I södra Kristinestad ligger Skaftung – en mångsidig liten by. Kommer du körandes längs landsvägen genom Skaftung är det en vacker landsbygd som öppnar upp sig. Den krokiga byavägen pyntas av kohagar, gamla stugor och på en del ställen går det att skymta havsglittret.
Bland byns föreningar finns en aktiv ungdomsförening, en jaktförening, ett skifteslag, samt två byaförsamlingar.
Byn Övermalax är en del av Malax kommun, som blev en självständig socken år 1607. Övermalax är en stor by som i sin tur består av flera byadelar. I Övermalax bor ungefär 1600 personer. Före kommunsammanslagningen på 1970-talet var det även Övermalax som var kommunens centrum. I Övermalax hittas idag två närbutiker, skola, daghem, församlingshem och gym. Förutom dessa hittas även Solhem här, som är Övermalax ungdomsförenings egen föreningslokal. Där ordnas allt från loppis och REKO-utdelningar till föreläsningar och discon.
Läs mer på webbplatsen aktion.fi.
Femton kilometer österut från Kristinestad hittar man Dagsmark. Byn som har kring 400 invånare, grundades någon gång på 1400-1500-talet, men det finns bevis på att människor bodde här redan under stenåldern.
I Dagsmark finns det ett populärt daghem, ett bibliotek, många företagare och en aktiv ungdomsförening, Dagsmark uf. Naturen är vacker, och det finns ett populärt elljusspår som fungerar som skidspår på vintern. Åkrarna vid sidan om vägen vittnar om att många bybor är aktiva jordbrukare. Lappfjärds å rinner genom byn, vilket gör den till en utmärkt plats att pröva fiskelyckan och fånga en lax eller två.
Månadens by för december Solf ligger i södra Korsholm och består av byadelarna Munsmo, Rimal, Västersolf och Östersolf. Invånarantalet var 2 013 personer år 2018 och största delen, eller 84 %, av solfborna har svenska som modersmål, 14 % har finska och 2 % har annat språk som modersmål. Oavsett språk så möter man alltid ett glatt hej på sin promenad genom byn.
Solf var tidigare ett utpräglat bondesamhälle och än idag rullar traktorerna troget på byns vägar och åkrar. I dag finns emellertid ett antal större företag och många små entreprenörer i byn som erbjuder arbetsplatser för invånarna. En stor del av befolkningen arbetar i Vasa eller de kringliggande kommunerna.
Mer info finns på webbplatsen aktion.fi.
Om du svänger av från riksåttan (E8) i Kaitsor eller Ölis och kör norrut till vägs ände kommer du till Österö i Maxmo skärgård. På väg ut till Österö passerar du den andra halvan av ö-samhället, nämligen Västerö. Här på öarna bor drygt 100 fast bosatta personer. Under sommarmånaderna ökar befolkningen flera gånger om då sommargästerna flyttar ut till sina stugor.
Pälsdjursnäringen har gett utkomstmöjligheter åt en stor del av familjerna i Österö och Västerö. Nu finns sex farmer kvar. Utom farmerna finns ett par småföretag här som ger arbetsplatser. Idag pendlar de flesta till ett jobb på annan ort, till Oravais, Vörå, Vasa.
En mötesplats i vardagen är butiken i Österö, Ab Skärgårdens Handelskompani, som verkat sedan 1948. På lördagsförmiddagarna samlas karlarna på ”gubbdagiset” och ventilerar viktiga angelägenheter, byns enda fiskare säljer fisk här under sommarlördagarna, vilket lockar fiskköpare också längre ifrån, och i och med sommargästerna ökar ju butikens omsättning betydligt.
Även Österö-Västerö byaförening rf samlar byborna. Byaföreningen ordnar skärgårdsmarknad vid uf-lokalen på Österö i början av juli, allsång i augusti och höstmarknad i Stråkaviken i slutet av september. Detta går att genomföra tack vare att byborna ställer upp. Talkoandan är mycket god. Man kan hyra uf-lokalen för möten, och också om man vill ordna en fest, en konsert eller varför inte ett läger.
Vill man komma ut och njuta av den rena naturen och tystnaden i skärgården kan man till exempel gå Västerö vandringsled som bjuder på vandring både i skogen och vid havet. Från havsstranden syns Mickelsörarna som är en del av Kvarkens världsarv. För den historiskt intresserade finns på den norra leden minnesmärket över vapenbåten Equity som förde 80 ton vapen till Storsandviken den 31 oktober 1917.
