På uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet delar Finlands Hembyggdförbund ut prövningsbaserade bidrag till samfund som äger föreningshus på grund av ökade el- och värmekostnader. Totalt kan ca 2,3 miljoner euro användas till bidragen. Ansökningstiden för bidraget är 6.3–11.4.2023.
Mer info med länk till anmälan finns på webbplatsen kotiseutuliitto.fi.
– När man inte ser polisen eller när man på kommunkansliet inte är intresserade, måste man förbereda sig själv i det här landet. Det var vad en gumma i byn sade till mig.
Alla har rätt att få snabb hjälp, i hela Finland. Varje skattebetalare har rätt till åtminstone någon form av tjänster i hela Finland. Vi är en byarörelse som gör talkon och utvecklar hembygder. I stället för att klaga agerar vi och påverkar. Vi stöder krisbeständiga byar och samhällenas förmåga att försörja sig själva i krissituationer. Byafolket blir gråare, men byns ungdomar har hängt med i detta tema.
Riksdagens finansutskott har gjort små småjusteringar i budgeten för år 2023. Med 300 000 euro i ”julklappspengar” hålls byaverksamhetens statsbidrag på samma nivå som år 2022 eller 1 400 000 euro. Byaverksamhet förebygger marginalisering och befrämjar livskraft och byatrygghet. Även renoveringsbidrag till föreningshus och byagårdar fick ”julklappspengar”, samt mången byväg.
Mer info finns på Finlands Byars Facebook-sida.
Finlands Byar rf har utkommit med september månads nyhetsbrev som innehåller en text om hållbart agerande i byarna skriven av byaombudet för Egentliga Finlands Byar rf Tauno Linkoranta, info om och deltagande i Hållbarhetsveckan som ordnas 26.9-2.10, webbinarium 28.9 som ger energitips för byagårdar, info om Finlands Byars 25-årsgala i Villmanstrand med prisbelönade lokala aktörer, , webbinarieserien Ylpeydellä kylästä (Stolt över byn) med info om det fjärde (8.11) webbinariet, mässan Kokonaisturvallisuus 2022 som hålls 7-8.10, dikten Kyläs Suames, länk till Finlands Byars riksdagsvalsprogram som offentliggörs och streamas 6.10, Öppna byar julen 2022, samt lite aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.
Finlands Byars Uutiskirje (september 2022) finns att läsas på webbplatsen uutiskirje.suomenkylat.fi.
Finlands ca 2 000 byagårdar erbjuder verksamhet, trygghet och mötesplats för landsbygdens invånare. Men det höga energipriset anstränger dock plånboken för många föreningar som upprätthåller en byagård, och under kommande vinter finns det risk att många byagårdar kommer att stå kalla. Webbinariet den 28 september kl. 18-20, vilket hålls under Hållbarhetsveckan (26.9-2.10), ger tips för akuta situationer och diskuterar en minskning av energikostnaderna, även på längre sikt. En minskning av energiförbrukningen och en övergång till förnybara energiformer är alltid även en miljögärning.
Uppgifterna och länk för anmälan (som görs senast 27.9) finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.
Byagårdar, föreningshus, arbetarföreningshus – de gamla byggnaderna tjänar fortfarande byarna som gemensamma utrymmen, men med åren uppstår reparationsbehov. Hur renoverar man gamla byggnader?
Läs mer (på finska) om webbinariet som hålls 6.5 kl. 18 och arrangeras av Ykkösakselin Yhdistyslaturihanke.
Finlands Byar och 11 andra centralorganisationers ansträngningar lönade sig, då det i regeringens fjärde tilläggsbudget föreslås tre miljoner euro i coronastöd för föreningshus. Det finns ett behov av ytterligare stöd, eftersom verksamheten har upphört helt för största delen av föreningshusen p.g.a. begränsningar vid sammankomster. Det är problematiskt för lokalernas ägare, då underhållskostnaderna (el, värme, vatten, försäkringar m.m.) är oförändrade, emedan inkomsterna har uteblivit.
Icke-vinstdrivande ägarföreningar har vanligtvis inte buffertfonder och viktiga underhållsreparationer försenas. Samtidigt som reparationsskulden ökar förloras värdefullt byggnadsarv. Förutom byggnadernas egenvärde är föreningshusen och byagårdarna hörnstenar i det civila samhället och de enda samlingsplatserna i många trakter.
Allt fler konsumenter vill att deras beställningar ska levereras närmare hemmet och därför utvecklade Posten först en affärsmodell för husbolag som går ut på att postutdelningsautomater installeras i flerbostadshus, som till exempel i höghus. Efter att den modellen sjösatts, började man fila på ett pilotprojekt som skulle föra leveranserna närmare landsbygdsbefolkningen.
Lasse Huttunen, chef för detaljhandeln på Posten, säger att det finns en del byar i landet där det inte längre lönar sig att ha ett postkontor. Så posten resonerade som så att samma koncept som används i höghus också kunde fungera i byagårdar, och det finns ju gott om landsbygd i Finland. Men Huttunen poängterar att utdelningsautomaterna inte ska leda till att rutter dras in eller annan verksamhet avvecklas.
Norra Karelens Kylä-Hinku-projekt har utgett en energiguide för byagårdar, Kylätalot energiapiheiksi – Opas kylätalojen sähkön- ja lämmönkulutuksen vähentämiseen. Syftet med handboken är att sporra till lösningar, så att byagårdarnas energiförbrukning och utsläpp fås ner. Vettiga investeringar betalar sig tillbaka i lägre el- och uppvärmningskostnader.
Uppgifterna är från webbplatsen vskylat.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg