Internationellt webbinarium om förnybar energi och energigemenskaper

Den 14 februari kl. 10.30-12 (finsk tid) hålls ett internationellt webbinarium på temat förnybar energi och energigemenskaper, Network to innovate: Renewable Energy. Det kommer att presenteras fyra exempel kopplade till förnybar energi eller energigemenskaper.

Landsbygdsnätverken i Estland, Lettland, Polen och Finland anordnar evenemanget, som är en del av Network to Innovation Webinar-serien. Under evenemanget kan du träffa andra branschaktörer, utbyta information och eventuellt även ingå nya partnerskap.

Webbinarium ger energitips för byagårdar

Finlands ca 2 000 byagårdar erbjuder verksamhet, trygghet och mötesplats för landsbygdens invånare. Men det höga energipriset anstränger dock plånboken för många föreningar som upprätthåller en byagård, och under kommande vinter finns det risk att många byagårdar kommer att stå kalla. Webbinariet den 28 september kl. 18-20, vilket hålls under Hållbarhetsveckan (26.9-2.10), ger tips för akuta situationer och diskuterar en minskning av energikostnaderna, även på längre sikt. En minskning av energiförbrukningen och en övergång till förnybara energiformer är alltid även en miljögärning.

Uppgifterna och länk för anmälan (som görs senast 27.9) finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.

Parlamentarisk arbetsgrupp föreslår ekonomiska förmåner gör att gynna det rurala Finland

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden publicerade i onsdags (27.2) åtgärder för att stöda landsbygden. Det skulle behövas satsningar på infrastruktur, företag, bioekonomi, turism, tjänster och skatteförmåner. Ny miljöteknologi kan vara en lösning. Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke menar att urbaniseringen hänger ihop med fossila bränslen, som gör det enkelt att transportera energi i ett väldigt kompakt format, vilket har gynnat centraliserade lösningar. Sol-, vind- och vattenenergi finns däremot att tillgå nästan överallt, samtidigt som plasten byts ut mot träbaserade produkter och nya produktionstekniker kan flytta produktionen närmare konsumenterna.

Vihinen ifrågasätter tesen om att urbaniseringen är oundviklig och säger att hon inte anser att landsbygden måste hållas bebodd, men att det finns enorma möjligheter i samspelet mellan glesbygden och städerna som kan gynna hela Finland.

Färskt nyhetsbrev från SILMU

Utvecklingsföreningen SILMU rf har utkommit med årets andra nyhetsbrev som innehåller följande: SILMU:s mötesbeslut 6.2, föreläsning om biogas och solenergi 6.3, en framtidsdag för landsbygden 16.3, Canva-utbildning 9.4, marknadsföring av byns utrymmen i registret kylatilat.fi, samt Öppna Byarnas dag 8.6

SILMU rf:s nyhetsbrev Februari 2019 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Fossilfri framtid kräver folkligt stöd

Forskare som studerat Samsø i Danmark och Feldheim i Tyskland, drar slutsatsen att det är helt avgörande att få lokalbefolkningen med sig för att kunna övergå till mer hållbar energianvändning. Samsø, som är världens första 100 procent förnybara energidrivna ö, har blivit utsedd till ett av de mest inspirerande exemplen på ett hållbart energisamhälle, medan Feldheim är den första energisjälvförsörjande byn i Tyskland, med kommunala el- och uppvärmningsnät som levererar helt lokal förnybar energi. Feldheim framställs som en förbild för små samhällen vad gäller övergången till koldioxidsnåla energisystem.

Mer info finns på webbplatsen forskning.se.

EnergyWeek i Vasa lockar fler besökare varje år

Evenemangshelheten EnergyWeek har lockat fler besökare varje år. Förra året kom dryga 4100 besökare för att delta i evenemangen och i år väntas en fortsatt ökning. Till evenemanget förväntar man deltagare med gedigen kompetens inom energisektorn, både från Finland och utanför gränserna. Energilagring och dess betydelse för hela energiområdet går som en röd tråd genom hela veckan, bl.a. förnybara och nya former av energiproduktion är ständigt i fokus under olika seminarier och utställningsevenemang under veckan.

Mer info finns på webbplatsen vasek.fi.

Skärgårdshavets vinterträff i Korpo har energi på agendan

Gullkrona i Skärgårdshavet
Bildkälla: Wikimedia Commons

Ligger framtiden i elbilar eller i bilar som drivs med biogas? Kan man som husägare sänka sina energikostnader? Kan man göra färjetrafiken i skärgården utsläppsfri? Hur långt kan man cykla med en hybridcykel? I år kommer Skärgårdshavets vinterträff, som arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde och hålls fredagen den 2 mars på Skärgårdscentrum Korpoström i Korpo, att sätta fokus på förnyelsebar energi och småskalig energiproduktion, som passar bra i skärgårdsmiljö. Man kommer även att titta på olika möjligheter att göra vårt resande så utsläppsfritt som möjligt.

