Projektet Internet of Things (IoT) i Energisystem arbetar för en energismartare framtid

Det multidisciplinära projektet Internet of Things (IoT) i Energisystem arbetar för att skapa och utveckla en forsknings- och demonstrationsmiljö för energiteknik och systemutveckling i Technobothnia samt i LivingLab i Vasa, där IoT-baserade metoder och verktyg har en central roll. I projektet samverkar Energitekniken vid Åbo Akademis fakultet för naturvetenskaper och teknik (FNT) med Yrkeshögskolan Novia och Experience Lab vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV), medan Centret för livslångt lärande koordinerar projektet, som pågår till 30.6.2019.

På senare tid har infrastrukturen kring IoT förbättras genom datakommunikation och molntjänster för att lagra och analysera data, men en utveckling har också skett i form av billigare och nyare former av batterier till sensorerna. På sikt kommer sensorerna att kunna kommunicera med varandra, vilket innebär att exempelvis vindkraftsystem och solpaneler kan stå i förbindelse med varandra och med data från väderprognoser.

Aktiva i REKO-ringarna i Vasa och Jakobstad får nordiskt miljöpris

Mittnordenkommittén delar varje år ut priser inom kultur och miljö eller energi, och i år går priset, ”Nordens gröna bälte”, till de aktiva som håller igång rekoringarna i Vasa och Jakobstad. Tack vare dem har konceptet blivit framgångsrikt i hela Norden, står det i prismotiveringen.

REKO, REjäl KOnsumtion, är en modell som utvecklats och anpassats för nya kommunikationssätt i syfte att nå dagens medvetna konsumenter. Enligt prismotiveringen har modellen flera hållbarhetsaspekter, både miljömässiga, ekonomiska och sociala. Konceptet har spridit sig från Österbotten som en folkrörelse till övriga Norden.

I dag är alla årets naturresurser slut för finländarna

Överkonsumtionsdagen påminner oss finländare om att i dag är alla årets naturresurser slut. Skulle alla i världen konsumera som vi finländare gör, skulle vi behöva 3,6 jordklot för att fylla mänsklighetens behov. Överkonsumtionsdagen är den tidpunkt på året då människornas utnyttjande av naturresurser överstiger jordklotets bärförmåga. I Finland är den här dagen kring fyra månader tidigare än i länderna på jorden i medeltal. Det är energiproduktionen, trafiken och produktionen av mat som ligger bakom de stora konsumtionssiffrorna, och för att minska konsumtionen globalt skulle det krävas stora förändringar inom de här områdena.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Energiguide för byagårdar

Norra Karelens Kylä-Hinku-projekt har utgett en energiguide för byagårdar, Kylätalot energiapiheiksi – Opas kylätalojen sähkön- ja lämmönkulutuksen vähentämiseen. Syftet med handboken är att sporra till lösningar, så att byagårdarnas energiförbrukning och utsläpp fås ner. Vettiga investeringar betalar sig tillbaka i lägre el- och uppvärmningskostnader.

Uppgifterna är från webbplatsen vskylat.fi.

EnergyWeek i Vasa lockar fler besökare varje år

Evenemangshelheten EnergyWeek har lockat fler besökare varje år. Förra året kom dryga 4100 besökare för att delta i evenemangen och i år väntas en fortsatt ökning. Till evenemanget förväntar man deltagare med gedigen kompetens inom energisektorn, både från Finland och utanför gränserna. Energilagring och dess betydelse för hela energiområdet går som en röd tråd genom hela veckan, bl.a. förnybara och nya former av energiproduktion är ständigt i fokus under olika seminarier och utställningsevenemang under veckan.

Mer info finns på webbplatsen vasek.fi.

Resolution från Landsbygdsriksdagen i Karis

Lärkkulla i Karis
Foto: Kenneth Sundman

Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla i Karis, 22-23.10, samlade närmare ett sextiotal deltagare. Som ett resultat av workshoparna under lördagen skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution

Den pågående vård- och landskapsreformen ger en enastående möjlighet att ta landsbygdens behov i beaktande. Att anpassa program och åtgärder utgående från platsens problem, möjlighet och vilja bör understrykas. Behoven på landsbygden följer inte kommun- och sektorgränser, men många verksamheter gör det idag. Här kan platsbaserad utveckling ge nya möjligheter att använda resurserna rätt och skapa nytänkande.

Lyft fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid där!

Thomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:

Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential

Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.

Seminarium om Leader i stan i samband med SYTY:s höstmöte i Helsingfors

I samband med Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s höstmöte 25.11 på Hotell Arthur i Helsingfors hålls på förmiddagen ett miniseminarium om stads-Leader. Seminariet är ämnat för Leader-grupperna med syfte att stärka och hitta god praxis för Leader-metodens spridning till stadsområdena. Mer info är på kommande på webbplatsen leadersuomi.fi.

Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (november 2015), i vilket man även kan läsa om utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten16-17.11 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors, energieffektiva byar, projektet Jässi-jätevesi, resultat från Världens Största Talko och europeiska Landsbygdsriksdagen.

