Byaplaner är byns långsiktiga (5-10 år) visioner, som innehåller konkreta saker som byarna satsar målmedvetet på för att genomföra. Byarna Pohjois-Savo och Päijät-Häme började använda workshopmetoden Framtidsfrekvensen för att utarbeta byaplaner. Målet var att anpassa Framtidsfrekvens-metoden till en form som lämpar sig för byar och stadsdelar, samt för att utmana och uppmuntra byar och stadsdelar i framtidstänkande och i skapandet av inspirerande framtidsbilder. Målet är att delar ur byaplanerna på lång sikt blir en del i kommunala strategier.
Etikett: Byaplan
Nylands Byar rf och SILMU-byar har utsett byn Kullo till Årets Nyländska By 2021. Byn Antskog i Raseborg fick ett hedersomnämnande. Här nere följer pressmeddelandet från Nylands Byar rf och SILMU-byar.
Kullo är Årets Nyländska By 2021
I det svåra valet bland verkligt fina byar i tävlingen om titeln Årets Nyländska By 2021, utsåg Nylands Byar rf och SILMU-byar byn Kullo till vinnare.
Kullo är en gammal och traditionell by med cirka 1 100 invånare som ligger väster om Borgå, i östliga Nyland. Det livskraftiga byasamhället backas upp av en 100-årig förening som djärvt har förnyats under de senaste åren. Den traditionella svenskspråkiga hembygdsföreningen har förvandlats till en tvåspråkig byaförening. Byborna arbetar långsiktigt och systematiskt för att förbättra gemenskapen med hjälp av byaprogrammet och genom att satsa på tryggheten i byn.
Årets nyländska by 2020 är Hovarböle-Särkijärvi som ligger i östra Nyland i Askola. De aktiva byborna, som har talkoanda och tillämpar en egen byaplan, har tillsammans åstadkommit bl.a. en cykelväg, ett fågeltorn och en gemensam samlingsplats. Kultur- och idrottsevenemang lockar besökare som även kommer längre ifrån. Utmärkelsen Årets nyländska by går till en by som värnar om en god boendemiljö. Årets nyländska by eller stadsdel utses turvis.
Det var under Nylands förbunds årliga evenemang för kommunala beslutsfattare, Landskapsparlamentet, den 19 november som Årets nyländska by offentliggjordes tillsammans med övriga nyländska toppaktörer 2020.
Uppgifterna är från webbplatsen uudenmaanliitto.fi.
Kategorier
Kerko Årets SILMU by 2019
Med valet av Årets by vill SILMU-byar lyfta fram byarnas mångsidighet, öka kännedomen om byaverksamheten, samt ge goda exempel på hur man själv kan utveckla och förverkliga saker. Tävlingen var öppen 7-29.3 och vem som helst, privatperson som förening, kunde föreslå kandidater till Årets by. I år fäste juryn speciellt uppmärksamhet på hur planmässig verksamheten är i byn och hur byn och invånarna har lyckats med att utveckla det egna områdets närservice och näringar. Vinnaren Kerko by i Borgå belönades 21.5 i samband med Utvecklingsförening SILMU rf:s vårmöte i Sibbo.
I motiveringarna till valet står det bl.a. att Kerko by utför ett utmärkt och planmässigt utvecklingsarbete som siktar på framtiden för att bevara servicen och möjligheterna att utöva olika fritidssysselsättningar i byn.
En byaplan i elektronisk form ligger inte och samlar damm i någon låda, utan är lätt att uppdatera och tillgänglig för alla. Då informationen är lättillgänglig, är det lättare att införliva byaplanerna i kommunens planeringsprocess. På samma gång ger den digitala formen fördelar för byarna, emedan den digitala planen även kan användas för att presentera byn för finansiären eller för nya invånare.
Aktiva byar är viktiga kumpaner för kommunerna och landskapen, när det gäller att upprätthålla invånarnas trivsel och vara garant för servicen och en flexibel vardag. Det är inte obligatoriskt att göra upp en byaplan, men för en aktiv by är det lättare att verka, då de gemensamma målen och insatserna tillsammans har gåtts igenom.
Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Heli Walls är Leader-ombudsman på Finlands Byar rf.
Kategorier
Byakväll i Liljendal
Grundtrygghetscentralen i Lovisa och SILMU-byar arrangerar en byakväll på Café Lilja i Liljendal 25.4 med början kl. 18.00. Under kvällens gång ges information om bl.a. mobilappen Morjens Loviisa – Lovisa, trygghetsenkäten för östliga Nyland, Lovisas trafiksäkerhetsplan, projektet Yhdessä osaamme – Tillsammans kan vi, Öppna Byarnas dag, samt byaplanering – en viktig sak för byaverksamheten.
Uppgifterna ingår bl.a. i Utvecklingsföreningen SILMU:s nyhetsbrev för april månad som även tar upp följande ämnen: arbetsverkstad för byaturism 8.5, utbildning inom föreningslagstiftning 30.5, logotävling för ungdoms-Leader verksamheten inom SILMU, FYRKKA till ungdomar, samt sajten Kylään.fi som öppnats.