Mer info finns på webbplatsen aktion.fi.
Kustbyn Petsmo, som idag har omkring 600 invånare, har haft fast bebyggelse sedan 1400-talet. Troligen beboddes byn även tidvis tidigare av resande jägare – Petsmo ligger nämligen i mynningen till Lappsunds å som har förbindelse till Kyro älv.
Industrin blomstrade i byn mitten på 1900-talet. Mellan 1943 och 1989 fanns här en av Finlands största minkfarmer – en del av företaget Oy Keppo Ab – med en produktion på cirka 40 000 skinn per år. För att trygga och utveckla pälsdjursnäringen startade Keppo också en metallverkstad i byn – denna verksamhet såldes dock och flyttades till Vasa 1979.
Sågverket som grundades i Petsmo i slutet av 1800-talet av Johannes Håkans övertogs av Wiik & Höglund som bedrev verksamheten ända in på 60-talet. Sågen sysselsatte som mest runt 100 personer. I mitten av 80-talet köpte Keppo Ab upp Wiik & Höglund och som resultat av det bildades KWH-koncernen.
Bildkälla: Aktion Österbottens hemsida
Forsby, Månadens by i Österbotten för juni, är en trygg liten by med 476 invånare (1.1.2019), beläget mellan Bennäs och Purmo i Pedersöre kommun. Byn är väldigt naturskön med Purmo å strömmandes igenom. Här kan man njuta av många livliga forsar, vackra sädesfält och djupa skogar. Med ynka 7 km till riksväg 8 och 16 km till närmaste stad så är all tänkbar service nära till hands, fastän man bor ute på landet. Byn är trots sin lilla storlek full med liv och här råder en fin gemenskap.
Det finns en fantastisk skola, daghem, flera företag, många jordbruk, olika föreningar, elljusspår, utegym, simstrand, ett fotbollslag, ett jaktlag, två aktiva kyrkor och till och med en egen gravgård, för att nämna några saker. Det som byn är mest känt för är Forsby På Toppen, den populära danspaviljongen där många har upplevt pirriga sommarromanser och lyssnat på kända artister. Danspaviljongen har under många år drivits av Forsby ungdomsförening med hjälp av sann talkoanda. Tack vare flera eldsjälar, så har byn fortsättningsvis en drivande ungdomsförening som nu heter Forsby På Toppen rf.
Mer info finns på webbplatsen aktion.fi.
Bildkälla: Aktion Österbottens hemsida
I västra Närpes ligger den lilla kustbyn Norrnäs. Här finns lågstadieskolan Västra Närpes skola där barn från byarna Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby och Töjby går. Norrnäs Närköp övertogs i januari 2019 av en ung företagare, Sofia Björklund. Aktivitetsparken byggdes och färdigställdes i ungdomsföreningens regi år 2018.
Norrnäs ungdomsförening rf äger ungdomslokalen och paviljongen på Verkan. Förutom att föreningen ordnar egna evenemang hyrs lokaliteterna ut till fester, kalas, bröllop m.m. Vid paviljongen finns badstrand, lusthus, beachvolleyboll-plan, jungfrudans, samt grillplats. Havet och de gamla båthusen som omger paviljongområdet gör platsen extra speciell.
I Petalax finns skolor, bibliotek, branddepå, butiker, bränsleförsäljning, båthamnar, sim-strand, gym, tennisplan, sportplan, härlig natur rätt utanför husknuten och ett helt bra avstånd till ”storstan”. Utöver detta finns ett mycket aktivt föreningsliv.
Petalax ligger knappa 40 km söder om Vasa. Petalax fungerade som självständig kommun fram till 1973, då det blev en del av Malax kommun. Det finns fortfarande en del service kvar i byn, men som en följd av att mycket centraliseras, får man kreativt försöka fundera ut olika alternativ och lösningar till att vara en attraktiv by där människor vill leva och bo.
Ett exempel på framåttänk och kreativitet, som finns både hos privatpersoner, företagare och föreningar, är det nystartade Petalax Proina.
Henriksdal är en liten by med 70 invånare på den österbottniska västkusten. Byn ligger ca 20 km söder om Kristinestad. Kännetecknande för byn är dess livskraft, framåtanda och goda stämning. Henriksdal är av tradition jord- och skogsbruksbygd. Även om strukturrationaliseringarna inom jordbrukssektorn har kraftigt minskat antalet heltids- och deltidsjordbruk i byn och istället tillfört annan företagsverksamhet, så har befolkningsmängden hållit en stabil nivå.
Byns historia finns dokumenterad sedan år 1789 då byn grundades av Herr Pedagogen Henric Ehrenforss från Kristinestad. Denne mans ättlingar finns dokumenterade i en särskild släktutredning.
Foto: Kenneth Sundman
Björkö i Korsholm består av 350 holmar och ingår i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Turister från när och fjärran tar sig året runt ut till Svedjehamn och utkikstornet Saltkaret för att beskåda utsikten över De Geer moränerna, som är det naturfenomen som istiden lämnat kvar efter sig. Samhället tog sig namnet Björköby för att inte förväxlas med andra orter med samma namn. I övärlden har man rått över sig själva i långa tider eftersom det inte fanns fasta förbindelser med fastlandet. En bro till Replot saknades fram till 1950-talet och bron till fastlandet, Replotbron, byggdes i slutet av 1990-talet (invigdes 1997, red. anm.).
Lasse Backlund skriver historiken om byn Dagsmark i Kristinestad. Historiken finns på nätet och uppdateras dagligen med nytt material. Den blir aldrig färdig, och för Backlund känns det bra att veta att han inte måste dra streck. Historien är ju oändlig och kan fyllas på.
Efter att ha i början ha varit tveksam, insåg han snabbt fördelarna med att publicera på nätet, då man kan komplettera och korrigera efter hand när man får nya uppgifter. Under de senaste tolv månaderna har ”Dagsmark förr och nu” på adressen lassebacklund.fi haft 85 000 klick, eller vanligen 200-300 per dag, varav de flesta besökarna finns i Finland. Men åtta procent finns i Sverige och cirka tre procent i USA.
Att historien även hittar vägar utanför Dagsmarks byagräns är oundvikligt, då byns historia är sammankopplad med Lappfjärds socken, närmste staden Kristinestad och Vasa län.
Foto: Kenneth Sundman
Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla i Karis, 22-23.10, samlade närmare ett sextiotal deltagare. Som ett resultat av workshoparna under lördagen skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:
Landsbygdsriksdagens resolution
Den pågående vård- och landskapsreformen ger en enastående möjlighet att ta landsbygdens behov i beaktande. Att anpassa program och åtgärder utgående från platsens problem, möjlighet och vilja bör understrykas. Behoven på landsbygden följer inte kommun- och sektorgränser, men många verksamheter gör det idag. Här kan platsbaserad utveckling ge nya möjligheter att använda resurserna rätt och skapa nytänkande.
Kukko-Kalle i Karleby, ”in trållgåbb” i Molpe och en patronessa i Dalsbruk – skriften Svenskfinland berättar bjuder på lokala historier från språkön i Uleåborg i norr, via Österbotten, till Ekenäs i söder. En del av berättelserna har sina rötter i folkdiktningen, medan andra har förts vidare på andra sätt. Syftet är att lyfta fram den muntliga berättartraditionen, och så är målgruppen bred – ”en skrift för alla”. Enligt Ann-Sofi Backgren på SFV Bildning är storytelling trendigt. Det har till och med företagen insett, för berättelser är effektiva verktyg i marknadsföringen. Skriften Svenskfinland berättar är egentligen resultatet av ett upprop som gjordes hösten 2014, och häftet omfattar ett urval av de berättelser som samlades in under nio berättarkvällar runt om i Svenskfinland.
Foto: Håkan Sandberg
I fjol drog sommarteatern vid Åliden i Nederpurmo 4 500 åskådare, årets revy i Purmogården hade en publik på nästan 3 000 personer och Purmo loppisrace, ett fenomen som fick sin början i Purmo år 2011, lockar ut tusentals människor på fyndjakt varje sommar. De här exemplen på evenemang gör Nederpurmo till en levande by för invånarna och till ett utflyktsmål för folk längre ifrån. Plussar man sedan till byarådets engagemang kring Stinasholma och hembygdssällskapets verksamhet på Åliden museiområde, tidsresorna vid Fagerbacka fäbodställe och fotbollsföreningen IF Standards matcher, börjar man ha täckt in många av de ca 700 personer som bor i byn Nederpurmo i Pedersöre. Anette Forsström-Fellman, ordförande för Nederpurmo byaråd, gläder sig å hela byns vägnar, medan Linda Finnberg, ordförande i Purmo hembygdssällskap, ser utmärkelsen som ett kvitto på att purmoborna gjort något rätt.
