En mer globaliserad eller tynande landsbygd? – seminarium om kompetensbrist

Finlands befolkningspyramid tippar över och kompetensbristen växer. Även landsbygdskommuner konkurrerar om unga och kvalificerad arbetskraft. Vi behöver utbildnings- och yrkesbetingad invandring och flyttning till landet, så att vi kan tillhandahålla tjänster i kommuner och byar och säkra arbetskraft till landsbygdsföretag. Hur ska nästa regering lösa utmaningen? Hur får vi internationalitet och yrkeskunnig arbetskraft till landsbygden? Seminariet, som hålls 23.11 kl. 14-16.30 i Lilla Parlamentets medborgarinfo, Arkadiagatan 3, Helsingfors, kommer även att streamas.  En länk sänds till de som anmält sig.

Mer info (på finska) med program och länk till anmälan (som görs senast 21.11) finns på webbplatsen suomenkylat.fi.

Närpes framgång kan visa väg för andra orter

Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.

I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.

Öppna byar sysselsätter, integrerar och ökar nativiteten

Hundratals öppna byar, och även i år bybutiker, visar upp sin mångsidiga verksamhet lördagen den 9 juni på Öppna Byarnas dag. Under några år har vårt största endagsevenemang växt fram i pop up-drive och påminner om att fast vi med politiska beslut har sjunkit i både antalet födslar som byskolor under drygt hundra år från tsartiden, så finns det ännu hopp.

I Finland har emigration till andra EU-länder redan ökat sex år i rad. Enligt en enkät skulle rentav en fjärdedel av de högre tjänstemännen tilltalas av boende utomlands. Urbaniseringen har ansetts som vårt lands interna fenomen, men med EU och världen som mått torde de mest attraktiva centra finnas på andra ställen än i Finland. Sett till vår försörjningskvot är den rekordlåga nativiteten, tilltagande emigrationen och haltande invandringspolitiken en omöjlig ekvation. Särskilt de yngre åldersgrupperna borde vara bekymrade över detta. Men ser de makthavande detta och intresserar det dem?

Är det till fördel eller nackdel för en invandrande kvinna att bo på landet?

Enligt tre invandrande kvinnor är det både till fördel och nackdel att som kvinna från ett annat land, bo och verka på svenska landsbygder. För många landsbygder har behov av både människor och arbetskraft, vilket ger stora möjligheter för invandrade kvinnor att kunna leva ett jämställt och etablerat liv, samtidigt som det finns risk att som nyanländ kvinna bli mer isolerad i en landsbygd än i en stad, menar de. Men informationen om livet på Sveriges landsbygder kunde vara mycket bättre.

Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet om landsbygdens nyanlända kvinnor, där Valbone Shala, konsult inom integration och arbetsmarknadsfrågor och som driver Siljansnäs stugby, medverkar.

Fyrtionionde avsnittet, Hem till byn – om landsbygdens invandrade kvinnor, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Svenskt KaffeSnack under Landsbygdsparlamentet

Thomas Snellman var även efterfrågad under Landsbygdsparlamentet.
Foto: Ann-Sofi Backgren

I samband med Landsbygdsparlamentet den 1-3 september 2017 i Leppävirta, Norra Savolax hölls under den andra dagen ett svenskspråkigt drop-in temakafé med aktörer och inspiratörer från Svenskfinland. Ämnena som togs upp var integration och företagsamhet, samhälleligt företagande, samt REKO.

Nyfiken på integration och företagsamhet

Närpes stad står som ett gott exempel på en lyckad integration av arbetskraftinvandring. Sedan 1980-talet har man arbetat framgångsrikt med att integrera invandringen av arbetskraft, vilken till största delen utgörs av vietnameser och bosnier. Enligt stadsdirektören Hans-Erik Lindqvist är hela samhället med i integreringen, allt från dagis till skolor och företag. Flexibiliteten är a och o.

Följ med webbinariet From Migrants to Workers!

