Forskarintresse: Varför vill folk bo kvar på landet i en tid av urbanisering?

Invånare i fem österbottniska byar – Terjärv, Jeppo, Munsala, Molpe och Maxmo –  undersöks som bäst i ett projekt. Österbotten är det första området som undersöks, men tanken är att få finansiering så liknande projekt genomföras i Nyland och Åboland. Det forskarna vill veta, är varför folk stannar kvar på landet i en tid av urbanisering.

Enligt projektledare Ida Haapamäki är projektet unikt och säger att hittills har man nästan enbart undersökt varför människor flyttar. Man har sett stannandet som ett passivt icke-beslutstagande, men vi menar att ett beslut att stanna är minst lika aktivt som ett beslut att flytta.

Personer över 30 år och som är etablerade invånare i någon av byarna har intervjuats i små grupper för forskningen. Många av de som har intervjuats är återvändare, t.ex. personer som återvänt då de blev pensionärer, eller sådana som återvänder efter en tid av studier och jobb på andra orter.

Projekt vill skapa långsiktig livskraft på landsbygden

Varför vissa väljer att stanna kvar på landsbygden då så många flyttar bort, det vill Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia och Migrationsinstitutet ta reda på. Svaren söker man i Österbotten – Terjärv, Jeppo, Munsala, Maxmo och Molpe via projektet Stannare – för hållbar utveckling på landsbygden (Strategi). Förhoppningen är att man inom framtida projekt ska kunna studera motsvarande fenomen i Åboland och Nyland.

Kenneth Nordberg, projektforskare vid Åbo Akademi, säger att urbaniseringen är en megatrend, men samtidigt befinner vi oss i ett brytningsskede i och med digitaliseringen, en trend som förstärkts under coronapandemin. Det geografiska börjar spela en större roll då digitaliseringen ger frihet att välja var man bor.

Påverkar pandemin urbaniseringen? – se videoreportage

I och med pandemin har distansarbetet blivit mer regel än undantag och många förverkligar drömmen om att flytta till landsbygden. Men syns det här redan i statistiken? Johan Gullmets, som gör videoreportage för Yle Arenan, träffar en nyinflyttad familj i Karis, ställer frågor till fastighetsmäklare och forskare.

Avsnitt 13: Sätter pandemin käppar i hjulet för urbaniseringen? finns att ses på Yle Arenan.

Om corona, distansarbete och engagemang i lokalsamhället – Peter Backa i intervju

Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.

En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.

På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han:
– Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.

Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.

Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.

– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.

Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.

Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det.
– Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).

”Ingen vet vad coronan har för påverkan på landsbygden” – Syssner under Landsbygdsriksdagens webbinarium

Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagens förberedande webbinarium 11.9 föreläste Josefina Syssner, som är biträdande professor i kulturgeografi, författare och föreläsare, om att krympa smart. Syssner tog fasta på tre punkter under sin föreläsning (som var inspelad): befolkningsutvecklingen på landsbygden, landsbygden och coronapandemin, samt landsbygdens resurser.

Hälften av kommunerna i Sverige har mindre befolkning än vad de hade på 1970-talet. Det finns mer folk i kommuner nära städer. Men befolkningsunderlaget minskar och det är svårare för företagen. Det är ändå orimligt med befolkningstillväxt överallt. Krympande kommuner kan ha tillväxt (plan A) som mål eller anpassning till mindre befolkning (plan B).

Landsbygdsbarometern 2020 – det multilokala har stärkts

I landsbygdsbarometern presenteras bredskaligt finländarnas egna synpunkter om landsbygdens natur och dess betydelse för en själv och för samhället. Landsbygden ses alltmer som en resurs för framtiden och en plats för ett gott liv, även av unga stadsbor.

Landsbygdsbarometern 2020 är en undersökning beställd av Landsbygdspolitiska rådet. Den publiceras i tre delar, varav den första sänds 17.6 kl. 10 på www.suomen.tv. I början av den första delen upplyser oss forskaren Jarkko Pyysiäinen från Naturresursinstitutet om finländarnas uppfattningar om landsbygden. Syns utvecklingen av urbaniseringsgraden i den identitet som människor upplever? Vilka uppfattningar har unga stadsbor om landsbygden?

Professor kritiserar ett smalt urbaniseringstänkande – en person kan ha många bostadsorter och identiteter

Verkligheten är helt annorlunda än en fiktiv verklighet, som är administrativ och baserad på befolkningsregisterstatistik, enligt vilken en medborgare bor eller arbetar på ett ställe med en service som är uppbyggd enligt detta. Livet består alltmera av vistelser på många orter. Om det visades i statistiken, skulle man få en annan bild av urbaniseringen, menar professorn i samhällsplanering vid Aalto-universitetet Kimmo Lapintie som bor både i Helsingfors och på Korpo.

Läs artikeln (på finska), skriven av Auri Häkkinen, i tidningen Rakennuslehti (5.6).

Landsbygdens framtid ur olika perspektiv i podden Landet

Podden Landet firar det hundrade avsnittet genom att bjuda in tre kända personer i ett lite längre samtal än vanligt – professorn i historia vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm Lars Trägårdh, VD:n på designbyrån Söderhavet och varumärkeskonsulten Frida Roberts och tänkaren och folkbildaren Bodil Jönsson, gäster med helt olika perspektiv som bjuder på sina tankar kring landsbygderna nu och i framtiden.

Trägårdh menar att den urbana normen är destruktiv, inte bara i termer av tillit utan i termer av hela vår framtid på planeten. Vi skulle må bra av att öppna upp för en diskussion där vi knyter upp mot den typen av gröna vågen-idéer som fanns i Sverige på 70-talet och fundera på om man kan modernisera detta och finna en intressant dialog mellan det urbana och det rurala.

