Kategorier
2020 Nyhetsbrev 05/2020

Varför hamnar landsbygden i underläge gentemot centralorter? – ämnet skärskådas på föreläsning i Mariehamn

Vilken politik krävs för en levande landsbygd och skärgård? Hur påverkar politiska beslut förutsättningarna för landsbygden? Varför hamnar landsbygden i underläge gentemot centralorter? Vad kan vi lära från Sverige? Välkommen på föredrag med samhällsvetaren Kjell Hansen, tisdagen den 12 maj kl. 19.00 i Lagtingets auditorium, Mariehamn.

Hansen kommer att tala om hur det kommer sig att landsbygden hamnat i det underläge den nu befinner sig i. Perspektivet är brett, men en sammanhållande tråd är hur statliga politiska beslut format förutsättningar som landsbygden behövt förhålla sig till. Exempel hämtas bl.a. från välfärdsstatens framväxt, livet i små tätorter, flyktingmottagande och lokal mobilisering.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 04/2020

Smart anpassning stärker landsbygds- och skärgårdsområdenas livskraft – minister Leppä

Även i finländska kommuners utvecklingsstrategier borde man betona en kontrollerad förändringsanpassning i stället för en förväntad tillväxt. Framgång för landsbygds- och skärgårdsområden kan finnas i specialisering, starkt företagande och i direkta kontakter mellan invånarna och beslutsfattarna. Svenska och finländska experter inom regionalpolitiken grubblade på regionernas livskraft ur perspektivet smart anpassning, alltså tänkesättet Smart Shrinking, under ett seminarium i Helsingfors 25.2.

I Smart Shrinking-tänkesättet har perspektivet breddats från den traditionella mätaren på ekonomiska tillväxt eller demografiska diagram till andra faktorer som beskriver livskraft och välbefinnande.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 03/2020

FÖSS anställde verksamhetsledare

Bildkälla: Finlands öars hemsida

Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) har anställt Susanne Lindblom som verksamhetsledare på deltid för att sköta föreningens löpande administration, koordinera verksamheten och fungera som informatör för föreningen. FÖSS är en tvåspråkig medborgarorganisation med syftet att säkra framtiden för öborna och att förbättra deras levnadsvillkor. FÖSS är medlem i ESIN, European Small Islands Federation.

Skärgårdsborna är oftast en liten grupp i sitt område, därför är sociala nätverk här hemma och mellan de små europeiska öarna viktiga för att gagna de gemensamma målen. FÖSS fungerar som öbornas sammanslutning på gräsrotsnivå, genom vilken skärgårdsbornas röst når de nationella och europeiska beslutsfattarna.

Uppgifterna är från webbplatsen foss.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 02/2020

Nordiskt läger för unga öbor hålls i Åbolands skärgård

Bildkälla: Finlands öars hemsida

I sommar ordnar Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) ett nordiskt ö-läger på ön Brännskär i Åbolands skärgård inom ramen för projektet Nordiskt ö-läger på två språk (svenska och danska). I lägret deltar unga öbor från Finland, Sverige och Danmark. På lägret får finländska ungdomar lära känna svenska och danska ungdomar, samtidigt som de får njuta av skärgårdsliv och spännande upplevelser. På programmet står bland annat fiske, naturupplevelser, segling, paddling, repslagning och mycket mera. Det finns också tid för att simma, bada bastu och bara vara.

Mer info finns på webbplatsen foss.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 01/2020

Kriterierna för begreppet skärgård ska utredas

Bilfärja mellan Pargas och Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

Begreppet skärgård och kriterierna för skärgårdskommuner ger rum för tolkning, så därför har skärgårdsdelegationen beslutat tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram kriterier som bättre beskriver skärgården och skärgårdskommunerna. Arbetsgruppen inleder arbetet i januari 2020. Samtidigt bedömer man behovet av att uppdatera förordningen om skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel. Vidare utreds behovet av att uppdatera skärgårdslagen i fråga om de paragrafer som definierar skärgården och skärgårdskommunerna. Arbetet med kriterierna görs i tätt samarbete med skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdel.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 01/2020

Skärgårdshavets vinterträff i Korpo har de globala målen för hållbar utveckling på agendan

Vinterträffen 2020 kommer att handla om UNESCO:s och FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030. Hur jobbar vi redan nu med hållbarhetsmålen i skärgården och vilka goda exempel kan vi lära oss av andra biosfärområden runtom i världen? Skärgårdshavets vinterträff arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde och hålls fredagen den 28 februari på Skärgårdscentrum Korpoström i Korpo.

Uppgifterna är från Skärgårdshavets biosfärområdes nyhetsbrev (2/2019) som finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 18/2019

Människan och havet – seminarium i Korpo om vårt förhållande till natur och djur i skärgården

Skärgårdsnaturen har, liksom vårt förhållande till den, förändrats genom tiderna. Vi har lärt oss att utnyttja och vårda den, samt anpassa oss tillsammans med den till olika miljöförändringar. Dessa erfarenheter och kunskaper, eller detta ”miljöarv”, är viktigt och värdefullt i sökandet efter hur vi tex. kan anpassa oss till framtida klimatförändringar. Likaså, är det essentiellt för planering och skötsel att utreda och förstå vilka olika förhållanden vi har till skärgårdens flora och fauna, vad det är med naturen vi uppskattar, eller inte.