SILMU:s nyhetsbrev för april 2018 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.
I samma båt – samassa veneessä rf ry, som fungerar som Leader-grupp i Åbo skärgård, har kommit ut med sitt andra nyhetsbrev för i år. Verksamhetsledaren Emil Oljemark skriver bl.a. i sin spalt om projekt. Projektet tar ju itu med en specifik fråga, det genomförs skilt från ordinarie verksamheten och har en tydlig början och ett tydligt slut. Det är på sätt och vis tydligt och klart, men nog en förenklad sanning som utgår från det projekttekniska. För då man gräver lite djupare så är projekt inte alls så lösryckta från större helheter, exempelvis kan ett utvecklingsprojekt till en del förverkliga en byaplan, där man stakat ut byns utvecklingsåtgärder för 10 år framöver, eller så kan man se att ett projekt hänger samman med känslan om en nödvändighet att anpassa sig till ändrade lokala omständigheter. Vidare innehåller Newsletter information om aktuella Leader-ärenden och den avgående ordförandens tankar.
Det tvåspråkiga Newsletter (november 2016) finns att läsas på webbplatsen sameboat.fi.
Vad står det riktigt på byaskyltarna i Pedersöre, Österbotten? Förbipasserade har varit nyfikna och undrat. Skyltarna är en del av den byautveckling som gjorts inom ramen för Aktion Österbotten rf:s Leader-projekt i Pedersöre. När själva byaplanerna blev klara i fjol, kom några byaföreningar på idén att göra egna skyltar för sin by eller sin byadel med en fyndig slogan. Isabella Wiklund, som var projektledare för Byaplan – framtidens redskap i Pedersöre, säger att det var en kul grej som utvecklades med tiden. Alla byaföreningar skaffade inte en skylt, men många tog i alla fall tillfället i akt. Efter att projektet tog slut i fjol överlämnades planerna till byarna för att fungera som underlag för fortsatt utvecklingsarbete.
Planerna är ett viktigt instrument att hänvisa till, exempelvis när man ansöker om projektbidrag för byaföreningarna. Inom projektet har även en övergripande kommunal byaplan uppgjorts över hela kommunen. Om man åker på en utflykt genom Pedersöre kommun, kan man se de lika fyndiga som roliga sloganerna på skyltarna i Bennäs, Forsby, Nederpurmo, Nordanå, Lillby, Överesse, Värnum, Bäckby, Ytteresse, Edsevö och Sundby-Karby.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Matias Risikko, i Österbottens Tidning (29.7).
Med tanke på kommunens ekonomi är det onödigt att vänta sig ny service, i stället skapar Byaföreningen Älvbyarna i Östra Korsholm rf – Itäisen Mustasaaren Jokikylät ry den själva. Älvbyarna är ett exempel på en fungerande aktiv och vital förening, där medborgare från byarna Anixor, Martois, Miekka, Staversby, Veikars och Voitby förenat krafterna för att gemensamt sköta intressebevakningen och jobba för att öka sammanhållningen i den egna byn och mellan byarna. Geografiskt finns inget som heter Älvbyarna, men tillsammans har invånarna i området skapat en sådan gemenskap, och för barnen i byarna är skolan den gemensamma nämnaren. Ett av de viktigaste projekten föreningen som bäst jobbar med är därför att rädda verksamheten i Veikars skola, som är den första folkskolan i gamla Korsholm och grundad 1874. Men kommunens ansträngda ekonomi gör att denna skola, likt många andra lågstadier, hotas av stängning.
Den 15 december presenterades olika västnyländska byars framtidsplaner i Lojo. Det här har att göra med föreningen Lohjan kylät som ansvarat för ett tvåårigt projekt som heter Läntistä lähidemokratiaa – Närdemokrati i väst. Ett mål med projektet har varit att stöda byaplaner, d.v.s. utvecklingsplaner för byar i Lojo, men även i Raseborg, där Tenala har varit med i den här satsningen. Enligt vice ordföranden i Tenala byagårdsförening Kent Gustafsson var projektets avsikt för Raseborgs del att bygga upp en modell för närdemokrati, i vilket det ingår att aktivera byarna och att t.ex. göra upp planer i de olika byarna. Meningen är även att de olika byarna i Raseborg ska ha en gemensam förening, vilken fungerar som en länk mellan staden och byarna. Projektet är viktigt då städerna blir större och besluten fattas längre bort, för i många byar i glesbygden är man van vid att beslutsfattarna finns nära. Nu är det inte längre så. Många byar har ingen ”egen” representant i de beslutande organen, och det kan kännas lite otryggt i glesbygden. Lokalkännedomen går förlorad då det inte finns beslutsfattare som riktigt känner till hurudana förhållandena är i byarna, och en byaplan är ett sätt att samla invånarnas åsikter och vad de önskar sig av framtiden.
