Var ska Landsbygdsparlament 2020 ordnas? – klarnar i mars 2019

Bildkälla: maaseutuparlamentti.fi

Vill ni få besök från hela Finland? Nästa landsomfattande, landsbygdsutvecklingens och landsbygdspolitiska diskussionens evenemang nummer ett, Landsbygdsparlamentet, arrangeras 1-3.10.2020 någonstans på den finländska landsbygden. Var? Platsvalet kan man påverka genom att skicka in eget förslag.

Landsbygdsparlamentet sammanför inspirerade aktörer, forskare, utvecklare och politiker från olika delar av Finland. Förra året arrangerades Landsbygdsparlamentet för första gången som nationellt evenemang och samlade över 800 deltagare för att inspireras av landsbygdens möjligheter. Evenemangsplatsen besöktes därtill av över 1 500 personer och via sociala medier nådde man ut till över 100 000 personer.

Kommunerna i Mellersta Finland värdesätter Leader-finansiering

Bildkälla: leadersuomi.fi

Kommundirektörer i Mellersta Finland anser att Leader-finansiering är ett viktigt verktyg för att befrämja landsbygdskommunernas livskraft. Leader-grupperna har sysslat med utvecklingsarbete på landsbygdsområden under två årtionden och kommunerna har från första början varit Leader-verksamhetens viktigaste samarbetspartners. Samarbetet har möjliggjort mångaslags utvecklingsprojekt för att öka landsbygdskommunernas livskraft. Sålunda har man i t.ex. Hankasalmi, med Leader-finansiering, iståndsatt sommarteatern, utvecklat Häähninmäki områdets möjligheter för friluftsliv och förnyat travbanan. Hankasalmis kommundirektör Matti Mäkinen säger att Leader-finansieringen har hållit kommunen livskraftig och dess organisationer och föreningar verksamma. Det här är den största effekten av Leader-finansieringen.

Läs mer (på finska) på webbplatsen keskisuomenmaaseutu.fi.

Samverkansmodellen BID ska utveckla svenska landsbygder

Business Improvement District eller BID handlar i korthet om att offentliga och privata aktörer samverkar – organisatoriskt och finansiellt – för att utveckla fysiska miljöer och skapa liv i ett avgränsat geografiskt område. Under två år har länsstyrelserna i Dalarna och Värmland tillsammans med organisationen Svenska Stadskärnor tagit fram en svensk variant av den internationella modellen, varav fem kommuner har testat modellen och sett att den fungerar.

Enligt Jakob Ebner på Länsstyrelsen Dalarna handlar det i grunden om att skapa platser som är attraktiva, där folk vill bo och verka och som kan ge intäkter till näringslivet på orten. Man har testat modellen i lite större tätorter och haft stor framgång och nu vill man använda en variant av samma upplägg på landsbygden.

Postens pilotprojekt med utdelningsautomater på landsbygden ska förhoppningsvis leda till bättre service

Allt fler konsumenter vill att deras beställningar ska levereras närmare hemmet och därför utvecklade Posten först en affärsmodell för husbolag som går ut på att postutdelningsautomater installeras i flerbostadshus, som till exempel i höghus. Efter att den modellen sjösatts, började man fila på ett pilotprojekt som skulle föra leveranserna närmare landsbygdsbefolkningen.

Lasse Huttunen, chef för detaljhandeln på Posten, säger att det finns en del byar i landet där det inte längre lönar sig att ha ett postkontor. Så posten resonerade som så att samma koncept som används i höghus också kunde fungera i byagårdar, och det finns ju gott om landsbygd i Finland. Men Huttunen poängterar att utdelningsautomaterna inte ska leda till att rutter dras in eller annan verksamhet avvecklas.

Professuren vid landsbygdsforskningen vid ÅA i Vasa ett steg närmare förverkligande

Åbo Akademis campus Academill i Vasa
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Ett enhälligt fakultetsråd för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har förra veckan godkänt förslaget om en ny professur vid landsbygdsforskningen. I och med att insamlingen nått målet på en halv miljon euro, så skulle själva professuren vara tryggad. Kenneth Nordberg, projektforskare på enheten för landsbygdsforskning och demografi vid ÅA i Vasa, menar att man i och med fakultetsrådets godkännande nådde en viktig milstolpe.

På enheten har man gjort allt för att slipa den nya professuren för att passa in i ÅA:s specialiseringskrav och fakultetens mål. Nordberg är fortfarande hoppfull, men det största hindret återstår – godkännande från ÅA:s styrelse.

Vem gör vad och när för att en ort ska bli smartare? – lyssna på podden Landet

Alla pratar smarta landsbygder och byar, men att olika bygder tar sig an problem och möjligheter är egentligen inte nytt. Emellertid finns nya verktyg och nya sätt att tänka. I #64 av Landet gav vi goda exempel, men nu tar vi ett större grepp om begreppet. I detta avsnitt ska vi ta reda på vem som gör vad och när för att en bygd ska bli smartare. Medverkande i programmet är landsbygdsutvecklaren från Vingåkers kommun Regina Westas Stedt, Jacqueline Hellsten som är verksamhetsledare för Leader Sörmlandskusten och Aline Kärrbäck från region Kronoberg.

Sextioåttonde avsnittet, Smart Villages – allt i ett när fler blir mer, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com. Se även hur Landsbygdsnätverket jobbar med Smart Villages.

Ny film sprider det goda utvecklingsarbetet i sörmländska Kiladalen

Skärmklipp ur filmen Landsbygd under utveckling

Det lokala utvecklingsarbetet i sörmländska Kiladalen, Sverige har ofta lyfts fram som ett föredöme, och för att kunna sprida sitt goda exempel till fler, så har nu det lokala utvecklingsbolaget spelat in en informationsfilm. År 2013 bestämde sig några av de boende i tvillingsamhällena Stavsjö och Ålberga för att bilda det lokala utvecklingsbolaget Kiladalens Utveckling AB (svb) för att motverka den utflyttning och försämrade service som hade präglat bygden i ett antal år, vilket blev starten på en snabb och positiv lokal utveckling. Bolaget har bland mycket annat startat en digital lanthandel, köpt en nedlagd skola och byggt hyreslägenheter, och nu har erfarenheterna från utvecklingsarbetet blivit film.

Uppgifterna med länk till filmen, Landsbygd under utveckling, är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

EU:s dataskyddsreform, hemsidor och Digistoff behandlas på en informationsdag i Mellannyland

Bildkälla: http://www.maxpixel.net

Finlands svenska hembygdsförbund (FSH) håller en informationsdag 17.11 kl. 10-16 i Mellannyland (mötesplatsen meddelas via FSH:s hemsida), dels gällande EU:s dataskyddsreform (GDPR), dels om hemsidor och Digistoff. Hur påverkas föreningar av dataskyddsreformen? Vad måste vi göra med vårt medlemsregister? Får man samla in e-postadresser? Vilka nya rättigheter får de vars uppgifter registreras? Hur kan föreningar uppfylla reformens krav på ett smidigt sätt? Verksamhetsombud Sebastian Gripenberg, samt IT-rådgivare Jonas Lemberg och Kaj Kankaanpää medverkar. Ingen deltagaravgift, men avgift debiteras för lunch och kaffe.

För anmälan (görs senast 12.11) se webbplatsen hembygd.fi.

Snart dags för Lokalekonomidagar i Eskilstuna

Under höstens Lokalekonomidagar den 19-20 november på ReTuna Återbruksgalleria i Eskilstuna undersöker man hur omställningen till mer lokal och cirkulär ekonomi kan bidra till att öka Sveriges självförsörjningsgrad. Kom med på en trendspaning kring akvaponik, delningsekonomi, fossilfritt jordbruk, innovativa finansieringslösningar och flerpartssamverkan. Möt deltagare från forskning, myndigheter, politik, civilsamhälle, näringsliv och banker för att lära dig mer om hur man kan skapa levande lokala ekonomier.

För mer info, program och anmälan (görs senast 12.11) finns på webbplatsen lokalekonomi.helasverige.se.

Nordregio Forum 2018 – två intressanta dagar med anföranden, sessioner och diskussioner

Vad gör vissa regioner mer attraktiva än andra? Vad gör att unga människor vill stanna eller återvända till vissa regioner, medan andra regioner lider av utflyttning av speciellt unga kvinnor? Vad gör en region attraktiv för företag att investera i? Vad är potentialen för turism i nordiska regioner? Evenemanget Nordregio Forum 2018, som hålls 28-29.11 i Lund, sätter fokus på landsbygds- och regional utveckling. Ta tillfället i akt och anmäl dig till evenemanget för att lyssna och möta beslutsfattare och experter inom ditt intresseområde. Finländska föreläsare är bl.a. Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi, och Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid LUKE.

För mer info, program och anmälan (stängs 16.11 men platserna är begränsade) se webbplatsen nordregio.org.