Hur är det att leva och idka företagande på glesbygden? Nätverket yritys- ja hankerahoituksen hyvän hallinnon verkosto ordnar ett öppet webbinarium för alla 24.3 kl. 9-12 om näringarnas utveckling på glesbygden. Webbinariet sänds på adressen www.suomen.tv.
Programmet finns (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.
Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.
I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.
Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf publicerade 8.5 sitt nya infoblad om byaverksamhetens många sidor som bilaga i Maaseudun Tulevaisuus. I Finland finns 4 300 byar som utför lokalt arbete för livskraften och där man kommer på lösningar som passar för just den platsen.
Men vad är byaverksamhet i praktiken? I tidningsbilagan svarar man på detta genom att presentera exempel runt om i Finland. Man berättar bl.a. om varför byarnas framtid finns i unga företagare, hur en obehövlig byggnad blev byns hjärta och varför utökad förskoleundervisning förutsätter satsning i närskolnätverket.
Det finskspråkiga infobladet finns att läsas på webbplatsen suomenkylat.fi.
Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.
Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.
Ett forskningsprojekt, som Nordiska ministerrådet finansierar, pågår som bäst om vilka faktorerna är bakom vissa nordiska landsbygdsorters attraktivitet. Allt som allt är fjorton orter med i projektet, varav det i Finland är fråga om Jomala på Åland, Enare och Närpes. Forskaren Michael Kull på Nordregio säger att det i många nordiska landsbygdsorter är en utmaning då människor flyttar bort, men Närpes är en av de kommuner där man ser en positiv flyttrend och också befolkningsutvecklingen i staden är positiv. En tredje faktor som påverkade att man valde Närpes är sysselsättningsgraden, men det är statistik. Man vill veta vad som ligger bakom de här siffrorna.
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland finansierar samordningsprojekt med teman som det söks mycket programfinansiering för. Samordningsprojekten hjälper enskilda projekt med samma tema att fungera bättre och ger på så sätt hela landsbygdsprogrammet större genomslag. De nya samordningsprojekten har valts av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Under den senaste ansökningsomgången från den 1 februari till den 6 april 2018 togs det emot förslag till projekt som anknyter till välfärdsföretagande, energiföretagande, turism eller matsektorn. Det gick också att föreslå projekt med fritt valbart tema. Nio ansökningar lämnades in inom utsatt tid och nu föreslås det finansiering för fem av dem.
Mer info finns på webbplatsen maaseutu.fi.
Jord- och skogsbruksministeriet ordnade torsdagen den 24 maj 2018 ett seminarium under rubriken Ödemarksbruk som företagsverksamhet. I samband med seminariet gavs det ut en projektrapport om ödemarksbruk, Erätalouteen liittyvän yritystoiminnan nykytila ja kehittämisedellytykset (Företagsverksamhet inom vilt och fiske – aktuell status och utvecklingsförutsättningar), som finansierats med statsrådets kanslis medel för utrednings- och forskningsverksamhet. Rapporten beskriver nuläget och utvecklingsförutsättningarna för ödemarksbruk, d.v.s. företagsverksamhet som bygger på fritidsfiske, jakt och fotografering av stora rovdjur. Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet svarade för att genomföra projektet och det ansvariga ministeriet var jord- och skogsbruksministeriet.
Företagsverksamhet som bygger på ödemarksbruk är enligt rapporten av stor ekonomisk betydelse för Finland.
Nylands Byar rf ordnar i maj två byaevenemang: Att färdas i byarna, från byarna och till byarna. Tillfället hålls 15.5 kl. 18.00 i Vivamo semester- och kurscenter, Vivamovägen 2, 08200 Lojo. I programmet ingår utbyte av erfarenheter, samtal och nya idéer. Heli Einesalo från Vihtijärvi kyläyhdistys ry berättar om naturstigsprojektet. Pekka Palsanen och Susanna Kankare från Fiskars kyläseura ry berättar om bilpoolprojektet.
Livskraft för byarna av turismen, byarnas service och framtidens landsbygdsföretagsamhet är det andra evenemanget. Tillfället hålls 23.5 kl. 18.00, och även detta i Vivamo semester- och kurscenter. På agendan är exempel på fungerande lösningar, utbyte av erfarenheter, samtal och nya idéer.
Anmälningsuppgifter (anmälan till den förra senast 8.5 och till den senare 16.5) finns på webbplatsen se.uudenmaankylat.fi.
Om det kan bli praktiskt för människor att bo i skärgården och på landsbygden genom enkla transporter och tillgänglighet till service, då gör man det också möjligt att starta och driva företag där. Så enkelt är det faktiskt, för finns det service, då kan folk bosätta sig i närheten, som i sin tur kan anställas och möjliggöra för företagen att växa och utvecklas vidare. Det här menar Ina Ununger, ordförande i Näringslivsnämnden på Värmdö kommun i Stockholms län. Ununger är övertygad om att närheten till service är nödvändig för en livskraftig skärgård och en attraktiv kommun, samt för en hållbar utveckling i gles- och landsbygder generellt.
