Gränsöverskridande samarbete i Tornedalen gav mersmak

Tornedalens flagga                                                                                                          Bildkälla: Wikimedia Commons

Tjugo nya företag, en rad nya attraktiva produkter och tjänster och inte minst en nyfunnen tro på vad en utsuddad gräns kan innebära för samarbete och entreprenörskap, är några av vinsterna med Tornedalen 2020:s gränsöverskridande turismprojekt i Sverige och Finland. Projektet, som startades sommaren 2017, hade som syfte att öka samverkan mellan finska och svenska aktörer, få fram fler entreprenörer och skapa tillväxt i besöksnäringen.

– På den finska sidan har man länge varit kända för sin starka besöksnäring som har lockat besökare från hela världen. På den svenska sidan har vi likadana förutsättningar, potentialen finns där, men vi har inte lyckats på samma sätt. Då kändes det naturligt att titta lite närmare på vad våra grannar har gjort, säger projektledare Jessica Wennberg.

Läs mer om samarbetet på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Nordiska skärgårdssamarbetet har gemensamma utmaningar och möjligheter

Det finns cirka 50 000 invånare i skärgårdsområdet som sträcker sig från Östgötaland i Sverige via Åland till Kymmenedalen, ett område som är 800 kilometer långt och inkluderar nästan 50 kommuner. Enligt Annastina Sarlin, samarbetschef för Nordiska skärgårdssamarbetet, krävs det gränsöverskridande samarbete för att skärgården i hela området ska hållas livskraftig. Organisationen, som arbetar främst med samarbetsfrågor och upprätthållande av kontakter mellan skärgårdsområden, har som uppgift att se på de gemensamma utmaningarna, men också möjligheterna.

Sarlin menar att samarbetet fungerar kanske bättre nu än för fem år sedan. Ett nätverk byggs upp väldigt snabbt i dagens läge, för vi har andra distansarbetsmetoder som knyter ihop folk på ett annat sätt. De som bor ute i skärgården har inte tid eller pengar att fysiskt delta i olika tillställningar.

Backgren AEBR:s första nordiska och kvinnliga ordförande

AEBR:s nya ordförande Ann-Sofi Backgren och avgående Oliver Paasch
Foto: AEBR

Förbundet för europeiska gränsregioner, Association of European Border Regions (AEBR), har ny ordförande. Ann-Sofi Backgren, ledamot i landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund, valdes till ordförande för styrelsen för AEBR under organisationens årsmöte (23-26.10) i Dresden, Tyskland. Som första vice ordförande för AEBR:s styrelse har Backgren redan i praktiken skött liknande uppgifter inom organisationen. Hon har även varit vice president för AEBR. Backgren, som efterträder belgaren Oliver Paasch (stiger åt sidan från ordförandeposten i förtid), blir AEBR:s första kvinnliga, österbottniska, finländska och nordiska ordförande.

I dagsläget är 95 gränsregioner medlemmar i AEBR och Österbotten är en av dem. AEBR jobbar även utanför EU:s gränser, i norra och södra Karelen samarbetar man till exempel med Ryssland.

Landskapen och deras internationella kompetens

Ann-Sofi Backgren
Foto: Martina Uthardt

Utkastet till landskaps- och vårdreformen debatteras flitigt i olika sammanhang. Vårddelen väcker mest intresse, men reformen består också av andra delar som förtjänar uppmärksamhet. Ett uppdrag som mer eller mindre inte alls uppmärksammats är förslaget att göra landskapens internationella kompetens frivillig.

Enligt nu gällande lag om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) sägs i § 17, moment 12 gällande landskapsförbundens uppgifter; att landskapsförbunden skall främja samarbetet mellan kommunerna och landskapen och sköta internationella ärenden och kontakter i anslutning till sina uppgifter. I utkastet till ny landskapslag har de nya landskapen 25 uppgiftsområden när de inleder sin verksamhet vid ingången av 2020. Det sägs ingenting om internationell kompetens, vilket kan anses lite märkligt med tanke på nu gällande lag och tanken om självstyrande landskap.

Landsbygdsutveckling genom transnationella samarbeten

När landsbygdsentusiaster från ett europeiskt land möter likasinnade från ett annat land, uppstår något som kan leda till spännande samarbeten över landsgränserna, som när två personer möttes i en förskola i Katalonien, vilket ledde till vingårdar på Öland. Hör fler häftiga saker i svenska Landsbygdsnätverkets podd Landet och lär om landsbygdsutveckling genom transnationella samarbeten. Medverkande är Marion Eckardt, verksamhetsledare Lokalt ledd utveckling Halland och Landsbygdsnätverkets TNC-coach, Lasse Wellin, projektsamordnare på SydostLeader, samt Hans-Olof Stålgren, internationell kontaktperson på Landsbygdsnätverkets kansli.

Femtioförsta avsnittet, Gå över gränsen – om nyttan med transnationella samarbeten, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com. Möt även journalisten Ida Lindhagen – kvinnan bakom rösten i podden Landet.

De nordiska regionernas utvecklingsmöjligheter i ljuset av samarbete diskuteras på seminarium i Vasa

Bildkälla: Malene Thyssen, http://commons.wikimedia.org/wiki/User:Malene

De nordiska länderna har en djup och livlig integration på tvärs av statsgränserna, men av en alldeles särskild betydelse är det gränsöverskridande samarbetet mellan olika regioner. Genom seminariet Nordiska regioner – framtida utvecklingsmöjligheter med hjälp av ett enat Norden vill Centrum för Norden-studier (CENS, Helsingfors universitet) och tankesmedjan Yggdrasil bjuda upp till en diskussion om de nordiska regionernas utvecklingsmöjligheter i ljuset av färska visioner om det nordiska samarbetet.

Johan Strang från CENS fungerar som moderator för seminariet, medan Joakim Strand riksdagsledamot och vice-ordförande för Kvarkenrådet och Ulrika Lövdahl chef för Yle Österbotten deltar i en diskussionspanel med kommentarer till föreläsningarna. Föreläsare är Sten Palmgren, författare till pamfletten Nordens tid är nu, och Ann-Louise Rönestål Ek, projektledare för Mer nyheter över gränsen. Seminariet hålls 5 mars kl. 17.30 i stora salen på Bocks bryggeri på Gerbyvägen 18 i Vasa.

Mer info med anmälningsförfarande finns på webbplatsen yggdrasil.fi.

Mikroföretagssamverkan på landsbygden i Kvarkenregionen

Malakta är ett gammalt mejeri som förvandlats till kulturverkstad för konstnärer.
Foto: Kenneth Sundman

Verksamhetsledare Annika Nordenstam på Föreningen Norden-Nordiskt informationskontor i Umeå tycker att vi har mycket att lära av varandra och att vinna genom samarbete på båda sidor om Kvarken. Under hösten 2017 genomför föreningen en förstudie om gränslöst innovativt företagande på landsbygden i Västerbottens län och i Österbotten med IDNET/SFV som samarbetspart. Syftet är att förstudien ska resultera i en projektansökan till Interreg Botnia-Atlantica programmet våren 2018. Målet med projektet är att öka konkurrenskraften och kapaciteten till gränsöverskridande affärssamarbeten hos mikroföretagare på landsbygden i Kvarken. Tänkbara fokusområden är gårdsbutiker, kreativa och kulturella näringar, samt kultur- och naturturism.

Info om möjligheter till internationell projektfinansiering ges på seminarium i Seinäjoki

När Finlands regionala utvecklingsmedel tryter, är det klokt att lyfta blicken utanför rikets gränser, för det finns en uppsjö av möjligheter till internationell projektfinansiering. En del av dem gås igenom på ett seminarium den 19 september kl. 10-12 i Seinäjoki på Teknologicentret Frami B, auditorium 3. Det utlovas information om bl.a. de viktigaste programmen för territoriellt samarbete och programmet Ett Europa för medborgarna, samt inspirerande erfarenheter av internationella projekt. Anförandena under seminariet hålls på finska. Arrangör är Södra Österbottens förbund.

Infot med anmälningsuppgifter (anmälan senast 15.9) och länk till programmet (på finska) är från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 8-2014.

Lokala arrangörer sökes till Föreningsfestivalveckan

Nu har föreningar och organisationer möjlighet att ansöka om att bli lokal arrangör och ordna ett evenemang under Föreningsfestivalen 2014, som hålls under vecka 41, alltså 6-12 oktober. Det kan vara ett mindre evenemang som ordnas lokalt för en specifik målgrupp, eller ett större evenemang som lyfter upp ett speciellt tema för en större målgrupp. Lokalarrangörerna får dessutom stöd och hjälp, synlighet och en fin chans att stärka föreningslivet, samt lyfta fram sin verksamhet och den vägen rekrytera nya medlemmar.Temat för festivalveckan är Lev (förenings)livet och ett mål är att skapa samarbete över ort-, region-, språk- och generationsgränser.

Mer info med ansökningsuppgifter (ansökan senast 15.5) finns på Föreningsfestivalens hemsida.

En folkhögskola, femtio personer, tre intensiva dagar – ingredienser för allfinlandssvenska innovationslägret

Pjukala folkhögskola
Foto: Pia Prost

Det allra första allfinlandssvenska innovationslägret inleddes den 17 mars på Pjukala folkhögskola i Pargas. Under lägret (17-19.3) skulle deltagarna från hela Svenskfinland ta fram innovativa, kreativa och konkreta idéer för att utveckla landsbygden. Förväntningarna bland både deltagare och arrangörer var höga då lägret, det första på svenska, inleddes. ”Vi vet inte vad lägret leder till, men jag kan lova er intensiva och inspirerande dagar”, sade nätverksombudsman Hans Bergström på landsbygdsnätverksenheten. Målet med lägret, Gränsen som möjlighet, var att flytta gränser både geografiskt och mentalt för att skapa nydanande, genomförbara koncept.

