Hur ska vi minska trafikutsläppen på landsbygden?

I kommunikationsministeriets slutrapport föreslås att vi ska gå och cykla mera, åka kollektivt och köra elbil, vilket kanske går i städerna och tätorterna. Men hur ska det gå till i glesbygden? Den svenska mobilitetsforskaren Jessica Berg menar att kollektivtrafiken behöver kompletteras med nya former av mobilitetslösningar, till exempel samåkning, bilpooler och helt nya trafikformer. Berg har tagit fram en rapport om framtidens kollektivtrafik på den svenska landsbygden. Det kan till exempel handla om att knyta ihop skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor med den allmänna kollektivtrafiken, alltså att samordna olika trafikformer i större utsträckning än man gör i dag.

Enligt Berg fungerar kollektivtrafiken bäst på lands- eller glesbygdsorter som är belägna i närheten av någon tätort. För att få kollektivtrafiken att fungera också på landsbygden krävs ändå ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Berg anser ändå att folk som bor på landsbygden inte är de första som borde minska sitt bilkörande, utan först borde man övertyga stadsbor att sluta köra korta sträckor.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Energiguide för byagårdar

Norra Karelens Kylä-Hinku-projekt har utgett en energiguide för byagårdar, Kylätalot energiapiheiksi – Opas kylätalojen sähkön- ja lämmönkulutuksen vähentämiseen. Syftet med handboken är att sporra till lösningar, så att byagårdarnas energiförbrukning och utsläpp fås ner. Vettiga investeringar betalar sig tillbaka i lägre el- och uppvärmningskostnader.

Uppgifterna är från webbplatsen vskylat.fi.

Unik hybridfärja ska trafikera mellan Pargas och Nagu

Bilfärja mellan Pargas oh Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

En ny unik landsvägsfärja ska trafikera mellan Pargas och Nagu inom ett par år. Det är frågan om en hybridfärja, den tredje av sitt slag i världen, som rederiet Finferries beställer från ett varv i polska Gdynia. Fartyget kommer främst att drivas med ackumulatorer som laddas automatiskt med el varje gång färjan tar i land, men vid behov kan färjan även drivas med diesel. Enligt Finferries verkställande direktör Mats Rosin har färjan nollutsläpp då den körs med el. Diesel används endast i undantagsfall, exempelvis under svårare isförhållanden. Färjan blir 90 meter lång och 16 meter bred och tar 90 bilar ombord, att jämföras med landsvägsfärjan Sterna, som nu trafikerar mellan Pargas och Nagu. Den tar ombord ca 66 bilar och är 63 meter lång. Fartyget sätts i trafik år 2017, vilket betyder större kapacitet på rutten. Men även lastningen och tömningen går snabbare med den nya huvudfärjan, vilket innebär smidigare trafik. Hybridlösningar och eldrivna färjor är framtidens melodi, tror Rosin, som menar att den nya teknologin som nu tas i bruk kommer att erövra hela världen.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi. Se även webbplatsen finferries.fi.

Att övergå från passiv konsument till aktiv konsument-producent minskar konsumtionens miljöpåverkan

Hanna Mattila, sakkunnig i livsmedels-, klimat- och energipolitik vid jord- och skogsbruksministeriet, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om konsumtionens miljöpåverkan. En passiv förbrukare av energi omvandlas till en ”energimedborgare” som producerar energi och binder sig då vid förnybar energi både ekonomiskt och psykiskt. Även omvandlingen från en matkonsument till en ”matmedborgare” minskar klimatpåverkan av livsmedel. Läs hela blogginlägget finns här under:

Från passiv konsument till aktiv medborgare

På landsbygden finns det goda möjligheter att minska miljöpåverkan av konsumtionen. Detta sker genom att man övergår från att vara en passiv konsument till att vara en aktiv konsument-producent.

Energimedborgaren minskar utsläppen

Om man lyckas omvandla en passiv konsument till en aktiv konsument-producent minskar den miljöpåverkan som beror på konsumtion. Detta konstaterande gjordes vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT 2014) när man undersökte hur hushållen kan omvandlas till mikroproducenter av el. Enligt undersökningen ledde hushållens egna energiinvesteringar till ökad medvetenhet om energifrågor och mikroproducenterna började fundera på en större rationalisering av energiförbrukningen i hemmet.

”Boskap stressar jorden”

Allt större boskapsbesättningar utgör ett växande hot mot jorden framtid. Nathan Pelletier och Peter Tyedmers vid Dalhousie University i Halifax (Nova Scotia, Kanada) målar upp ett mycket dystert framtidsperspektiv. Radikala förändringar måste fås till stånd, för fortsätter efterfrågan att öka som förutspåtts, kommer produktion av kött- och äggprodukter år 2050 att svara för 70 procent av den totala utsläppsmängd som jorden anses orka med. Det lämnar lite utrymme för andra utsläppskällor. Idag står t.ex. transport och energiproduktion för mer än 80 procent av totala utsläppsmängden. FN beräknar i en rapport från 2006 att boskapshållningen under 2000-talet står för ca 14 procent av utsläppen, främst dikväveoxid (N2O, populärt kallad lustgas) från konstgödsling och metan från boskapshjordarna. Det är en utveckling som eskalerar i en oroväckande takt.

Uppgifterna (från 22.1) är från webbplatsen svenska.yle.fi. Studien, Forecasting potential global environmental costs of livestock production 2000–2050, finns publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Se även en PNAS-sida med diverse studier, med bl.a. en forskningsrapport om hur globala, klimatpolitiska beslut inverkar på boskap, landanvändning, bosättning och tryggad livsmedelsproduktion. Forskarteamet består av: Alla A. Goluba, Benjamin B. Henderson, Thomas W. Hertela, Pierre J. Gerberb, Steven K. Rosec och Brent Sohngend.