Webbinarium om utländsk arbetskraft – erfarenhetsåterföring och framtidsutsikter

Under webbinariet, som hålls 25.5 kl. 14-15.15, presenterar Magdalena Kosová sin, och Linda Bäckmans, forskningsresultat kring den utländska arbetskraften inom växthusindustrin i Närpesregionen. Presentationen efterföljs av en diskussion med fokus på ansvarsfördelningen. Vad är kommunen vs arbetsgivarens ansvar vid arbetskraftsinvandring? Vilket ansvar har dagvården och skolan som integrationsaktörer? Och hur skapar vi en hållbar kommunikation?

Deltagarna inbjuds att aktivt delta i diskussionen. Vi hoppas på en livlig diskussion kring framtidsutsikterna för arbetskraftsinvandringen och integrationen i Svenskfinland och Finland. Arrangörer är Bildningsalliansen och Folktinget tillsammans med forskarna Magdalena Kosová och Linda Bäckman

Anmäl till webbinariet senast 23.5.

Positiv inkludering tema under de finlandssvenska integrationsdagarna i Helsingfors

I år arrangerar Bildningsalliansen och Folktinget integrationsdagarna den 26 och 27 september i Kommunförbundets utrymmen i Helsingfors. Det finns även möjlighet att delta på distans. Det erbjuds två dagar av intressant program och inspiration med temat positiv inkludering – nyckeln till gemenskap.

Årets huvudtalare är journalisten, föreläsaren, aktivisten och programledaren Renaz Ebrahimi och doktoranden, föreläsaren och forskaren Carlos Rojas. Riko Eklundh fungerar som konferencier för årets integrationsdagar.

Se inbjudan och program på webbplatsen bildningsalliansen.fi och anmäl om deltagande senast 15.9.

Hållbar integration i Svenskfinland diskussionsämne under integrationsdagarna

De finlandssvenska integrationsdagarna 2021 äger rum torsdagen den 23 september och fredagen den 24 september som ett online-event. Under årets integrationsdagar diskuteras hur vi tillsammans skapar en hållbar integration i Svenskfinland för framtiden. Årets huvudtalare är författaren och samtalsaktivisten Navid Modiri, samt Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och gästforskare vid Centrum för Mångvetenskaplig Forskning om Rasism (CEMFOR) vid Uppsala universitet. Som konferencier fungerar Daniel Olin, journalist på Svenska Yle.

Ökad integration genom nätverksgrupper

Foto: Landsbygdsnätverket

Projektet Steget före har skapat bryggor som förenklar nyanländas integration i lokalsamhället. På drygt två år har projektet hjälpt runt 250 personer till jobb, praktik eller utbildning i Dalsland, Årjäng och Munkedal. Kort beskrivet syftar projektet till att öka integrationen med hjälp av nätverksgrupper och utbyte av metoder och erfarenheter mellan de åtta västsvenska kommuner som ingår i Leader-området Framtidsbygder Dalsland Årjäng Munkedal. Steget före är nominerad till Ullbaggegalan i kategorin Nyanländas delaktighet i landsbygdsutveckling.

Läs mer på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Närpes framgång kan visa väg för andra orter

Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.

I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.

Integration i praktiken – lyssna på podden Landet

Många nyanlända med flyktingbakgrund har kommit till de svenska landsbygderna under de senaste åren. I det här avsnittet av podden Landet får vi väldigt konkreta verktyg för hur det praktiska arbetet kan gå till. Så hur blir man anställningsbar och vad kräver en svensk arbetsgivare? Hur löser man kulturkrockar och varför är det bra att ha en barnvakt på språkcafét? Medverkande är Najwa Abed Alkareem från Support Group Götene och Kerstin Carlsson som är projektledare för Steget före i Dalsland.