Ta del av webbinariet From Migrants to Workers framför er egen dator den 30 augusti kl. 13-14. Det är en genomgång av studien med samma namn, som gjorts av Nordregio. Webbinariet är en del av projektet Welcoming Refugees and Migrants to Rural Areas och drivs av den europeiska Landsbygdsriksdagen 2017.

För mer info och anmälan se länkar på webbplatsen helasverige.se.

Naturnära integrering en möjlighet för landsbygden

En ökad invandring och mängden asylsökanden kräver verksamma lösningar för att främja integreringen. Naturnära lösningar ger här integreringen en ny möjlighet i nyttjandet av naturens mångahanda hälsonytta och grundstenen i vår nationella identitet blir sålunda känd. Både Finland och andra nordiska länder har möjlighet att bli föregångare för en global naturnära integrering. I en gemensam nordisk publikation, Nature-based integration – Nordic experiences and examples, granskas den naturnära integreringen i Norden. I publikationen rapporteras det om experters syn på invandrararbetets möjligheter och hinder för en naturnära integrering. Man får även konkreta exempel på hur man drar nytta av naturen invandrararbetet i Finland, Sverige, Norge och Danmark.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Kati Pitkänen som arbetar som specialforskare på Finlands miljöcentral.

Resolution från Landsbygdsriksdagen i Karis

Lärkkulla i Karis
Foto: Kenneth Sundman

Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla i Karis, 22-23.10, samlade närmare ett sextiotal deltagare. Som ett resultat av workshoparna under lördagen skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution

Den pågående vård- och landskapsreformen ger en enastående möjlighet att ta landsbygdens behov i beaktande. Att anpassa program och åtgärder utgående från platsens problem, möjlighet och vilja bör understrykas. Behoven på landsbygden följer inte kommun- och sektorgränser, men många verksamheter gör det idag. Här kan platsbaserad utveckling ge nya möjligheter att använda resurserna rätt och skapa nytänkande.

Mycket att läsa i tematidningen Tilaa elämälle!

Tilaa elämälle! är en finsk tematidning som sprids till hem och kiosker via tidningen Maaseudun Tulevaisuus. Man tar upp frågor som invandring, integrering, byaverksamhet, landsbygdsfonder, Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) o.s.v., sakinnehåll som är aktuella under en lång tid. Tidningsbilagans samarbetsparter är Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s integrationsprojekt Koko kylä kotouttaa, landsbygdsnätverket och MANE.

Uppgifterna (på finska) är från Byaverksamhet i Finland rf:s webbplats kylatoiminta.fi.

Kultur viktigt för att nå balans mellan stad och land

Genom kulturen testas gränser, nya erfarenheter erhålls och självförtroende byggs. Ett omfattande kulturliv i bygden innebär att invånarna har en bas att bygga andra aktiviteter på, och kulturaktiviteter har visat sig vara mycket värdefulla när nyanlända ska bli en del av gemenskapen och ger en grund för sammanhållning och förståelse mellan människor från olika bakgrunder.

Läs mer vad Riskorganisationen Hela Sverige ska levas ordföranden Staffan Nilsson och Åse Classon tillsammans med styrelsen för Hela Sverige ska leva Jämtlands län skriver i en debattartikel i Östersunds-Posten.

Integration i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat Integration, fördjupar man sig i integrationsfrågorna och hur man på bästa sätt kan hjälpa de människor som just nu flyr krig och förföljelse i olika delar av världen. ”Förhoppningsvis kan vi också bidra till att ge en annorlunda och lite bättre syn på invandrare. Vi har idéer, vi vill arbeta och vi vill ge något tillbaka till samhället”, säger Reem Osman, själv asylsökande och som nu leder ett matlagningsprojekt. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om att varje åretruntboende är en vinst för samhället, om migitaliseringen är landsbygdens räddning, nya konsumenter ny mat, bättre integration genom landsbygdsprogrammet, samt Leader-områden som är i startgroparna för integration.

