Vad har apor, gårdar, gudar och robotar att göra med nutid och framtid? – lyssna på podden Landet

I detta avsnitt av podden Landet tar oss forskaren och föreläsaren Ashkan Fardorst från det att lantbruken revolutionerade våra samhällen till den allt snabbare tekniska utvecklingen vi lever i idag. Sedan vi blev en civilisation har majoriteten av människorna varit bönder och hållit på med matproduktion. Ju modernare vi blir desto mer verktyg och maskiner uppfinner vi, och nu är det bara några procent som sysslar med matproduktion. Det finns en stor risk, eller möjlighet, att överflödsproduktionen sakta men säkert tas över av robotar, så frågan är vad många människor ska göra när det här skiftet sker.

Utvärdering av REKO-ringar tas upp i lunchwebbinariet Landet lär

REKO-ringar har blivit ett populärt komplement till den befintliga handeln på flera platser i Sverige, men vad har ringarna inneburit för producenter och konsumenter, och har de någon effekt på landsbygden i sin helhet? I kommande webbinarium presenterar Mia Magnusson, projektledare för Hållbar Landsbygd Sjuhärad, Sveriges första utvärdering av REKO-ringar. ”REKO-ring är relationsmat som ger många ringar på vattnet. Den ökar förståelsen för matproduktion, ger fler lokala investeringar och ger glädje och framtidstro för lokala livsmedelsproducenter”, säger Magnusson.

Projektet har studerat REKO-ringar i Sjuhärad med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer, varav en av slutsatserna är att både producenter och konsumenter anser att REKO-ringen har en positiv påverkan och ger ett värde utöver själva köpet. ”REKO-ringar bidrar till ett mer hållbart samhälle i alla dimensioner, och i webbinariet berättar jag om fler slutsatser och hur vi kom fram till dem”, säger Magnusson.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 7.5 kl. 12-12.45.

Mer mat med mindre resurser kräver smartare mat och nya innovationer

I framtiden måste vi producera mer mat med mindre resurser, vilket kräver smartare mat och nya innovationer. Det är dags att utnyttja hela livsmedelskedjan på ett mer hållbart sätt. Men vad betyder allt detta i praktiken, och vad kommer vi att få på tallriken om vi lyckas? Varför är det så viktigt med innovationer på det här området? Landets tre gäster arbetar med de här frågorna på olika nivåer, där en tar fram klimatsmart mat från musselprotein, en är tidigare landsbygdsminister som vill att maten ska bli nyttigare och så en företagsledare som vill se en kraftigt utökad forskning inom livsmedelsområdet. Lyssna på podden Landet som tar dig med in i framtiden.

Femtiosjätte avsnittet, Smartare mat – vad äter vi i framtiden?, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

I dag är alla årets naturresurser slut för finländarna

Överkonsumtionsdagen påminner oss finländare om att i dag är alla årets naturresurser slut. Skulle alla i världen konsumera som vi finländare gör, skulle vi behöva 3,6 jordklot för att fylla mänsklighetens behov. Överkonsumtionsdagen är den tidpunkt på året då människornas utnyttjande av naturresurser överstiger jordklotets bärförmåga. I Finland är den här dagen kring fyra månader tidigare än i länderna på jorden i medeltal. Det är energiproduktionen, trafiken och produktionen av mat som ligger bakom de stora konsumtionssiffrorna, och för att minska konsumtionen globalt skulle det krävas stora förändringar inom de här områdena.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Barns kunskap om matproduktion förbättras dramatiskt via gårdsbesök visar doktorsavhandling

En stor del av eleverna i grundskolans lägre årskurser har en svag uppfattning om matproduktionen, t.ex. vet många inte varifrån mjölken kommer. Det här kommer fram i en färsk doktorsavhandling av filosofie magister Pia Smeds, forskare vid Naturresursinstitutet Luke. ”Matfostran blir allt viktigare eftersom barn och ungas personliga upplevelser av matens väg från jord till bord är få p.g.a. de allt färre lantgårdarna i Finland”, säger Smeds som disputerade vid Uleåborgs universitet 10.11.

Inför undersökningen delade lärarna in eleverna i tre grupper: svaga, medel- och högpresterande elever. ”Resultaten var tydliga. I det test som genomfördes fem månader efter interventionen såg man klart att de elever som fått delta i undervisning i autentisk miljö på lantgården lärt sig bäst. De svagaste eleverna som fått vara med på gården hade högre poäng än de högpresterande elever som lärt sig samma sak endast i klassrummet”, konstaterar Smeds.