Temanätverket Habitability – workshop hölls om platsens identitet

Inom ramen för projektet temanätverket Habitability ordnade Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi en workshop och tillfälle för nätverksbyggande på Karlö den 5 april. Workshopen samlade ungefär 40 öbor från 19 olika öar, personer som är experter på sin egen hembygd, medborgarforskare, som vi hörde i workshopen.

Workshopen handlade om habitability- eller bobarhetsanalysens första delområde och dess indikatorer. I befolkningsanalysen diskuterades antalen fastboende, deltidsboende och besökare, samt olika sätt att ta fram dessa siffror, och hur befolkningsmängderna varierar under året. Att granska avstånden från ö-perspektivet, betydde inte endast avstånden i kilometer, utan en viktig dimension att förstå avstånden var tiden det går att ta sig från ett ställe till annat.

Nätverket SALT jobbar för att få unga att stanna eller återvända till hemorten

Gullkrona i Skärgårdshavet                                                                                        Bildkälla: Wikimedia Commons   

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi får två års finansiering av jord- och skogsbruksministeriet för att leda temanätverket SALT – Skärgård och landsbygd i samverkan. Målet är att få unga att stanna på eller återvända till hemorten.

Visionen om ett gott liv är ledstjärnan både i det nationella skärgårdsprogrammet och i landsbygdsprogrammet. Ett gott liv får sin början i en trygg barndom och uppväxttid. Genom att från tidig ålder skapa en positiv hembygdsidentitet, växer förutsättningarna att ungdomarna vill stanna kvar eller återvända till hemorten efter sina studier och bidra till att skapa livskraftiga skärgårds- och landsbygdssamhällen.

Nordiska skärgårdssamarbetet har gemensamma utmaningar och möjligheter

Det finns cirka 50 000 invånare i skärgårdsområdet som sträcker sig från Östgötaland i Sverige via Åland till Kymmenedalen, ett område som är 800 kilometer långt och inkluderar nästan 50 kommuner. Enligt Annastina Sarlin, samarbetschef för Nordiska skärgårdssamarbetet, krävs det gränsöverskridande samarbete för att skärgården i hela området ska hållas livskraftig. Organisationen, som arbetar främst med samarbetsfrågor och upprätthållande av kontakter mellan skärgårdsområden, har som uppgift att se på de gemensamma utmaningarna, men också möjligheterna.

Sarlin menar att samarbetet fungerar kanske bättre nu än för fem år sedan. Ett nätverk byggs upp väldigt snabbt i dagens läge, för vi har andra distansarbetsmetoder som knyter ihop folk på ett annat sätt. De som bor ute i skärgården har inte tid eller pengar att fysiskt delta i olika tillställningar.

Kriterierna för begreppet skärgård ska utredas

Bilfärja mellan Pargas och Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

Begreppet skärgård och kriterierna för skärgårdskommuner ger rum för tolkning, så därför har skärgårdsdelegationen beslutat tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram kriterier som bättre beskriver skärgården och skärgårdskommunerna. Arbetsgruppen inleder arbetet i januari 2020. Samtidigt bedömer man behovet av att uppdatera förordningen om skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel. Vidare utreds behovet av att uppdatera skärgårdslagen i fråga om de paragrafer som definierar skärgården och skärgårdskommunerna. Arbetet med kriterierna görs i tätt samarbete med skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdel.