Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Lyft fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid där!

rapsfaltThomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:

Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential

Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 07/2016

Enkät om frivilligarbete inom kulturmiljöbranschen

Cow Grazing in PastureFinlands Hembygdsförbund rf gör en riksomfattande utredning om frivilligarbete kring kulturmiljön. Med en enkät till föreningar och medborgare utreder man nu för första gången grundligt hur omfattande verksamheten är och vad den består av. Men utredningen lyfter även fram eventuella stöd-, informations- och utbildningsbehov. Utredningen och enkäten gäller alla som på frivillig basis tar exempelvis hand om naturen, landskapet eller byggarvet, ordnar evenemang, talkon eller kurser, deltar i och påverkar områdesplaneringen eller informerar om sådant som rör kulturmiljön. Enkäten är öppen fram till den 12 juni.

Mer info finns på webbplatsen kotiseutuliitto.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Ju starkare relation till fjällen desto högre välbefinnande

Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Bildkälla: Wikipedia /Tobias Klenze/CC-BY-SA 3.0 – Eget arbete

På ett vi-plan identifierar sig människor som bor i fjällområdena varumärkesplatser, till exempel Åre, som viktigast, medan man på personlig nivå mutar sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste. Ju starkare relation du har till fjällen desto högre är välbefinnandet. Fjällen blir läkande platser, menar psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle. En forskargrupp med deltagande av bl.a. Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen. Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att de bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man då man befinner sig där.

Läs mer på webbplatsen forskning.se.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 33/2014

Ge din åsikt om verkställandet av kulturmiljöstrategin

Statsrådets principbeslut 20.3.2014 om en Kulturmiljöstrategi 2014–2020 (3)Hur kan man bättre stöda livskraften i kulturmiljön med hjälp av lagstiftning eller planering av markanvändningen? Hur kan man med hjälp av kulturmiljön stöda bekämpning av klimatförändringen och en anpassning till den, samt stöda en hållbar utveckling? Vilken roll har medborgarna? Hur kan kulturmiljön vara till större nytta för näringslivet? Ge din åsikt och dela med dig av dina tankar fram till den 12 oktober via webbtjänsten Dinasikt.fi. Den arbetsgrupp som utarbetar genomförandeplanen för miljöstrategin, Statsrådets principbeslut 20.3.2014 om en Kulturmiljöstrategi 2014-2020, samlade i början av september in respons till stöd för sitt arbete via Dinasikt.fi. Nu kommer en fortsättning på enkäten, nu med följande teman: hållbar utveckling, planering av markanvändningen, lagstiftning samt samarbete och deltagande. Enkäten riktar sig speciellt till de som arbetar med kulturmiljöfrågor, men enkäten kan besvaras fritt av alla intresserade.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

Inte lätt anpassa nybyggen till gamla byamiljöer

Dog Peeking out Barn WindowFörutsättningen för en livskraftig landsbygd är naturligtvis att folk bor där. Sedan är det socialt, kulturellt och ekologiskt viktigt att befolkningen utökas också med nya invånare än bybornas efterkommande, vilket betyder förändringar – nya bostäder, rekreationsområden och servicebehov. Under den traditionella finländska landsbygdskulturens guldperiod hölls byarna samman p.g.a. ekonomiska, sociala och tekniska orsaker, men så småningom har de gamla strukturerna ändrats och nya invånare, som möjligen saknar band till gamla traditioner, har flyttat in. Det syns tydligast i byggnationen med byar som småningom blivit smått kaotiska, som förstadsmiljöer, den ena lik den andra utan egen identitet och karaktär, en situation som är snarlik i hela landet. Speciellt påtagligt är detta här i de svenska kustbygderna, som traditionellt varit kända för sin speciella, högklassiga landsbygdsmiljö. I Korsholm finns flera sådana byar.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 14/2014

Första nationella kulturmiljöstrategin

Statsrådets principbeslut 20.3.2014 om en Kulturmiljöstrategi 2014–2020 (3)Statsrådet fattade den 20 mars ett principbeslut om den första nationella kulturmiljöstrategin, Statsrådets principbeslut 20.3.2014 om en Kulturmiljöstrategi 2014-2020, där målet med strategin är att öka förståelsen för de möjligheter kulturmiljön medför och att främja bra skötsel av den som en del av hållbar utveckling. Med kulturmiljö avses byggd kulturmiljö, kulturlandskap, samt fasta fornlämningar. Strategin sträcker sig till år 2020 och omfattar 20 åtgärder grupperade under fem mål. Åtgärderna främjar verkställandet av de internationella avtal om kulturmiljön som Finland har undertecknat, samt skyddet av kulturmiljön. För att målen för strategin ska kunna uppnås, betonar man betydelsen av medborgaraktivitet.