Forum för Skärgårdsforskning inbjuder till diskussioner och presentationer kring vårt förhållande till natur och djur i skärgården. Seminariet hålls 29.11 kl. 10-15.30 vid Skärgårdscentrum Korpoström.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 10/2019

St Olav Waterway och nya ambassadörer för Skärgårdshavets biosfärområde – läs nyhetsbrevet CLLsius

Projektet St Olav Waterway, som Centret för livslångt lärande (CLL) koordinerar, hör till kategorin ”universitetets samverkan med samhället”. Att via ett dylikt stort projekt kunna bidra till att skärgården och glesbygden i Åboland, på Åland och längs svenska östkusten får en ekonomisk och andlig vitamininjektion med ökad hållbar turism, även utanför högsäsong och bli mera kända långt utanför det egna landets gränser, är väl just det varje universitet och högskola drömmer om, att kunskap kommer till konkret användning.

Utbildningen till biosfärambassadör, vilken ordnades under vintern och våren 2018-2019 med 35 deltagare, arrangerades av Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med CLL. Den riktade sig till

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 08/2019

Landsbygdsmosaik ger möjligheter

I jord- och skogsbruksministeriets strategi 2030 talar vi om landsbygder, eftersom vi har flera än bara en landsbygd. Glesbygden har annorlunda behov och trumfkort än den stadsnära landsbygden eller kärnlandsbygden, skriver Taina Vesanto, som är lantbruksråd vid enheten för utveckling av landsbygden vid jord- och skogsbruksministeriet, i ministeriets blogg. Vesanto bor i yttre skärgården, men tar sig till jobbet med buss och metro. I hur många länder ligger landsbygden eller skärgården så här nära huvudstaden, undrar hon. Att kunna ta bra beslut kräver att man identifierar mångfalden i vårt land och utvecklar kunskapsunderlaget kontinuerligt. Multilokalitet innebär att folk inte längre bor, arbetar eller tillbringar sin fritid bara på en ort. Men multilokalitet syns ännu inte i statistiken. Beskrivningen av Finlands befolkning baserar sig på läget på årets sista dag, vilket inverkar på antagandet att landsbygden krymper, trots att det finns många tidvis växande områden.

Läs hela blogginlägget på webbplatsen mmm.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 05/2019

Årets SILMU by sökes

Med valet av Årets by vill SILMU-byar lyfta fram byarnas mångsidighet, öka kännedomen om byaverksamheten, samt ge goda exempel på hur man själv kan utveckla och förverkliga saker. Byn som vinner, belönas med penningpris och diplom. Segraren får också ära och berömmelse, samt möjlighet att delta i den nationella Årets by-tävlingen. Ansökningen till Årets SILMU by går ut 29.3.

Uppgifterna ingår bl.a. i Utvecklingsföreningen SILMU:s nyhetsbrev för mars månad som även tar upp följande ämnen: SILMU:s Temaprojekt för skärgården, enkät för CAP27och FYRKKA till ungdomar.

SILMU rf:s nyhetsbrev Mars 2019 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Skärgården kan gå i täten för självförsörjande energisystem och nya serviceformer

Skärgårdsdelegationen, som vill få in frågan om skärgårdens potential i nästa regeringsprogram, anser att skärgårdsområdena har möjlighet att gå i täten, oavsett om det handlar om självförsörjande energisystem, hållbar turism, moderna och mobila arbetssätt eller serviceformer som skapas på ett nytt sätt. Smidig skärgårdstrafik och smidiga skärgårdstjänster, digitalisering och skärgårdskaraktären som en positiv regionutvecklingsfaktor hör till de frågor som Skärgårdsdelegationen vill se i det nya regeringsprogrammet.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Skärgårdshavets vinterträff i Kasnäs har fokus på framtidens skärgård

Bildkälla: Skärgårdshavets biosfärområdes Facebook-sida

Under vinterträffen i Kasnäs 1.3, som arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde, sätts fokus på år 2050. Hur ser livet i skärgården ut då? Hur har klimatet förändrats på 30 år? Vad kan ha utvecklats till det bättre och hur ska vi tackla de hotbilder som finns? Vad kan vi göra för att bidra till ett livskraftigt skärgårdssamhälle?

Vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund ger sin framtidsvision av hur vädret och klimatet kan förändras på 30 år, medan forskare inom Åbo Akademis profileringsområde ”Havet” ser närmare på förändringar i naturen och samhällena i Skärgårdshavet.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

Enastående studie om europeisk skärgårdspolitik – Finlands skärgårdspolitik alldeles speciell

I Europa är det bara Kroatien som har en strategi för utveckling av skärgården som liknar Finlands skärgårdspolitik. När man har en strategisk syn på utveckling av skärgården och när de olika finansieringskällornas åtgärder stödjer varandra, får man bästa resultat. Även lokalt ledd verksamhet och skärgårdsbornas delaktighet är viktiga när man vill utveckla skärgården visar den färska slutrapporten Saaristo- ja vesistöaluepolitiikat Euroopassa – selvitys (Utredning om policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa).

Målet med studien var att skapa en bild av skärgårdsområdena i Europa (särskilt av de fast bosatta öar som saknar fast vägförbindelse), vattenområdena, samt hur dessa områden beaktas i regionalpolitiken. Studien är enastående eftersom den europeiska skärgårdspolitiken inte tidigare har studerats och jämförts på ett så omfattande sätt. Den information om de olika europeiska ländernas skärgårds- och vattenområden som studien har producerat, har inte heller tidigare funnits i sammanställd form.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

SILMU:s TEMA-infotillfällen


Anmäl dig senast en vecka före tillställningen via webbplatsen silmu-lv.creamailer.fi.