Mer finns att läsas på webbplatsen svenska.yle.fi.
Foto: Håkan Sandberg
”I vår by hade verksamheten avtagit under många år, tills Tavastlands byaombud Elina Leppänen tog kontakt och vi tillsammans började göra upp en byaplan. Med hjälp av planen fick vi igång projektverksamheten och nu kan vi dra nytta av EU-pengar för att användas i vår egen by”, kommenterar Anu Maununen, ordförande i byaföreningen i Eteläistenkylä. Byn är en typisk finländsk by, där byaverksamheten aktiverar människorna att komma med. De aktiva byarna är organiserade genom byaföreningar, ofta med hjälp av byaombud som är verksamma i alla Finlands landskap, och allt oftare i ekonomiska regioner och kommuner. De befrämjar och hjälper byarna att få igång verksamheten, samt stöder och hjälper i vardagen och i projektverksamhetens krokiga vägar. Byaombuden förmedlar möjligheterna och nationell information på ort och ställe, samt är verkligen en viktig länk till både byarna och den offentliga makten.
Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf drog hösten 2010 igång kampanjen Voimistuvat kylät (Byar med livskraft). Kampanjens första del anordnades i Österbotten i januari 2013 som ett tvådagars seminarium i Smedsby, Korsholm. Kampanjens andra skede nådde Österbotten den 19 november 2013. Kampanjledningen från SYTY besökte Österbotten för att ta del av hur kampanjens mål har uppnåtts på Aktion Österbottens område. Målen i kampanjen var följande: underlättande av samarbete mellan kommunen och dess byar, införande av tjänsteavtal för produktion av service, anpassning av kommunens landsbygdsprogram och byaplanerna, församlingarnas roll i landsbygdsutvecklingen, samt förstärkning av innehållet och strukturerna i landskapets landsbygdspolitik.
Foto: Bjarne Blomfeldt
År 1993 utnämnde Sundom bygdeföre-ning rf hederstiteln byaåldersman till Börje Backholm och hederstiteln byaskrivare till Bertel Sund. Nästa utnämning kom 2007, då utnämndes Ulla Höglund till byaforskare och Henrik Söderholm till byalots. Den tredje utnämningen skedde i höstas på bygdeföreningens höstmöte 24.11, då utnämndes Karl-Erik Mitts till byaupptäckare och Matts Andersén till byainnovatör. Till Mitts utnämning bidrog bl.a. en upptäckt av en hyddbotten på en ås intill Västersvägen där människor bott och eldat för över 2 000 år sedan, samt stenåldersplatsen på Öjberget som är ca 4 000 år gammal med de äldsta spåren av mänsklig aktivitet i Vasaområdet. Mitts har varit aktiv i bygdeföreningens styrelse i 25 år, deltagit i flera olika kommittéer och sektioner som berört hembygds- och museiverk-samhet, arkeologi, Storsandens bevarande och ”En levande skärgård”, skrivit i Sundom Historia, ansvarat för Södersunds väderkvarn och lokaliserat platser för arkeologiska utgrävningar.
För sex år sedan gav inrikesministeriet kommunerna i uppdrag att utarbeta ett säkerhetsprogram, vilket uppdaterats senare. När programmet gjordes upp, tog man i räddningsområdet i norra Finland med även andra aktörer än myndigheter. ”Vi konstaterade att trygghet och välfärd egentligen är samma sak”, säger projektchefen för Arjen turvaa kunnissa Marko Palmgren. Kommunerna inspirerades att gå vidare och Arjen turvaa kunnissa föddes. Nu har projektet vunnit pris i Maastricht. Europeiska institutet för offentlig administration (EIPA) utser vartannat år unionens bästa projekt på såväl lokal, regional som på nationell nivå. Bland 230 bidrag tog Arjen turvaa kunnissa hem spelet i den regionala kategorin med motiveringen att projektet är kreativt och nytänkande. EIPA är även imponerad av resultaten. Trots att pilotprojektet fortfarande pågår (januari 2012-december 2014), har man gjort konkreta besparingar i kommunerna.
Under LOKAALI-seminariet (14-15.9) i Tammela, sydvästra Tavastland, premierade Byaverksamhet i Finland rf på söndagen (15.9) Soinilansalmi i kommunen Leppävirta i Norra Savolax till Årets by 2013. Byn har visat att systematiskt arbete ger välfärd. På plats fanns även alla övriga premierade, jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen, Byaverksamhet i Finlands representanter och över 200 lokala aktörer. Juryn berömde Soinilansalmi för den långsiktiga utvecklingen, där kunnandet och resultaten märks. Byborna är knutna till byaplanen: alla har sitt eget ansvar, som de motiverat förverkligar. Soinilansalmiborna har modigt tagit itu med att förverkliga sina idéer och byn fungerar utmärkt som exempel för andra landsbygdsbyar, samt kommunen och statsmaktens beslutsfattare. Det är för 29:e gången som Byaverksamhet i Finland utser Årets by.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 