Temanätverket Habitability – workshop hölls om platsens identitet

Inom ramen för projektet temanätverket Habitability ordnade Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi en workshop och tillfälle för nätverksbyggande på Karlö den 5 april. Workshopen samlade ungefär 40 öbor från 19 olika öar, personer som är experter på sin egen hembygd, medborgarforskare, som vi hörde i workshopen.

Workshopen handlade om habitability- eller bobarhetsanalysens första delområde och dess indikatorer. I befolkningsanalysen diskuterades antalen fastboende, deltidsboende och besökare, samt olika sätt att ta fram dessa siffror, och hur befolkningsmängderna varierar under året. Att granska avstånden från ö-perspektivet, betydde inte endast avstånden i kilometer, utan en viktig dimension att förstå avstånden var tiden det går att ta sig från ett ställe till annat.

”Ingen vet vad coronan har för påverkan på landsbygden” – Syssner under Landsbygdsriksdagens webbinarium

Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagens förberedande webbinarium 11.9 föreläste Josefina Syssner, som är biträdande professor i kulturgeografi, författare och föreläsare, om att krympa smart. Syssner tog fasta på tre punkter under sin föreläsning (som var inspelad): befolkningsutvecklingen på landsbygden, landsbygden och coronapandemin, samt landsbygdens resurser.

Hälften av kommunerna i Sverige har mindre befolkning än vad de hade på 1970-talet. Det finns mer folk i kommuner nära städer. Men befolkningsunderlaget minskar och det är svårare för företagen. Det är ändå orimligt med befolkningstillväxt överallt. Krympande kommuner kan ha tillväxt (plan A) som mål eller anpassning till mindre befolkning (plan B).

Smart anpassning stärker landsbygds- och skärgårdsområdenas livskraft – minister Leppä

Även i finländska kommuners utvecklingsstrategier borde man betona en kontrollerad förändringsanpassning i stället för en förväntad tillväxt. Framgång för landsbygds- och skärgårdsområden kan finnas i specialisering, starkt företagande och i direkta kontakter mellan invånarna och beslutsfattarna. Svenska och finländska experter inom regionalpolitiken grubblade på regionernas livskraft ur perspektivet smart anpassning, alltså tänkesättet Smart Shrinking, under ett seminarium i Helsingfors 25.2.

I Smart Shrinking-tänkesättet har perspektivet breddats från den traditionella mätaren på ekonomiska tillväxt eller demografiska diagram till andra faktorer som beskriver livskraft och välbefinnande.

Lågstadiet är en livskraftsinvestering för landsbygdskommunen

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Enligt statistiken har 518 lågstadier nedlagts i Finland under åren 2011-2018. Av nedläggningarna hänförs 66,2 procent till landsbygden. Det här betyder att de genomsnittliga skolresorna har blivit längre, särskilt på glesbygden. För en elev på glesbygden innebär det här nästan 7 gånger längre skolresa än för en elev i ett landsbygdscentrum. De längre skolresorna återspeglas även i att det på landsbygden bor en allt större andel av befolkningen med över 20 kilometer till närmaste lågstadium.

En minskad tillgänglighet av lågstadier är också kopplad till befolkningsutvecklingen i lågstadiernas närområden, för efter att lågstadiet indragits ökar befolkningsförlusterna i skolans närområde (inom 5 kilometer från lågstadiet).

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Befolkningsutvecklingen och sysselsättningsgraden i Närpes intresserar nordiska forskare

Kyrkstallar i Närpes
Bildkälla: Wikimedia Commons

Ett forskningsprojekt, som Nordiska ministerrådet finansierar, pågår som bäst om vilka faktorerna är bakom vissa nordiska landsbygdsorters attraktivitet. Allt som allt är fjorton orter med i projektet, varav det i Finland är fråga om Jomala på Åland, Enare och Närpes. Forskaren Michael Kull på Nordregio säger att det i många nordiska landsbygdsorter är en utmaning då människor flyttar bort, men Närpes är en av de kommuner där man ser en positiv flyttrend och också befolkningsutvecklingen i staden är positiv. En tredje faktor som påverkade att man valde Närpes är sysselsättningsgraden, men det är statistik. Man vill veta vad som ligger bakom de här siffrorna.