”Smarting” bäst av fem nydanande koncept på allfinlandssvenska innovationslägret

Här nere följer landsbygdsnätverksenhetens pressmeddelande (från 21.3) om det allfinlandssvenska innovationslägret (17-19.3) på Pjukala folkhögskola i Pargas. Lägret kulminerade den sista dagen med att varje temagrupp lade fram sin företagsidé. Det blev temagruppen om mentorskap som knep segern med sitt Smarting-koncept.

Pressmeddelande
21.3.2014

Framgång genom samarbete

Fem nydanande koncept föddes på innovationslägret i Pargas

Det första av landsbygdsnätverkets fem regionala innovationsläger 2014 hölls i Pargas 17-19.3. Innovationslägren är en utvecklingsmetod som stöder regionorganisationernas egna strategiska tyngdpunkter. Deltagarna på innovationslägren skapar, utmanar och utvecklar – idéer, människor, företagsverksamhet och nätverk. På lägren utvecklar man strategiskt viktiga insatsområden enligt de regionala utvecklingsplanerna och löser problem som man identifierar i insatsområdena tillsammans med sakkunniga från respektive område och externa experter.

Bloggsidan för Leader-effekt öppen

På bloggsidan för projektet Leader-effekt ges insyn i intervjuade projekt från Åbo skärgård, Åland och Småland i Sverige. Leader-effekt: Liten åtgärd – stor effekt är ett gränsöverskridande utredningsprojekt mellan tre Leader-grupper: I samma båt – samassa veneessä rf, Leader Åland rf och Leader Mitt i Småland. Projektet pågår till sommaren 2014. I utredningen intervjuas tio lokala projekt på var sitt håll, och intervjuerna kommer i textform, ljudklipp och filmklipp på bloggsidan under vårens lopp. Inom projektet Leader-effekt ordnas även seminarier där lokala Leader-projekt gås igenom. Man vill veta vad som kännetecknar ett gott projekt och vilka verkningar som Leader-projekt har i lokalsamhället. Ett seminarium har hållits 9.12.2013 i Dalsbruk (Finland), medan två andra ska hållas – 25.3 i Ramkvilla (Sverige) och 2.6, alternativt 3.6, på Åland.

Uppgifterna är från I samma båts hemsida.

Anmälan till allfinlandssvenska innovationslägret på slutrakan

Pjukala folkhögskola
Foto: Pia Prost

Det allra första allfinlandssvenska innovationslägret ordnas på Pjukala folkhögskola i Pargas den 17-19 mars med temat Gränsen som möjlighet. Målet med lägret är att hitta nya samarbets- och näringsinnovationer, samt att få fram konkreta idéer med handlingsplaner som går att förverkliga i praktiken. Fokus ligger på att utveckla ett kontinuerligt samarbete mellan olika grupper i samhället och mellan de olika regionerna. Lägrets gränsöverskridande tema genomsyrar arbetet som görs, där olika delteman är t.ex. företagssamarbete, ungdomar, mentorskap, skärgårds- och landsbygdsfrågor. Det är just i gränsregioner och i det osäkra, lite annorlunda där det kan bildas en grogrund för nytänkande.

Allfinlandssvenska innovationslägret hålls i mars

Pjukala folkhögskola
Foto: Pia Prost

Det allra första allfinlandssvenska innovationslägret ordnas på Pjukala folkhögskola i Pargas den 17-19 mars med temat Gränsen som möjlighet. Målet med lägret är att hitta nya samarbets- och näringsinnovationer, samt att få fram konkreta idéer med handlingsplaner som går att förverkliga i praktiken. Fokus ligger på att utveckla ett kontinuerligt samarbete mellan olika grupper i samhället och mellan de olika regionerna. Lägrets gränsöverskridande tema genomsyrar arbetet som görs, där olika delteman är t.ex. företagssamarbete, ungdomar, mentorskap, skärgårds- och landsbygdsfrågor. Det är just i gränsregioner och i det osäkra, lite annorlunda där det kan bildas en grogrund för nytänkande.

Transnationellt lärande, välfärdsservice i Norden, kommunal organisation – sista nyhetsbrevet från Botnia-Atlantica

Botnia-Atlantica-institutet är ett transnationellt institut som bedriver forskning inom regional utveckling och främjar utvecklingen i Botnia-Atlantica-regionen. I Finland bedrivs forskningen vid Vasa universitet och Åbo Akademi, i Sverige vid Umeå universitet och i Norge vid Universitetet i Nordland. Sekretariatet och ledningen för institutet finns vid Vasa universitet. Botnia-Atlantica-institutet är en del av LUBAT (Lärande om utveckling i Botnia-Atlantica)-projektet som samordnas av Umeå universitet. Finansiering kommer från universiteten, regionerna och det gränsöverskridande EU-finansierade samarbetsprogrammet Botnia-Atlantica. Nu har Botnia-Atlantica-institutet utkommit med sitt sjätte och sista nyhetsbrev för åren 2011-2013. Det är för att sprida information om god praxis i regional utveckling i Österbotten, Västerbotten och Nordland som institutet ger ut nyhetsbreven.