Byaplaner är byns långsiktiga (5-10 år) visioner, som innehåller konkreta saker som byarna satsar målmedvetet på för att genomföra. Byarna Pohjois-Savo och Päijät-Häme började använda workshopmetoden Framtidsfrekvensen för att utarbeta byaplaner. Målet var att anpassa Framtidsfrekvens-metoden till en form som lämpar sig för byar och stadsdelar, samt för att utmana och uppmuntra byar och stadsdelar i framtidstänkande och i skapandet av inspirerande framtidsbilder. Målet är att delar ur byaplanerna på lång sikt blir en del i kommunala strategier.
Etikett: Metod
Inom projektet Framtidens byar och stadsdelar, Tulevaisuuden kylät ja korttelit-projekti, som finansierats av Sitra, har metoden Framtidsfrekvensen-workshoppar, Tulevaisuustaajuus-työpajaa, anpassats för användning i byar och stadsdelar. Framtidsfrekvensen är en workshopmetod för att skapa annorlunda framtider. I genomgången av materialet får du höra hur metoden har modifierats och var materialen finns. Två webbinarier med samma innehåll ordnas den 25 november kl. 12-14 (anmälan) och 8 december kl. 9-11 (anmälan).
Mer info (på finska) finns på webbplatsen pohjois-savonkylat.fi.
Inom ramen för projektet temanätverket Habitability ordnade Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi en workshop och tillfälle för nätverksbyggande på Karlö den 5 april. Workshopen samlade ungefär 40 öbor från 19 olika öar, personer som är experter på sin egen hembygd, medborgarforskare, som vi hörde i workshopen.
Workshopen handlade om habitability- eller bobarhetsanalysens första delområde och dess indikatorer. I befolkningsanalysen diskuterades antalen fastboende, deltidsboende och besökare, samt olika sätt att ta fram dessa siffror, och hur befolkningsmängderna varierar under året. Att granska avstånden från ö-perspektivet, betydde inte endast avstånden i kilometer, utan en viktig dimension att förstå avstånden var tiden det går att ta sig från ett ställe till annat.
Leader är en lokal utvecklingsmetod som har använts under 30 år. Metoden engagerar lokala aktörer i utformningen och genomförandet av strategier, beslutsfattande och resurstilldelning för utvecklingen av hela EU:s landsbygdsområden. Se filmen där elva länder delar sina berättelser om vad Leader har bidragit till under åren.
Leader genomförs idag av ca 2 800 lokala aktionsgrupper (LAG), som täcker 61procent av landsbygdernas befolkning i EU. Aktionsgrupperna samlar offentliga, privata och civila samhällets intressenter i ett visst område. Bara i Sverige finns 53 Leader-områden där det jobbas med lokalt ledd utveckling (Finland har 54 Leader-grupper, red. anm.).
Genom ett öppet anbudsförfarande söker jord- och skogsbruksministeriet ett forskar-/utvärderingskonsortium att utreda landsbygdsprogrammens sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan. Arbetet består av tre steg:
- Kartläggning av landsbygdens nuvarande läge (näringsstrukturen, företagandet o.s.v.);
- Åstadkomma en analysmetod för att utreda uppkomsten av landsbygdsprogrammets sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan;
- Utvärdering av sysselsättningen och den regionalekonomiska effekten för åren 2019, 2021 och 2023.
Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutu.fi.
Kom och slå dig ner vid kaffebordet i Folkhälsanhuset Wasa den 10 maj kl. 14-16.30 för att tillsammans med andra diskutera och skapa goda lösningar för ett välmående framtida Finland! År 2117 är Finland, liksom resten av världen, annorlunda och de beslut vi fattar idag har betydelse för hur framtiden blir. Under medborgardiskussionerna Finlands steg samlas en varierande grupp av människor för att samtala om frågor kring Finlands framtid som kommer att beröra kommande generationer. Som diskussionsmetod används World Café, en metod med fokus på öppen demokrati. Medborgardiskussionen börjar med en inledning som inspirerar till gemensamma samtal om och funderingar över framtiden. Medborgardiskussionen öppnas av Malax kommundirektör Mats Brandt.
Länk till anmälan (som görs senast 7.5) finns på webbplatsen sfv.fi. Se även övriga evenemang som: Kurs i datasäkerhet, Tid för engagemang?, Barnkultursamling, Föreningar och sociala medier, Word och Excel fortsättningskurs, samt Att använda pekplattan.
Utvecklingen av Leader-metoden har pågått sedan tidigt 90-tal i EU. Med sitt tillvägagångssätt från botten upp och med ett lokalt partnerskap har Leader blivit banbrytande som en verklig lokal och territoriell metod för landsbygdsutveckling. I svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet får vi höra Anastasios Perimenis, verksamhetsledare för lokala aktionsgruppen vid Lesbos i Grekland, Annika Nilsson, verksamhetsledare för Leader Linné Småland, Johan Magnusson, enhetschef vid enheten för lokalt ledd utveckling vid Jordbruksverket och John Grieve, koordinator för Leader och CLLD vid ENRD, diskutera på engelska var och varför Leader-metoden är framgångsrik.
Tjugotredje avsnittet, Is Leader a Leading Method in Europe?, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se. Se även Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev med temat Framtidens landsbygd på webbplatsen anpdm.com.
Att jobba med berättelser och se styrkan i berättelser, har allt mer blivit en ny metod för landsbygdsutveckling. Även företagsvärlden har insett styrkan i berättelser – storytelling Trenden går från att vara en verkställande direktör till att bli en verkställande berättare, för det gäller inte bara att driva företaget, det gäller också att kunna presentera företaget på ett nytt, intressant men trovärdigt sätt. Även produkterna har således fått en själ.
Inom storytellingen finns flera tillvägagångssätt som lämpar sig bra för landsbygdsutveckling, där en del metoder tar fasta på utvecklingsprocesser (t.ex. OPERA-metoden) för att söka lösningar och projektåtgärder på lokala problem, medan andra metoder tar fasta på att mer inventera vilka styrkor som finns i ett lokalsamhälle, och som sen utgör en bas för fortsatt utvecklingsarbete (t.ex. Community Mapping).
Är du intresserad av att höra om hur man på olika håll i Europa jobbat med storytelling som utvecklingsmetod i lokala samhällen, organisationer och företag? En handbok för olika metoder av storytelling presenteras också vid det internationella seminariet (Erasmus+) i Helsingfors, tisdagen den 20 september kl. 10-14 på SFV-huset G18, Georgsgatan 18. Seminariet hålls på engelska.
Mera info och anmälan (senast 19.9) till ann-sofi.backgren@sfv.fi. Se även programmet på PDF-filen (engelsk text).
Bland landsbygdsnätverkets fem innovationsläger som kommer att ordnas nästa år, finns det allfinlands-svenska innovationslägret med rubriken Gränsen som möjlighet. Lägret sätter fokus på den potential som finns i all gränsöverskridande verksamhet, där temat utgår ifrån de klyftor och motsättningar som upplevs allt starkare i vårt samhälle. I huvudsak sätter lägret fokus på att hitta nya samarbets- och näringsinno-vationer som ökar kontaktytorna mellan olika grupperingar i Svenskfinland och i landet som helhet. Deltagarna representerar en bred bas av invånare: landsbygds- och stadsbor, utvecklare, företagare, forskare, studerande, samt unga och äldre. De fyra övriga regionala innovationslägren är: Södra Österbotten och Österbotten, Norra och Mellersta Österbotten, Norra Savolax, samt Egentliga Finland och Satakunda.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 