Förhållandet mellan staden och landsbygden behöver samordnas

Klimatförändringspolitiken och urbaniseringen har inkräktat på det naturförhållande som är viktigt för finländarna och gjort läget inflammerat mellan städernas och landsbygdens invånare. Risken är ett kulturkrig som bottnar i identiteter och som snarare hindrar än underlättar anpassning till ekologiska grundförutsättningar.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Pasi Mäenpää är docent i stadssociologi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands Byar rf:s stadsdelsutskott.

Hur står det till med Finlands landsbygd och städer? – diskussionstillfälle ordnas i Helsingfors

Vilket är förhållandet mellan landsbygds- och stadsborna? Vad är viktigt för dig i stadslivet, på landsbygden och i naturen? Vad och hur får landsbygdsbon producera och stadsbon konsumera? Borde relationen mellan landsbygds- och stadsborna återuppbyggas?

Välkommen till Helsingfors universitets institutionsbyggnad Porthania för att diskutera landsbygds- och stadsbefolkningen och deras förändrade relationer under urbanisering och klimatförändringar. Tillfället hålls 4.12 kl. 17.15-20.00 med Finlands Byar rf som arrangör.

Parlamentarisk arbetsgrupp föreslår ekonomiska förmåner gör att gynna det rurala Finland

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden publicerade i onsdags (27.2) åtgärder för att stöda landsbygden. Det skulle behövas satsningar på infrastruktur, företag, bioekonomi, turism, tjänster och skatteförmåner. Ny miljöteknologi kan vara en lösning. Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke menar att urbaniseringen hänger ihop med fossila bränslen, som gör det enkelt att transportera energi i ett väldigt kompakt format, vilket har gynnat centraliserade lösningar. Sol-, vind- och vattenenergi finns däremot att tillgå nästan överallt, samtidigt som plasten byts ut mot träbaserade produkter och nya produktionstekniker kan flytta produktionen närmare konsumenterna.

Vihinen ifrågasätter tesen om att urbaniseringen är oundviklig och säger att hon inte anser att landsbygden måste hållas bebodd, men att det finns enorma möjligheter i samspelet mellan glesbygden och städerna som kan gynna hela Finland.

Landsbygdens betydelse ökar i framtiden

Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.

Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.

Det globaliserade lokala samhället eller det urbana globala samhället – en framtidsspaning för svensk samhällsutveckling

På uppdrag av Richertska forskningsstiftelsen har teknikkonsultföretaget Sweco tagit fram en framtidsstudie, Samhället om 30 år – det urgala och glokala, om hur Sverige kan se ut om 30 år. Sweco identifierar två scenarier för hur det svenska samhället utvecklas i framtiden; det globaliserade lokala samhället och det urbana globala samhället.

Enligt Frida Karlge, uppdragsledare på Sweco, är samhället i båda scenarierna präglat av hållbarhet, digitalisering och globalisering. Den urbanisering som idag tas för given utmanas av en möjlighet till en återetablering av landsbygden, som åter kan bli attraktiv och konkurrenskraftig på grund av digitalisering och resiliens.

I det urbana globala samhället har urbaniseringen fortsatt och vi människor bor i storstadsregionerna, där täthet skapar möjlighet att optimera och effektivisera staden och artificiell intelligens ersätter människan inom flera områden, vilket frigör tid.

Revitalizing Pensala – Yrkeshögskolan Novias idéer kring smarta byar

Bildkälla: https://enrd.ec.europa.eu/news-events/news/eu-action-smart-villages_en

Inom Yrkeshögskolan Novia bedrivs forskning- och utvecklingsverksamhet inom områden som är centrala då lösningar för ett modernt ruralt samhälle utvecklas, som bl.a. bioekonomi, hållbar energiteknik, kultur och entreprenörskap, samt äldres hälsa och livsvillkor. Yrkeshögskolans idéer kring smarta byar har samlats under arbetsnamnet ”Revitalizing Pensala”. En smart by bygger på sina befintliga styrkor och tillgångar för att utveckla nya möjligheter.

Urbaniseringen gör att en stor del av expertisen och ”know how” går förlorad ute på landsbygden, samtidigt som pressen på landsbygden att producera livsmedel till den växande befolkningen blir allt större. De demografiska förändringarna kommer med all säkerhet att leda till stora utmaningar runt om i världen, liksom i Österbotten. Utvecklingen av smarta byar är en trend som är högaktuell ute i Europa, och här ser man på hur byar på ett hållbart sätt kunde utvecklas till ett nätverk av mikro-städer.

Konflikten mellan stad och land ofta en skrivbordsprodukt

Lokala tjänster har sina försvarare, men det etablerade förnuftets röst säger ändå att utvecklingen är mot centralisering, urbanisering och bortrationalisering, ett resonemang som ofta är detsamma vare sig det handlar om att flytta en hälsocentral till en regional centralort, eller om att lägga ner en regional utbildningsenhet och ”flytta” utbildningen till någon av de stora städernas skolor eller universitet.

Därför var det kanske en del som överraskades av den undersökning som Taloustutkimus gjorde på Yles begäran (23.7.2018) och som visade att fyra av fem finländare vill att staten ska garantera samhällsservice så att hela landet kan hållas bebott. Resultatet antyder att relationen mellan stad och landsbygd kanske ser annorlunda ut och är mindre polariserad än man lätt tror. I vårt land med en dryg halv miljon sommarstugor på 5,5 miljoner människor har de flesta stadsbor en eller annan förankring till landsbygden.