Närmatsprodukternas REKO-direktförsäljningsringar, som Thomas Snellman är upphovsman till, har påskyndad av coronan nått ända till Australien. Verksamhet finns även i Finland och andra nordiska länder och fokus har redan varit på att stöda afrikanska kvinnliga entreprenörer.
Läs mer (på finska) på webbplatsen verdelehti.fi.
Det finns många fördelar med att äta mer närproducerade råvaror, som undvikande av långa transporter. Men konsumtionen kan även bidra till fler arbetstillfällen lokalt. Hur får man då fler konsumenter att upptäcka fördelarna med närproducerad mat och vad behövs för odling av fler klimatsmarta råvaror i Sverige? Spannmålsodlaren Therese W Olsson och kocken Emelie Nielsen föreläser om hur de arbetar med klimatsmarta, lokala råvaror.
Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 25.2 kl. 12-12.45.
Det förnyade Aitoja makuja (Äkta smak)-nyhetsbrevet innehåller nytt om närmat, ekologiska produkter och naturprodukter. Nyhetsbrevet, som innehåller finskt och svenskt material, utkommer fyra gånger per år och det sammanställs av ett rikstäckande samordningsprojekt för livsmedelssektorn.
Nyhetsbrevet Aitoja makuja Uutiskirje 1/2019 finns att läsas på webbplatsen emaileri.fi. Besök även aitojamakuja.fi:s nya och uppdaterade hemsida.
Utmärkelsen Årets landsbygdsprofil tilldelades 2.9 Thomas Snellman under de lokala utvecklarnas Lokaali-evenemang i Nyslott (31.8-2.9), där Snellman berättade om REKO-närmatringens skeenden och vad som fått honom att fortsätta arbetet. ”Jag har fått många prisar, för vilka jag är tacksam, men bästa feedbacken har kommit från landsbygdsproducenterna. Några gånger har en producent tagit kontakt med mig och sagt att innan REKO hade denne ingen framtid, men att det nu finns en. Då känns det att arbetet har betydelse, då det har fått någon att fortsätta sin verksamhet”, sade Snellman i sitt tacktal. Namnet REKO kommer från rejäl konsumtion och idén är att öka närmatens andel genom att möjliggöra för konsumenterna att köpa maten direkt från producenterna. Finlands Byar har valt Årets landsbygdsprofil sedan år 2012. Tidigare mottagare av priset har bl.a. varit doktor Ilkka Herlin, professor Hannu Katajamäki och författaren Kirsti Manninen.
Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen kylatoiminta.fi.
Enligt grundaren Thomas Snellman har REKO-ringarna haft stor betydelse för de jordbruksproducenter som lyckats väl. I fjol sålde 4 000 finländska producenter sina livsmedel genom REKO-ringarna, varav 1 000 producenter deltog i torghandeln varje vecka. REKO-ringarna har lett till en bättre beredskap bland bönderna, för nu kan de förse konsumenter med produkter med kortare varsel och det har i sin tur påverkat handeln med större uppköpare.
REKO-ringarnas koncept bygger på att sammanföra konsumenter och producenter. Producenterna presenterar sina produkter i Facebook-grupper. I kommentarsfältet skriver konsumenterna ner sina beställningar och jordbrukarna träffar kunderna vid en given plats med jämna mellanrum. Kunderna åker hem med närproducerade livsmedel och bonden med pengarna. Det viktiga är att det inte finns några mellanhänder och att det är gratis för producenterna att gå med.
Traditionerna, gemenskapen och ett brett spektrum av konstarter innebar en seger för bruksmiljön i Fiskars Village i tävlingen Culture EDEN in Finland. Priserna delades ut under resemässan Matka 2018 i Helsingfors 17-21.1. Hedersomnämnanden gick till ”Backwoods Paradise” i Konststaden Mänttä-Vilppula, poesibyn Parppeinvaara i Ilomants, keramikbyn i Posio och Tuusula Lake. En bedömningsgrupp med sakkunniga inom kultur och turism utsåg prismottagarna.
I den nationella tävlingen i Finland deltog 24 kulturturistmål på olika håll i Finland. Med och tävlade var turistmål som byggs upp kring bland annat bildkonst, formgivning, musik, byggnadsarvet och hantverk. Turistmålets verksamhet skulle utgå från nätverk bestående av minst fyra organisationer som genom att beakta principerna för en hållbar utveckling erbjuder turisttjänster och upplevelser som baserar sig på kultur.
En ny modell för insamling, marknadsföring och distribution av närmat startar inom kort med ett pilotprojekt i östra Helsingfors. Projektet, som går under namnet Food Hub, har fått finansiering av Sitra och drivs gemensamt av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), Svenska Lantbrukssällskapens förbund (SLF) och Hertonäs matandelslag.
Enligt Rikard Korkman, jordbrukare och ombudsman på SLC, ska pilotskedet pågå i omkring ett och ett halvt år. Grundtanken med Food Hub är att skapa en fungerande närmatsmarknad, varav den första utdelningen kommer att ske den 4 oktober vid Hertonäs bibliotek. Avsikten är att i framtiden grunda ett gemensamt företag där både producenter och konsumenter finns med som ägare. Nu under höstens och vårens lopp kör vi pilotprojektet där vi i den första fasen siktar på att få med omkring 50 konsumenter från Hertonäsområdet.