Landsbygdsöversikten 2017 – från hundraåriga Finlands landsbygd till politik

Landsbygdsöversikten 2017 fortsätter den serie landsbygdsöversikter som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen publicerat åren 2011 och 2014. Syftet med den är att beskriva läget på landsbygden, förutspå landsbygdens framtida utveckling och beskriva landsbygdspolitiken som helhet. Översikten bygger på statistiska uppgifter och forskningslitteratur. Sakområden som behandlas i översikten är:

• Det hundraåriga Finlands landsbygd
• Boende och befolkning
• Tjänster och en fungerande vardag
• Frivilligverksamhet och delaktighet
• Arbete, kompetens och näringar
• Landsbygdspolitik

Översikten är avsedd att användas av alla som är intresserade av landsbygden och landsbygdens utveckling som bas för beslutsfattande och utvecklingsarbete. Landsbygdsöversikten 2017, som har tagits fram av Landsbygdspolitiska rådet, offentliggjordes 2.9 under Landsbygdsparlamentet i Leppävirta.

FN:s hållbarhetsmål nr 11 – speglar en världsbild med staden i centrum och landsbygden en periferi

Landsbygden kan spela en betydande roll i omställningen till ett hållbart samhälle, både när det gäller matproduktion, utformningen av bostäder och infrastruktur, men ett hinder är beskrivningen av landsbygden som en plats utan framtid där utvecklingen går kräftgång. Det här menar två landsbygdsforskare när de diskuterar FN:s  hållbarhetsmål nr elva. Bara själva formuleringen av målet får Erik Westholm, professor i kulturgeografi och landsbygdsutveckling, samt medlem av regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, att reagera, för det speglar en världsbild där staden är i centrum och landsbygden en periferi.

”Städer – och mänskliga bosättningar – ska bli inkluderande, trygga, resilienta och hållbara.”
Ungefär så lyder FN:s hållbarhetsmål nummer elva som ska infrias till år 2030.

Flyktingkris löser avfolkningskris!

Landsbygden, glesbygden har oftast en snedvriden åldersstruktur, många gamla och få unga, varav följer låg nativitet som kombineras med utflyttning och obefintlig inflyttning. Samtidigt har landsbygden ofta resurser, t.ex. finns den förnyelsebara energin och de ”gröna” möjligheterna där, men problemet är att det inte finns arbetskraft som kan ta hand om och utveckla resurserna. Till detta kommer ett mer akut problem; vem tar hand om den åldrande befolkningen på landsbygden? Slutsatsen är att landsbygden behöver fler människor och landet behöver i framtiden fler människor på landet.

Parallellt med detta pågår en stor flyktingkris i hela Europa. Hur ska man ta hand om alla människor som flyr hit över gränsen? Lösningen kunde vara enkel, låt det ena problemet lösa det andra, men i verkligheten är lösningen långt ifrån enkel. För det första är de som söker sig till Europa ofta inriktade på att bo i städer, och för det andra är det inte heller säkert att en landsbygdsrörelse, som uppskattar tradition och djupa rötter i det lokala, vill ha in totalt främmande kulturer och religioner i hjärtat av sin by. Men för att citera socialpsykologen Johan Asplund:

”Vem har sagt att det konfliktfria samhället är det goda samhället?”

Flyktingmottagandet får inte ses som en lösning att vända befolkningsutvecklingen i krympande kommuner

Nordafrikanska immigranter på Sicilien
Bildkälla: Wikimedia Commons

Varför är vissa kommuner mer benägna att inte säga nej, utan i stället tar emot upp till tvåhundra gånger fler flyktingar per invånare än andra kommuner. För att förstå detta måste man känna till befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner och hur stora skillnader som råder. Generellt sett har storstadskommunerna och de så kallade kärnkommunerna, som exempelvis Örebro, Karlstad, Jönköping och så vidare, vuxit starkt, vilket kännetecknar att dessa kommuner också går väldigt starkt ekonomiskt med högre genomsnittliga inkomster, starkare arbetsmarknad, men också med ett konsumtionsutbud som lockar framför allt den yngre befolkningen.

De krympande kommunerna, som utgör i princip hälften av Sveriges kommuner, får en motsatt utveckling – arbetsmarknaden försvagas, köpkraften avtar, vilket innebär att affärer, kaféer och restauranger får svårt att klara sig, skolans elevunderlag avtar, medelåldern ökar och det föds färre barn o.s.v. Detta gör att ännu fler söker sig därifrån. Utvecklingen är en av Sveriges tuffaste utmaningar på sikt, och nu håller den på att förstärkas av flyktingkrisen. Många av de krympande kommunerna får med flyktingmottagandet en chans att växa, och för många har det rent av blivit en uttalad strategi inför framtiden. I senaste veckas regeringsförklaring (15.9) kopplade statsminister Stefan Löfvén samman flyktingmottagandet med Sveriges förmåga att stå ”rustat för den demografiska utvecklingen”. Jag har även mött åtskilliga företrädare för krympande kommuner som uttryckt samma förhoppning.