Verksamhetsledare Annika Nordenstam på Föreningen Norden-Nordiskt informationskontor i Umeå tycker att vi har mycket att lära av varandra och att vinna genom samarbete på båda sidor om Kvarken. Under hösten 2017 genomför föreningen en förstudie om gränslöst innovativt företagande på landsbygden i Västerbottens län och i Österbotten med IDNET/SFV som samarbetspart. Syftet är att förstudien ska resultera i en projektansökan till Interreg Botnia-Atlantica programmet våren 2018. Målet med projektet är att öka konkurrenskraften och kapaciteten till gränsöverskridande affärssamarbeten hos mikroföretagare på landsbygden i Kvarken. Tänkbara fokusområden är gårdsbutiker, kreativa och kulturella näringar, samt kultur- och naturturism.
I samband med Landsbygdsparlamentet den 1-3 september 2017 i Leppävirta, Norra Savolax hölls under den andra dagen ett svenskspråkigt drop-in temakafé med aktörer och inspiratörer från Svenskfinland. Ämnena som togs upp var integration och företagsamhet, samhälleligt företagande, samt REKO.
Nyfiken på integration och företagsamhet
Närpes stad står som ett gott exempel på en lyckad integration av arbetskraftinvandring. Sedan 1980-talet har man arbetat framgångsrikt med att integrera invandringen av arbetskraft, vilken till största delen utgörs av vietnameser och bosnier. Enligt stadsdirektören Hans-Erik Lindqvist är hela samhället med i integreringen, allt från dagis till skolor och företag. Flexibiliteten är a och o.
Vill du bidra med dina idéer och tankar om entreprenörskap och hjälpa till att ta fram ett spännande projekt för mikroföretag inom kreativa och kulturella näringar/gårdsbutik/natur-och kulturturism på landsbygden i Österbotten och i Västerbottens län? Är du nyfiken på att längre fram ingå i ett projekt för att hitta nya kunder, nya affärssamarbeten och nätverk för dina produkter och tjänster på andra sidan Kvarken och i Österbotten?
Då är du välkommen att delta i en workshop i Umeå den 29-30 september för att dela med dig av dina behov och utvecklingsidéer! Under en och en halv dag får du träffa företagare från Västerbotten och Österbotten, där Föreningen Norden-informationskontoret står för konferenskostnad och boende under konferensen och du står för expertkunskapen och delger oss dina erfarenheter som mikroföretagare på landsbygden! En uppföljningsworkshop ordnas i Vasa den 10-11 november.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä anser att de förändringar i byggnadslagstiftningen som skrivits in i regeringsprogrammet, med vilka man strävar efter att underlätta omvandlingen av fritidsbostäder till permanenta bostäder, är mycket välkomna. ”Skärgårdens framtida utveckling stöds av en ökning av arbete och boende på deltid och heltid i kombination med arbete i olika centra, av turism- och upplevelseekonomins utveckling i kombination med den lokala mat- och småföretagskulturen, och av att kommunikationer och datatrafik fungerar väl. Skärgårdsområdena har betydande styrkor och möjligheter att tillsammans med sina landskap aktivt och tillitsfullt bygga sin framtid”, säger Leppä. Det nationella skärgårdsprogrammet 2017-2019 offentliggjordes och överlämnades till den för skärgårdspolitiken ansvarige jord- och skogsbruksministern Leppä den 20 juni 2017 i riksdagen.
Läs mer på webbplatsen mmm.fi.
Skärgården och vattenområdena är geografiska särdrag för Finland och en del av den nationella identiteten i vårt land. I Finland finns det 52 500 km2 hav, 56 000 sjöar som omfattar minst 1 hektar, 36 800 km älvar som är minst 5 meter breda och 76 000 öar som omfattar minst 0,5 hektar, och om man räknar med skär och gölar har Finland 179 000 öar och 188 000 sjöar.
Tyvärr är det inte lika villkor på landsbygden konstaterar svenska Landsbygdsnätverkets verksamhetsledare Maria Gustafsson i nätverkets senaste nyhetsbrev på temat jämställdhet. Gustafsson menar att felaktiga föreställningar om kvinnors företagande gör att kvinnor har svårare att komma åt stöd och lån än deras manliga företagarkollegor. Med artiklarna i detta nummer av nyhetsbrevet och med deras senaste avsnitt i podcasten Landet vill man bidra till ökad kunskap och inspiration för att skapa möjligheter för fler att kunna delta.
Nyhetsbrevet (nr 24/2017) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
Drömmer du om att arbeta hemifrån var du än bor, eller om att flytta från stadsbygd till landsbygd, men är osäker på hur det blir med arbetet? Då kan digitalisering vara lösningen. Hur det är att jobba och driva företag på distans, och vilka krav ställer ett digitaliserat arbetsliv på teknik, på kollegor och på oss själva? Möt Raquel Johansson, som distansjobbat med chefen i Italien, liksom med kollegor i Malaysia. Lyssna på nätbutiksinnehavaren Per Nordwall som säljer produkter globalt, och hör forskaren Lena Lid Falkmans bästa tips för lyckade virtuella möten i svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet.
Tjugonionde avsnittet, Med kontoret på fickan – om digitalisering på landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