Landsbygdspolitiska rådets sekretariat, landsbygdspolitikens nätverk för näringar och kompetens på landsbygden och glesbygdsnätverket yttrar tillsammans med regeringens Närmatsprogram en oro för hur de offentliga måltidstjänsterna tillhandahålls i framtiden och vilka konsekvenser reformen har för närproduktionen, företagsverksamheten och livskraften i regionerna och framför därmed följande ställningstagande:
Med priset Årets Närmatsgärning belönas en person, företag eller sammanslutning, som med sin verksamhet har befrämjat närmatens bruk och gjort den välkänd i Finland. Man kan föreslå mottagare för priset ända till slutet av februari. Vinnaren offentliggörs under mässan för närproducerad mat, Lähiruoka & Luomu-messut, i Helsingfors 6.4. En som fått priset är bl.a. REKO-ringarnas ”fader” Thomas Snellman (2015).
Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla i Karis, 22-23.10, samlade närmare ett sextiotal deltagare. Som ett resultat av workshoparna under lördagen skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:
Landsbygdsriksdagens resolution
Den pågående vård- och landskapsreformen ger en enastående möjlighet att ta landsbygdens behov i beaktande. Att anpassa program och åtgärder utgående från platsens problem, möjlighet och vilja bör understrykas. Behoven på landsbygden följer inte kommun- och sektorgränser, men många verksamheter gör det idag. Här kan platsbaserad utveckling ge nya möjligheter att använda resurserna rätt och skapa nytänkande.
Thomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:
Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential
Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.
Ökningen av antalet REKO-ringar har varit hisnande: i fjol vid det här laget fanns det 17 ringar och medlemsantalet var ca 8000. Nu finns det ca 100 ringar och ett medlemsantal på ca 100 000, och nya ringar grundas hela tiden. Enligt idéens upphovsman Thomas Snellmans beräkningar var fjolårets omsättning ca en miljon euro och i år möjligen ca 8 miljoner. ”Tillsammans har vi gjort en liten närmatsrevolution”, konstaterade Snellman i öppningsanförandet under sammanträdet för REKO-ringarnas administratörer i Seinäjoki 14.11.
Läs mer i Aitojamakuja.fi/Äktasmak.fi:s nyhetsbrev November/2015, som även innehåller information om infotillfällen för HoReCa-aktörer och livsmedelsföretagare under nästa år, samt Bröd och närmat-branschdagen i Helsingfors 8.12.
Bröd och närmat-branschdagen, som hålls 8.12 kl. 9-16 i Ständerhuset i Helsingfors, har två teman: på förmiddagen allmänt om närmatsbranschen och på eftermiddagen läget inom livsmedelsbranschen, särskilt ur bageribranschens perspektiv. Under förmiddagens närmatsforum behandlas bl.a. den nordiska matens styrkor, avlägsnande av normer, samt försäljningskanaler. De här olika infallsvinklarna ger vägledning för tillväxt inom närmatsbranschen. Under eftermiddagen offentliggörs Bageriindustrins branschrapport och livsmedelsbranschens barometer för små och medelstora företag. Dessutom får man höra företagarens, samt Bageriförbundets tankar om branschens utmaningar och möjligheter.
Mer info med länkar till program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 1.12) finns på webbplatsen aitojamakuja.fi.
Jordbrukaren Rikard Korkman äger ett jordbruk nära Invalsporten i Jorvas i Kyrkslätt, där man planerar att bygga en bensinmack och en järnhandel. Det finns ett detaljplansförslag för hur området kring Invalsporten ska se ut i framtiden. Enligt Korkman är målet att skapa ett närmatskluster med 10 till 40 företagare. Det finns ett behov för närmat och man har många intressanta producenter i Nyland. Man vill erbjuda möjligheten att köpa närprodukter året runt, utan att man är beroende av säsongutbudet. Det är även meningen att konsumenter ska förbinda sig till närmatsklustret genom att grunda egna matandelslag tillsammans med producenter. Idén med matbyn utvecklas hela tiden, och om allt går enligt planerna, är målet att närmatscentret är i gång inom ett till två år. I detaljplanen har man ritat två kvarter för närmatsbyn, där byggnadsrätten uppgår till 2 200 kvadratmeter och i 400 av dem får man sälja livsmedel. I detaljplaneförslaget finns inte plats för någon stor livsmedelsaffär.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Niclas Lönnqvist, i Hufvudstadsbladet (22.10).
Finlands ELY-centraler har valt Brahea-centret att koordinera det landsomfattande koordinationsprojektet Bättre resultat med gemensamt arbete, en verksamhet som förstärker informationsutbyte, samarbete och arbetsfördelningen mellan de projekt och aktörer som förknippas med närmat. ELY-centralerna har ur Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 valt att finansiera landsomfattande koordinationsprojekt, av vilka Brahea-centret förverkligar koordinationsprojektet inom närmat.
”Huvudmålet med Bättre resultat med gemensamt arbete-projektet är att öka och koncentrera samarbetet mellan dem, som verkar inom närmatsbranschen, och genom att inrätta nätverk (networking) för att höja branschens konkurrenskraft”, berättar projektchef Päivi Töyli.
