Finlands Byar har publicerat sitt riksdagsvalsprogram

Inför riksdagsvalet 2023 har Finlands Byar publicerat sitt riksdagsvalsprogram. I programmets sju punkter slår man slag för rättvis omställning, barn och unga som landsbygdens framtid, närservicepiloter, trygghetskänslan som finns på landet, smidig trafik och fungerande nätförbindelser, multilokalitet, samt Leader- och byaaktörer vilka stärker landsbygdens livskraft. Läs Finlands Byars riksdagsvalsprogram i sin helhet här nere (eller i PDF-form på suomenkylat.fi):

Krishållbara byar i Finland – målsättningar i riksdagsvalet 2023

Inledning
4000 byar och 52 Leader-grupper öser ut idéer! Frivilligt arbete bedrivs i byar och stadsdelar för att utveckla lokalsamhället.

FÖSS blickar framåt med ny styrelse

Leader-projektet Expedition Skärgårdshavet avslutas i september, medan det sista Ö-kiva skärgårdslägret hölls på Aspö i juni. När föreningen Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) nu blickar framåt kommer de att se på möjligheterna att utvidga Expedition Skärgårdshavet till övriga skärgårdsområden och fortsätta med sommarläger, men även mycket nytt finns på agendan. Det som utreds under hösten är möjligheten att starta upp en ”Skärgårdens mikrofond”, som skulle underlätta för både föreningar och företagare att driva utvecklingsprojekt, och tillsättandet av en nationell grupp som snabbt kunde reagera på nya förslag rörande skärgårdstrafiken. FÖSS fortsätter att samarbeta med både nordiska och europeiska ö-föreningar, som tillsammans försöker påverka skärgårdspolitiken på EU-nivå.

Uppgifterna och namnen på den nya styrelsen finns på webbplatsen foss.fi.

Byakväll i Liljendal

Grundtrygghetscentralen i Lovisa och SILMU-byar arrangerar en byakväll på Café Lilja i Liljendal 25.4 med början kl. 18.00. Under kvällens gång ges information om bl.a. mobilappen Morjens Loviisa – Lovisa, trygghetsenkäten för östliga Nyland, Lovisas trafiksäkerhetsplan, projektet Yhdessä osaamme – Tillsammans kan vi, Öppna Byarnas dag, samt byaplanering – en viktig sak för byaverksamheten.

Uppgifterna ingår bl.a. i Utvecklingsföreningen SILMU:s nyhetsbrev för april månad som även tar upp följande ämnen: arbetsverkstad för byaturism 8.5, utbildning inom föreningslagstiftning 30.5, logotävling för ungdoms-Leader verksamheten inom SILMU, FYRKKA till ungdomar, samt sajten Kylään.fi som öppnats.

SILMU:s nyhetsbrev för april 2018 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

I dag är alla årets naturresurser slut för finländarna

Överkonsumtionsdagen påminner oss finländare om att i dag är alla årets naturresurser slut. Skulle alla i världen konsumera som vi finländare gör, skulle vi behöva 3,6 jordklot för att fylla mänsklighetens behov. Överkonsumtionsdagen är den tidpunkt på året då människornas utnyttjande av naturresurser överstiger jordklotets bärförmåga. I Finland är den här dagen kring fyra månader tidigare än i länderna på jorden i medeltal. Det är energiproduktionen, trafiken och produktionen av mat som ligger bakom de stora konsumtionssiffrorna, och för att minska konsumtionen globalt skulle det krävas stora förändringar inom de här områdena.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Landsbygdstrafiken har mer potential – projektkoordinator Heli Siirilä i Landsbygdspolitikens blogg

Det är nu liv och rörelse i trafiken och transporterna, både på nationell nivån i Finland som globalt är stora förändringsprocesser på gång. I ett nötskal är förändringsprocesserna dessa:

• En ny lag om transportservice minskar myndighetsreglering, underlättar för nya företag att komma in på transportmarknaden, styr utnyttjandet av öppna data mot utbudet av flexibla resekedjor, inriktar på mer tjänster i förändringarna inom trafiken, samt minskar på bilägandet. Lagen träder i kraft 1.7.2018.
• Nya bränslen kommer ut på marknaden vid sidan av bensin och diesel. Dessa är producerade biologiskt eller traditionellt, bl.a. gas, el och väte. I laboratorium utvecklas många andra bränslen.
• Trafikens infra förnyas då nya tankningsställen planeras och byggs för nya bränslen inom kommunerna och i rikstäckande nätverk. Även självstyrda bilars intåg på marknaden utmanar väginfra. Det behövs bland annat sensorer och vägytor som är i bra skick.