Nyhetsbrevet (nr 13/2016) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

SYTY:s kommentar till utkastet för barn- och familjetjänsternas reformprogram

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, som är nationell centralorganisation för landets 3 125 registrerade byaföreningar och 54 Leader-grupper, fäster uppmärksamhet på följande saker i utkastet till reformprogram för barn- och familjetjänsterna:

1. Vid utvärdering av programmets åtgärder förutsätts även landsbygdssäkring (skolornas läge och utbildningens ordnande på landsbygdsområden och i byar)
2. Det behövs även ett utvärderingsförfarande för en barnomsorgssäkring (barnens ställning och gagn tas inte tillräckligt i beaktande vid längre skolresor, av vilket följer tröttare skolelever i lågstadiet)
3. Indragning av småskolor genom beräkningsbesparingar på ekonomiskt lösa grunder (det som sparas på små skolor förloras ofta med ökade resekostnader och utvidgning av centrumskolor och andra investeringsbehov)

Lokala och regionala prioriteringar av stor betydelse för landsbygdsutveckling i Finland

I landsbygdsutvecklingen deltar en bred uppsättning aktörer på såväl lokal, regional som landsomfattande nivå. Jord- och skogsbruksministeriet har låtit göra en studie, Mahdollistavaa maaseudun kehittämistä (Möjliggörande utveckling av landsbygden), om effekterna av utvecklingsplanerna för de aktörer som var delaktiga i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Enligt studien är regionala och lokala prioriteringar av stor betydelse i Finland, eftersom områdena själva har fått bestämma om sina mål. ”Såsom det också står i studien, kan de möjligheter till friheter och ansvar som ministeriet gett områdena ses som ett djärvt val. Ministeriet har vågat ge friheter och ansvar till dem som i praktiken arbetar med landsbygdsutveckling. I Finland sker landsbygdsutvecklingen just i områdena, och på den vägen vill vi också fortsätta”, säger Sanna Sihvola, konsultativa tjänstemannen på jord- och skogsbruksministeriet.

Hur kan din organisation stöda integrationen av invandrare?

Arbets- och näringsministeriet har inlett en samarbetskampanj för att främja integrationen av invandrare. Man kan lämna ett löfte eller ett konkret nytt initiativ på senast den 16 november. Exempelvis organisationer, företag, kommuner, myndigheter, religiösa samfund och läroanstalter kan lämna ett löfte och ett initiativ, ensam eller tillsammans med andra organisationer. Ett löfte fungerar som ett exempel och en utmaning för andra. Ett initiativ är en konkret idé om någon ny slags integrationsfrämjande verksamhet, som helst ska genomföras i samarbete mellan olika aktörer.

Genom ett löfte och ett initiativ kan man t.ex. stöda nyanlända invandrare att integreras i Finland, underlätta för invandrare att komma in i arbetslivet eller främja en positiv atmosfär. Invandrare behöver rådgivning t.ex. i vardagliga ärenden eller information om hur och var det lönar sig att söka jobb.

En titt i kristallkulan för landsbygdens framtid

I en serie reportage (åtta stycken tolv minuters program) har man på P4 Västmanland pratat om landsbygden. Vad gäller framtiden för landsbygden, träffade man experter och entusiaster som fick skåda i kristallkulan.

Det finns så många människor som engagerar sig för landsbygdens utveckling, och många av dem är med i föreningen Hela Sveriges ska leva (HSSL) som är en medlemsorganisation som samlar 4 700 lokala utvecklingsgrupper och nära 50 organisationer. Föreningen startade år 1989 och har sitt ursprung i en kampanj med samma namn som genomfördes med syfte att stärka landsbygden. Tage G Petersson, som var den förste ordföranden i HSSL, menar att de som idag arbetar med landsbygdsfrågor är eldsjälar och entusiaster. Han förstår att de arbetar i motvind, men så länge de orkar hålla ut, så kommer landsbygden att överleva på många orter.