Finländsk landsbygdscentra – centrum i förändring och ny identitet behandlas på seminarium i Helsingfors

Forskningsprojektet Suomalaiset maaseututaajamat 2010-luvulla håller slutseminarium i Helsingfors 12.6 kl. 9.30-14.30 på Hotell Arthur.  Inom projektet har man undersökt nuläget och förändringar för sju finländska kyrkbymiljöer under de senaste trettio åren. Som grund och jämförelse för projektet utgjorde Heikki Kukkonens och Maija Rautamäkis forskningsprojekt Suomalainen maaseututaajama 1980-luvun alussa. Av undersökningsobjekten har strukturen för bosättningscentra ökat och utvidgats. Nya kommersiella tjänster, samt vägarna har märkbart förändrat bosättningscentrumen. Förändringar i kommungränser har redan till viss del förverkligats – en del av forskningsobjekten är inte längre självständiga kommuner. Till framtidens utmaningar för största delen av bosättningscentrumen hör befolkningens åldrande och minskning, samt servicens tillgänglighet och nåbarhet.

Program och anmälningsblankett (anmälan senast 4.6) finns (på finska) som länkar på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även projektets hemsida.

Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet klar för kommentarer – landsbygden ett område med många näringar och bioekonomi

Hanna-Mari Kuhmonen, överinspektör vid arbets- och näringsministeriet och huvudsakligen arbetandes med uppgifter inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om utarbetandet av en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) har framskridit till kommentarskedet. Som medlem i arbetsgruppen har Kuhmonen haft tillfälle att vara med i en intressant men samtidigt utmanande övning, varav avsikten med utvecklingsbilden är att skapa en nationell vision om en eftersträvansvärd regionstruktur och ett trafiksystem som stöder denna. Hela blogginlägget (med länk till rapporten Uusiutumiskykyinen ja mahdollistava Suomi – Aluerakenteen ja liikennejärjestelmän kehityskuva 2050) finns här under:

Utkastet till en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet i kommentarskedet

Utarbetandet av en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) har framskridit till kommentarskedet. Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete, som tog 1,5 år, och väntar nu med intresse på olika intressentgruppers syner på utkastet till utvecklingsbild. Kommentarer kan lämnas fram till den 19 februari 2015.

Urbana befolkningen ökar på bekostnad av landsbygdsbefolkningen

Hur ska vi mata städerna när de slukar allt mer mark? Nya modeller dyker upp, men är motpoler till varandra. Nära Bangalore i Indien har den holländska jordbrukaren Pieter Smeets skapat en ”agropark”, ett enormt jordbruk som ska leverera varor mera effektivt till metropolerna, medan det urbana jordbruket i Berlin har tagit vind i seglen. I Basel har Roman Gaus investerat i en takfabrik för fisk- och grönsaksodling. Andra projekt som prövats är agroindustrier i utkanten av urbana områden, urban odling, kollektiva trädgårdar, samt enorma växthuskomplex.

Den västafrikanska befolkningen har ökat från 70 till 318 miljoner människor mellan åren 1950 och 2010, en befolkning som kommer ytterligare att förbubblas fram till 2050. Dessa siffror blir ännu mer dramatiska om man ser på städer som år 1950 hade sju miljoner invånare.

Öbor diskuterade servicen i skärgården

En stor skara öbor och skärgårdsaktiva deltog i seminariet Alla generationers ö 19-20.4 i Nagu, Åbolands skärgård. Fredagens program hade fokus på servicen i skärgården, och exemplen på olika modeller av distansundervisning i grundskolan, samt lyckade försök med mobil service inom hälsovården nära östgränsen, bevisade att det ännu finns mycket att göra i skärgården då det gäller att utnyttja digitaliseringen och ny teknologi i allmänhet. De flesta av de över sextio deltagarna kom från Åboland, men här fanns även öbor från Karlö i norra Östersjön, Bergö i Österbotten, samt öbor från Åland och Nyland. Under lördagen diskuterade man aktuella frågor i de olika skärgårdsområdena. Vad gäller befolkningsutvecklingen, är läget stabilt på både Karlö och Bergö, medan situationen i söder, speciellt på Åland, upplevs som mer alarmerande. Med sjunkande invånarantal hotas ju servicen, så här väckte speciellt klinikbilen Mallu och projektet VIRTU stort intresse. Det finns alla skäl att jobba vidare med dessa teman. Vidare kan nämnas att under Finlands Öar rf – Suomen Saaret ry:s (FÖSS) årsmöte 19.4, i samband med seminariet, beslöts även att föreningen kommer att jobba vidare kring skolgång och äldreomsorg under 2013.

Uppgifterna är från FÖSS meddelande (från 29.4).