Samordning, målgruppsidentifiering och marknadsföring behövs för en väl fungerande kollektivtrafik på landsbygden

För att lyckas med en god mobilitet på landsbygden, krävs att ansvariga noga kartlägger målgrupperna och deras behov, samordnar färdtjänster, allmän kollektivtrafik och skolskjuts, samt marknadsför nya projekt på ett tydligt sätt. Det här visar en ny studie, Mobilitet och transportlösningar på landsbygd: en internationell litteraturstudie, från svenska VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, som sammanställt erfarenheter kring transportlösningar på landsbygden i olika länder.

Problematiken med kollektiva transporter på landsbygden förklaras i flera studier av en minskande befolkning på landsbygden och demografiska förändringar. Sällan är efterfrågan tillräckligt stor för att kollektivtrafiken ska vara lönsam, vilket hänger ihop med att bilen är det dominerande transportmedlet. Barn, äldre, personer med låga inkomster och människor med funktionshinder riskerar särskilt att få en låg mobilitet om det inte finns kollektivtrafik, ofta p.g.a. att de inte har tillgång till bil.

Läs mer på webbplatsen forskning.se.

Fungerande persontrafik på landsbygden diskuteras på seminarium i Karleby

Tillställningarna om landsbygdens kollektivtrafik fortsätter – den här gången i Karleby och via nätet den 25 januari kl. 10-15. Saken granskas ur den enskildes och förvaltningens synvinkel. Hur kan man påverka efterfrågan på persontrafik eller valet av färdmedel? Hur bygger man en fungerande service för persontrafik på landsbygdsområden i framtidens kommuner, landskap och SOTE-förvaltning? Det här diskuteras och varvas med aktuella exempel, samt forskningsrön. Programmet lämpar sig särskilt för de som arbetar med kollektivtrafik inom kommuner, landskap och SOTE-förvaltningen, samt för alla som är intresserade av ämnet. Tillställningen ordnas av Trafikverket och MANE/nätverket för Markanvändning och infra.

För program och länk till anmälan (anmälan görs senast 20.1) se webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Anmäl er även om ni följer med nätsändningen. Adressen till nätsändningen meddelas senare.

ESIN och FÖSS gav utlåtande om skärgårdstrafiken

Bilfärja mellan Pargas oh Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) har kommit med ett utlåtande (på finska) om skärgårdstrafiken. European Small Islands Federation (ESIN) har även, på FÖSS begäran, skrivit ett utlåtande (på engelska).  Förslaget från kommunikationsminister Anne Berner (C) går ju ut på att ta betalt för skärgårdstrafiken. En enkel resa skulle kosta minst 10 euro och varutransporter tiotals euro redan om de överstiger 25 kilo. Jordbrukare har räknat ut att normala transporter av foder och mjölk kunde medföra kostnader på tiotals tusen euro om året.

Enligt kommunikationsministeriet ska avgifterna förbättra servicen och skapa en marknad för digitala tjänster, men Stefan Wallin (Sfp) har svårt att tro att förslaget förverkligas i den form som nu är.

Lyft fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid där!

Thomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:

Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential

Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.

Intelligent trafik diskuteras under seminarium i januari i Seinäjoki

Tillgången till trafikservice på landsbygden är något som omtalas i såväl riksdagen som även bland medborgarna. Hur ser det då ut i framtiden för landsbygdstrafiken p.g.a. digitaliseringen och den intelligenta trafiken? Vad förändras, vad blir som förut? Vad är intelligent trafik och hur fungerar den på landsbygden? De här frågorna söker man svar på under tillställningen Maaseutu ja älyliikenne–seminaari i Seinäjoki 26.1.2016. Under seminariet behandlar man framtiden för trafiken ur landsbygdens synvinkel och gör det mer bekant för landsbygdens invånare som för utvecklare av den intelligenta trafiken. Talargardet består av landsbygdsaktörer, utvecklare av den intelligenta trafiken och beslutsfattare. Seminariet ordnas av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för Markanvändning och infra, samt ITS Finland ry, tillsammans med Seinäjoki stad och Landsbygdsnätverket.