”Decentraliserad energiproduktion bäst för Finland”

Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) fullmäktige framhäver att de finländska skogarnas hela potential måste tas tillvara för att höja landets konkurrenskraft. SLC:s fullmäktige anser att nödvändiga energipolitiska förändringar gällande skatter, avgifter, investeringsstöd och byråkrati måste göras å det snaraste när den kommande regeringen tillträtt. En decentraliserad energiproduktion som är mångsidig och skapar trygghet i form av sysselsättning och ger inkomster till lokalsamhällena, är den bästa energiproduktionsmodellen för Finland. SLC:s fullmäktige framhåller att energipotentialen i våra skogar är enorm och att restprodukter från jordbruket, matindustrin och konsumtionen fortfarande är underutnyttjade som energikällor i vårt samhälle.

Uppgifterna är från SLC:s pressmeddelande (från 8.4) om resolution från dess förbundsfullmäktiges vårmöte 2015. Hela pressmeddelandet kan läsas på webbplatsen slc.fi.

”Viljan att bevara landsbygden livskraftig borde vara större”

Päivi Kujala, som tidigare var chef för landsbygdsnätverksenheten och biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen under programperioden 2007-2013, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om den gångna programperioden där samarbetet mellan EU:s landsbygdspolitik och den nationella byggdes upp. Men trots att nätverken har haft kraft, så har Kujala saknat ännu större gemensam vilja att bevara livskraften på landsbygden. Läs hela blogginlägget här under:

Viljan att bevara landsbygden livskraftig

Under åtta år har jag verkat som chef för Finlands landsbygdsnätverk. Det finaste med arbetet att utveckla landsbygden och nätverksarbetet har varit de människor på olika håll i Finland som varit väldigt engagerade i sitt arbete.

Bättre landsbygd med utvecklingsprogram

En livskraftig landsbygd är beroende av aktiva invånare, mångsidig företagsamhet och utbudet av service. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har under åren 2007-2013 erbjudit hjälp till landsbygdsreformister. Med hjälp av medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), staten, kommuner och privata finansiärer har man förbättrat företagarnas förutsättningar, samt sysselsättning, reformerat livsmedelsproduktion och utvecklat tjänster. Programmet har bidragit till att skapa eller bevara 75 000 arbetstillfällen. Av dessa är 4 220 nya arbetsplatser, resten är bevarade arbetsplatser och platser som uppstått under projekt- eller investeringstiden. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden har arbetslösheten rentav legat under landets medeltal.

På glesbygden har företagsstödens häveffekt varit synnerligen stor. Det allmänt svagare ekonomiska läget har minskat efterfrågan på företagsstöd. Landsbygdsföretag ser dock inte ut att vara lika känsliga mot ekonomiska förändringar som andra företag.

Naturgas och småskalig energiproduktion i fokus på Vaasa EnergyWeek

Startskottet för EnergyWeek 2015 startar den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

Vaasa EnergyWeek med fokus på naturgas och småskalig energiproduktion

Startskottet för EnergyWeek 2015 går måndagen den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

Att övergå från passiv konsument till aktiv konsument-producent minskar konsumtionens miljöpåverkan

Hanna Mattila, sakkunnig i livsmedels-, klimat- och energipolitik vid jord- och skogsbruksministeriet, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om konsumtionens miljöpåverkan. En passiv förbrukare av energi omvandlas till en ”energimedborgare” som producerar energi och binder sig då vid förnybar energi både ekonomiskt och psykiskt. Även omvandlingen från en matkonsument till en ”matmedborgare” minskar klimatpåverkan av livsmedel. Läs hela blogginlägget finns här under:

Från passiv konsument till aktiv medborgare

På landsbygden finns det goda möjligheter att minska miljöpåverkan av konsumtionen. Detta sker genom att man övergår från att vara en passiv konsument till att vara en aktiv konsument-producent.

Energimedborgaren minskar utsläppen

Om man lyckas omvandla en passiv konsument till en aktiv konsument-producent minskar den miljöpåverkan som beror på konsumtion. Detta konstaterande gjordes vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT 2014) när man undersökte hur hushållen kan omvandlas till mikroproducenter av el. Enligt undersökningen ledde hushållens egna energiinvesteringar till ökad medvetenhet om energifrågor och mikroproducenterna började fundera på en större rationalisering av energiförbrukningen i hemmet.

Energi och miljömässan på Åland denna vecka

Påminner om Energi- och miljömässan 28-29.11 på Åland på Alandica som vi arrangerar via Energi och miljötekniska föreningen i landskapet Åland rf (EMIL rf). Vi kallar oss EMIL kort och gott. Mässan är helt gratis att delta i och man kan vara med och vinna en 3 300 euros värmepump om man har tur. Det är kostnadsfritt att delta i lotteriet om den. Tack vare att Ålandsbanken och LR gett ca 7000 och 6000 euro var, kan vi bjuda på inträde och föreläsningarna. Föreningen, som ni kan kika mera på via www.emil.ax, vill nu på bred front sprida budskapet och informera om ny teknologi som alla kan använda sig av.