Sjuttioförsta avsnittet, En kedja av hjälpande händer – om integration i praktiken, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Inverkan från kriser i fjärran berör lokalt

Flyktingkrisen 2015 tvingade staten, regionerna, kommunerna och de lokala organisationerna till snabba beslut. Efteråt är det lätt att utvärdera verksamheten, men framför allt kan man beundra, hur snabbt man fick igång åtgärderna för mottagning och integrering. I Finland kom man igång med mottagning och integrering utan dröjsmål av ifrågavarande myndigheter. Även inom landsbygdens utvecklingsprogram reagerade man på det utmanande läget. Väldigt snabbt satte man igång flera integreringsprojekt, vilka var befogade: Via projekten kunde man reagera på akuta lägen och resultaten har varit större än vad man från början hade som mål. Integreringsprojekten inom landsbygdsprogrammet är för närvarande 30 till antalet i olika delar av landet.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Marianne Selkäinaho, landsbygdsöverinspektör vid jord- och skogsbruksministeriet, och Virpi Harilahti-Juola, utvecklingschef vid Landsbygdens Bildningsförbund.

Öppna byar sysselsätter, integrerar och ökar nativiteten

Hundratals öppna byar, och även i år bybutiker, visar upp sin mångsidiga verksamhet lördagen den 9 juni på Öppna Byarnas dag. Under några år har vårt största endagsevenemang växt fram i pop up-drive och påminner om att fast vi med politiska beslut har sjunkit i både antalet födslar som byskolor under drygt hundra år från tsartiden, så finns det ännu hopp.

I Finland har emigration till andra EU-länder redan ökat sex år i rad. Enligt en enkät skulle rentav en fjärdedel av de högre tjänstemännen tilltalas av boende utomlands. Urbaniseringen har ansetts som vårt lands interna fenomen, men med EU och världen som mått torde de mest attraktiva centra finnas på andra ställen än i Finland. Sett till vår försörjningskvot är den rekordlåga nativiteten, tilltagande emigrationen och haltande invandringspolitiken en omöjlig ekvation. Särskilt de yngre åldersgrupperna borde vara bekymrade över detta. Men ser de makthavande detta och intresserar det dem?

En skildring från integrationen i Dalsbruk

Kimitoön och Dalsbruk gav hem åt nödställda människor. Man har hjälpt dem till en ny start i livet, erbjudit välvilligt stöd i många former och tagit hand om dem. Jag har själv lärt mig mycket. Rädslan har bytts mot hopp. Det är tid att se framåt. Man kan inte hålla fast människor med näbbar och klor. Många far, någon lämnar kvar, någon kommer tillbaka. Så har det alltid varit. Dalsbruk och dess invånare kommer man alltid att minnas. Byn som lyckades anpassa sig. Människorna som gav det dyrbaraste – den egna tiden. Tack Dalsbruk, du lämnade ett outplånligt avtryck. Det här skriver projektkoordinatorn för projektet Koko kylä kotouttaa Marjut Haapanen i projektets sista nyhetsbrev.

Det åttonde och sista nyhetsbrevet finns att läsas (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi. (Märk att projektägaren Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har bytt namn till Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf, vilket framgår av sidhuvud och -fötter.)

Svenskt KaffeSnack under Landsbygdsparlamentet

Thomas Snellman var även efterfrågad under Landsbygdsparlamentet.
Foto: Ann-Sofi Backgren

I samband med Landsbygdsparlamentet den 1-3 september 2017 i Leppävirta, Norra Savolax hölls under den andra dagen ett svenskspråkigt drop-in temakafé med aktörer och inspiratörer från Svenskfinland. Ämnena som togs upp var integration och företagsamhet, samhälleligt företagande, samt REKO.

Nyfiken på integration och företagsamhet

Närpes stad står som ett gott exempel på en lyckad integration av arbetskraftinvandring. Sedan 1980-talet har man arbetat framgångsrikt med att integrera invandringen av arbetskraft, vilken till största delen utgörs av vietnameser och bosnier. Enligt stadsdirektören Hans-Erik Lindqvist är hela samhället med i integreringen, allt från dagis till skolor och företag. Flexibiliteten är a och o.