Inbjudan med program (kan även läsas genom att klicka på bilden ovan) samt anmälningsblankett (anmälan senast 18.1.2016)finns som länkar på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Unik hybridfärja ska trafikera mellan Pargas och Nagu

Bilfärja mellan Pargas oh Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

En ny unik landsvägsfärja ska trafikera mellan Pargas och Nagu inom ett par år. Det är frågan om en hybridfärja, den tredje av sitt slag i världen, som rederiet Finferries beställer från ett varv i polska Gdynia. Fartyget kommer främst att drivas med ackumulatorer som laddas automatiskt med el varje gång färjan tar i land, men vid behov kan färjan även drivas med diesel. Enligt Finferries verkställande direktör Mats Rosin har färjan nollutsläpp då den körs med el. Diesel används endast i undantagsfall, exempelvis under svårare isförhållanden. Färjan blir 90 meter lång och 16 meter bred och tar 90 bilar ombord, att jämföras med landsvägsfärjan Sterna, som nu trafikerar mellan Pargas och Nagu. Den tar ombord ca 66 bilar och är 63 meter lång. Fartyget sätts i trafik år 2017, vilket betyder större kapacitet på rutten. Men även lastningen och tömningen går snabbare med den nya huvudfärjan, vilket innebär smidigare trafik. Hybridlösningar och eldrivna färjor är framtidens melodi, tror Rosin, som menar att den nya teknologin som nu tas i bruk kommer att erövra hela världen.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi. Se även webbplatsen finferries.fi.

Vision över Finlands eftersträvan för regionstrukturen och trafiksystemet

Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) blev färdig i början på juni. Den ger utsikter över utvecklingen för regionstrukturen och trafiksystemet. Tidshorisonten är år 2050. Utvecklingsbilden visar på en framtid som ger stöd åt Finlands utveckling som ett konkurrenskraftigt, välmående och för miljön hållbart land. Siktet är inställt på många centrum och nätverksbildande, samt en regionstruktur som baserar sig på bra trafikförbindelser, vilket stöder landets olika delar för utnyttjande av styrkorna och resurserna, samt förnyelsen av näringsverksamheten. Det centrala är växelverkan mellan olika typer av regioner.

Mer om ämnet finns att läsas (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt finns att sökas

Arbets- och näringsministeriet förfogar över ett anslag på ca 300 000 euro som nu kan ansökas för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som berör landsbygden. Ansökningarna, som ska vara inlämnade senast den 30 mars, önskas ha följande teman:

1. utveckling av landsbygdsteknologi och en resurseffektiv infrastruktur för landsbygden (vatten, avlopp, avfall och energi) genom fastighetsspecifika lösningar och/eller främjande av kretsloppsekonomin på landsbygden, samt rådgivning och information (t.ex. småskalig elproduktion, mulltoaletter, jordkällare, uppvärmningssystem och eldstäder)
2. försök med logistiska lösningar och trafiktjänster som förenar olika aktörer på landsbygden, t.ex. genom sammanslagning av transporter, samling och riksomfattande spridning av god praxis som uppstått i samband med försöken, men även identifiering av eventuella flaskhalsar och lösningar på dem

Mer info finns på webbplatsen tem.fi.

Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet klar för kommentarer – landsbygden ett område med många näringar och bioekonomi

Hanna-Mari Kuhmonen, överinspektör vid arbets- och näringsministeriet och huvudsakligen arbetandes med uppgifter inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om utarbetandet av en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) har framskridit till kommentarskedet. Som medlem i arbetsgruppen har Kuhmonen haft tillfälle att vara med i en intressant men samtidigt utmanande övning, varav avsikten med utvecklingsbilden är att skapa en nationell vision om en eftersträvansvärd regionstruktur och ett trafiksystem som stöder denna. Hela blogginlägget (med länk till rapporten Uusiutumiskykyinen ja mahdollistava Suomi – Aluerakenteen ja liikennejärjestelmän kehityskuva 2050) finns här under:

Utkastet till en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet i kommentarskedet

Utarbetandet av en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) har framskridit till kommentarskedet. Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete, som tog 1,5 år, och väntar nu med intresse på olika intressentgruppers syner på utkastet till utvecklingsbild. Kommentarer kan lämnas fram till den 19 februari 2015.

YTR vill att även landsbygden debatteras i vårens valdiskussioner – lanserade 7 landsbygdspolitiska punkter

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vill att vårens valdiskussioner också debatterar landsbygden. För detta ändamål har man berett sju landsbygdspolitiska punkter, vilka är:

1. Även i framtiden ska det vara möjligt att bo och bygga i hela Finland.
2. Utökat lokalt samarbete och lokal beslutsmakt
3. Service ordnas så att den finns inom räckhåll – direkt kontakt, elektroniskt eller hemma
4. Det finns efterfrågan på landsbygdens produkter och service – alltså ser man till att det finns företag på landsbygden
5. ”Kusti polkee ja viesti kulkee” – man bygger fungerande trafik- och datakommunikationsförbindelser även för landsbygden
6. Produktionen av landsbygdens förnyelsebara energi utökas som grund för finländsk bioekonomi
7. Landsbygdens möjligheter utnyttjas genom en stark landsbygdspolitik

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även fullständig svensk text på webbplatsen landsbygdspolitik.fi med länkar till mer info om punkterna.