lärandet bara skulle ske där människor är nära varandra – det vill säga i städerna – visar författarens okunnighet om ämnet.

Utvecklingen kan inte vara ett självändamål bestämt av marknadskrafterna, i vars namn människorna tvingas till metropoler.

Hur ska vi nå målet när vi inte vet vart vi är på väg? – om helhetssyn för hållbar utveckling

Daniel Hansson är filmare, forskare och föreläsare. Foto: Daniel Hansson

I samband med Tammerfors-träffen för finlandssvenska landsbygdsutvecklare den 29 september 2016 inspirationsföreläste forskaren, aktivisten och pedagogen Daniel Hansson om helhetslösning och komplexitet. Här nere följer en något förkortad text för en artikel till ett kommande nummer av SFV-magasinet:

Genom sitt projekt Terra Religata (www.terra-religata.se) vill Hansson möjliggöra djup återkoppling mellan människor, och mellan människa och natur, genom konstnärligt kreativ kommunikation, design, transformativa möten, kulturell reflektion och tillämpat helhetstänkande. Målet är att hjälpa människor att gemensamt bana väg för bestående ekologisk balans, social rättvisa och hållbar utveckling från lokal till global nivå.

Naturturism i nyhetsbrev från svenska Landsbygdsnätverket

I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket fokuserar man på naturturism. Enligt forskningen finns en stor potential för att utveckla den svenska naturturismen, men det krävs kraftsamling. I nyhetsbrevet kan man även bl.a. läsa om det intensiva arbetet med urval av strategier för lokalt ledd utveckling, nya grupper inom det europeiska nätverket, nordsvenska hästar och sportfiske som lockar, finländska landsbygdsnätverket som rustar för nystart och samordningsgruppen för lokalt ledd utveckling som tycker att det nu är särskilt viktigt att prata med varandra och utbyta erfarenheter.

Nyhetsbrevet (nr 5/2015) finns som länk på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kan hälsoproduktion bli en betydande näring på landsbygden?

På landsbygden kan man producera också annat än livsmedel och råvaror, t.ex. hälsoproduktion som kan bli en betydande näring, åtminstone om vi tror på forskare som publicerade förslaget till ett nationellt natur- och välbefinnandeprogram i Finlandiahuset den 25 februari. Förslagets bakgrund utgörs av exakta forskningsdata, samt ett omfattande sammandrag av sambandet mellan människans hälsa och ekosystemtjänster. Syftet med det nya nationella programmet är att förbättra folkhälsan och minska de kostnader som föranleds av sjukdomar, och här naturen har en centrall roll i förslaget. Det är ett intressant förslag, eftersom naturen på landsbygden kan bringa hälsa och välbefinnande på många olika sätt, som bärplockning, jakt och fiske, vilket förbättrar hälsan i och med att de inbegriper både friluftsliv och hälsosam kost, samt skogsvård i liten skala och exempelvis vedhuggning som är lika bra motion som träning i en konditionssal.

Ny renässans för landsbygden?

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig vid SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens sekretariat, skriver i Landsbygdspolitikens blogg på temat framtiden. Texten ingår även som ledare i kommande tidning inför den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i slutet på mars. Hela blogginlägget finns här under:

Hur ser framtiden ut?

Det är väl en sorts 10-poängsfråga. En som vågar ge sig i kast med frågeställningen är Rolf Jensen från Danmark. Jag hade förmånen att för ca 10 år sedan lyssna till honom då han höll ett föredrag i Jyväskylä på framtidstemat.

Då pratade han om att informationssamhället efterföljs av drömsamhället, som han kallade det. Senaste sommar märkte jag att han var påkommande igen till Finland. Eftersom han är en mycket berest man och håller föredrag världen över, ville jag absolut inte missa chansen att lyssna till honom igen och uppdatera mig om hans tankar om framtiden.  Sagt och gjort, jag tog kursen på Nyslott och Saimaa Summit.

Hur påverkas den svenska landsbygden av en ökande internationell migration?

Forskningsprojektet When the World Goes Rural har studerat närmare hur en ökande internationell migration påverkar landsbygden. Vad händer i de kommuner som tar emot personer med utländsk bakgrund och hur upplever migranterna detta? ”Vi har tidigare studerat landsbygdens omvandling utifrån befolkningsförändringar”, säger professorn och projektledaren Gunnel Forsberg från Stockholms universitet. Redan då kunde vi konstatera att det finns ett flöde av människor som flyttar från städer till landsbygdsområden, även om den stora migrationsströmmen går till städerna, medan vi idag ser en ny trend där både antalen och andelen personer från andra länder ökar i vissa landsbygder.

I projektet, som är finansierat av forskningsrådet Formas, valde man ut landsbygdskommuner med en relativt stor ökning av utrikesfödda, och redan där konstaterades att det inte var en homogen grupp.

Mer av natur- och trädgårdsmiljöer vid behandling av stressrelaterad psykisk ohälsa – slutsats i doktorsavhandling

Natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än vad som görs i dag vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Eva Sahlin från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en avhandling om naturunderstödd (”grön”) rehabilitering, To stress the importance of nature – Nature-based therapy for the rehabilitation and prevention of stress-related disorders. Sedan början av 2000-talet har det blivit vanligare med naturunderstödd rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa, där man varvar traditionella metoder såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete inom ”grön rehabilitering” gjorts vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp. I dag finns uppföljare på flera andra orter.

Boendemiljön, naturen, landsbygden uppskattas mest i Solf by visar enkät

Solf by i Korsholm är genuin landsbygd där alla hälsar på varandra, men samtidigt är avståndet till Vasa litet. Det här hör till det goda med Solf, enligt den invånarenkät som Institutet för finlandssvensk samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa gjorde i våras. I blomsterhandeln mitt i byn resonerar Carina Ekholm och Ulrika Häggström på samma sätt. Enligt Ekholm håller folk ihop och verkar trivas. Det är också lugnt. Häggström trivs jättebra, och här finns det mesta de behöver – daghem, skola och butiker. Det som står överst på deras önskelista är ett äldreboende, och så hoppas de att någonting ska göras åt den gamla skolan.

Antalet hushåll som svarade på enkäten var 390 stycken (ca 50 procent). Hela 42 procent av de hushåll som svarat, är inflyttade och nästan lika många, 41 procent, består av familjer där någon är inflyttad, vilket kan vara en orsak till att många efterlyst fler byafester där byn kunde presentera sig för nyinflyttade och vice versa. Tio procent av hushållen var finskspråkiga, och här kunde Solf göra mer för att integrera dem, menar forskaren Kjell Herberts på Institutet för finlandssvensk samhällsforskning.