Naturnära integrering en möjlighet för landsbygden

En ökad invandring och mängden asylsökanden kräver verksamma lösningar för att främja integreringen. Naturnära lösningar ger här integreringen en ny möjlighet i nyttjandet av naturens mångahanda hälsonytta och grundstenen i vår nationella identitet blir sålunda känd. Både Finland och andra nordiska länder har möjlighet att bli föregångare för en global naturnära integrering. I en gemensam nordisk publikation, Nature-based integration – Nordic experiences and examples, granskas den naturnära integreringen i Norden. I publikationen rapporteras det om experters syn på invandrararbetets möjligheter och hinder för en naturnära integrering. Man får även konkreta exempel på hur man drar nytta av naturen invandrararbetet i Finland, Sverige, Norge och Danmark.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Kati Pitkänen som arbetar som specialforskare på Finlands miljöcentral.

SYTY förslås byta namn till Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf

Genom en medlemsförfrågan vill man byta namn från Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf till Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf. Det här utestänger inte den lokala utvecklingen i städerna, för byar finns även städerna. Ett ännu större förnyelsesprång är att göra affärsverksamhet av vår service: Skulle i fortsättningen vid sidan av vår registrerade förening kunna fungera Suomen Kylät Oy (Finlands Byar Ab)?

Uppgifterna är från SYTY-ordförandens hälsningar i föreningens nyhetsbrev (3/2017), i vilket man även kan läsa om Landsbygdsparlamentet, integrering av kvotflyktingar, projekten Jässi-jätevesi, byagårdar i Egentliga Finland, samt aktuellt från finlandssvensk landsbygdsutveckling.

Vårens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Helsingfors

Byaverksamhet i Finland rf ordnar vårens nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 17-18.5 på Hotel Arthur i Helsingfors. I programmet ingår exempelvis grupparbeten om aktuella ämnen.

Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (2/2017), i vilket man bl.a. även kan läsa om SYTY-ordförandens hälsningar, utbildning för byaföreningsmänniskor, Dalsbruk som pilotby för integrering, invånare i Satakunta som snart är byafilmsstjärnor, evenemang vid Kungsvägen, att testa sig för hurudan byamänniska man är, europeiska Landsbygdsriksdagen, Kylät 2030 – framtidsverkstaden, samt Landsbygdsparlamentet 2017.

Uppladdning inför ERP

Den tredje europeiska Landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament (ERP), har sitt egna upplägg, liksom de två tidigare riksdagarna haft. I vår inleds arbetet med tematräffar runt om i olika länder i ett projekt kallat SPARCE, där även själva Landsbygdsriksdagen ingår. Temana är valda utifrån de viktigaste idéerna i det europeiska landsbygdsmanifest som antogs vid förra Landsbygdsriksdagen i österrikiska Schärding år 2015.

I Sverige arrangeras webbinarier med europeiska exempel på temat flyktingmottagande och integration på landsbygder. Webbinarierna, som är på engelska, vänder sig till lokala utvecklingsgrupper som arbetar med integration och flyktingmottagande. Resultaten kommer sedan att ligga till grund för beslut och strategier på Europanivå.

Storytelling och landsbygdsutveckling

Att jobba med berättelser och se styrkan i berättelser, har allt mer blivit en ny metod för landsbygdsutveckling. Även företagsvärlden har insett styrkan i berättelser – storytelling Trenden går från att vara en verkställande direktör till att bli en verkställande berättare, för det gäller inte bara att driva företaget, det gäller också att kunna presentera företaget på ett nytt, intressant men trovärdigt sätt. Även produkterna har således fått en själ.

Inom storytellingen finns flera tillvägagångssätt som lämpar sig bra för landsbygdsutveckling, där en del metoder tar fasta på utvecklingsprocesser (t.ex. OPERA-metoden) för att söka lösningar och projektåtgärder på lokala problem, medan andra metoder tar fasta på att mer inventera vilka styrkor som finns i ett lokalsamhälle, och som sen utgör en bas för fortsatt utvecklingsarbete (t.ex. Community Mapping).