Inga hälsoproblem med vindkraft visar utredning

En omfattande utredning om hälsoeffekter och miljökonsekvenser av vindkraft slår fast att det finns inget som tyder på att vindkraft förorsakar hälso- eller miljöproblem. I utredningen, som bl.a. två ministerier, Strålsäkerhetscentralen och Institutet för hälsa och välfärd deltagit i, studerade forskarna hur det ljud som vindkraftverk alstrar påverkar människors hälsa och hur vindkraftverken påverkar fåglar och fladdermöss.

De infraljudnivåer som mäts i närheten av vindkraftverk, är ungefär lika stora som i stadsmiljö, och det finns inga bevis för att den infraljudnivån skulle skada hälsan, men forskarna talar ändå för mer forskning på området. Placerar man vindmöllorna i mindre artrika områden, så blir det även färre fåglar och fladdermöss som flyger in i möllorna. Men utredningarna av eventuella hälsoeffekter av vindkraften fortsätter i höst, och först när utredningarna är klara bereds en lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor.

Uppgifterna är från (16.6) webbplatsen svenska.yle.fi.

Lyft fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid där!

Thomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:

Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential

Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.

Lönsamt stöda decentraliserad energiproduktion

Att gå in för decentraliserad energiproduktion, betyder att man inte behöver överföra lika mycket ström till ett område som man gör just nu. Runt den nya produktionen kan det även uppstå annan affärsverksamhet, som installationsservice. För landsbygdsområdena förbättras konkurrensförmågan och sysselsättningen. Decentraliserad energiproduktion innebär att energin produceras nära driftsstället, och den behöver inte nödvändigtvis vara kopplad till eldistributionsnätet. I allmänhet använder man förnybara energikällor till produktionen av decentraliserad energiproduktion. Exempel på detta är solvärme och -el, geoenergi, kombinerad el- och värmeproduktion, vindkraft och bioenergi. På de flesta landsbygdsområdena skulle det vara möjligt att med förnybar energi producera mer energi, än vad området behöver. Energin skulle även räcka till försäljning utanför området.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Ville Tuomi som arbetar som utbildningsdirektör vid Levón-institutet vid Vasa universitet.

Solelens och vindkraftens andelar ökar men träbaserade bränslen fortfarande viktigaste förnybara energikällan i Finland

Branschtjänsten vid arbets- och näringsministeriet har publicerat en branschrapport om förnybar energi. I rapporten Uusiutuva energia (Förnybar energi) uppskattas det att sol- och vindkraftens andel ökar, men att träbaserade energikällor fortfarande är den viktigaste källan till förnybar energi. Sammanlagt 92 terawattimmar träbaserade bränslen användes år 2014, vilket utgjorde 24,9 procent av den totala energiförbrukningen, medan andelen av produktionen av förnybar energi var 78 procent. Enligt EU-beräkningen var andelen förnybar energi högst 37 procent av slutförbrukningen år 2014.

Mer info finns på webbplatsen tem.fi.

Regeringsprogrammet innehåller såväl möjligheter som utmaningar – YTR:s generalsekreterare Christell Åström

Blivande statsminister Alexander Stubb under regeringsförhandlingarna den 26 maj.
Foto: Sakari Piippo, Statsrådets kansli

Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

”Vi kan inte tuta och köra som vanligt – vi behöver ett mindre energiberoende samhälle”

Omställning eller konflikt är vad vi har att välja på enligt den svenske forskaren och författaren Björn Forsberg, som 23.5 föreläste under hållbarhetsseminariet Bortom hybris på After Eight i Jakobstad. Forsberg anser att samhället står inför enorma förändringar som har med miljö- och klimathot att göra. Vi står inför brist på många viktiga naturresurser, inte minst fossil energi, vilket i förlängningen kommer att leda till stora samhällsförändringar. Hela vårt tillväxtsamhälle bygger på att vi har rik tillgång till billig olja, för utan det blir det inte heller någon tillväxt. Resursknappheten riskerar att leda till stridigheter, och att förnybar energi skulle förmå bära upp vår livsstil, ser Forsberg som rent önsketänkande. I dag diskuterar vi som om vi kan växla ut lite olja, kol och naturgas och växla in lika mycket förnyelsebar energi och fortsätta att tuta och köra som vanligt. Den förnybara energin saknar emellertid den fossila energins ”muskler”.

”Billigare hushållsbatterier kan vara början på en större energiteknologirevolution med småskaligare energiformer”

Under senare år har vindkraft och solenergi gjort stora framsteg, men det som har hållit tillbaka utvecklingen och som många har kritiserat, är att den energi de producerar är kortvarig. Men massiva batterier, som låter hushåll lagra förnybar energi, har ändå snabbt blivit billigare. I år kommer batteripriserna att nästan halveras och när trenden fortsätter, väntas det få globala konsekvenser. Andreas Frejborg, som bor i Borgå med sin familj, har 16 solpaneler på sitt småhus och en solig dag ger panelerna 15-20 kWh energi, mycket mer än vad de kan göra av med. Av energin säljer de därför 10-12 kWh, men i framtiden kan familjen nästan helt och hållet låta bli att sälja och köpa el, för de vinner ju knappast på att sälja till energibolaget och sedan köpa tillbaka för ett lite dyrare marknadspris.

Närproducerad energi kan även gynna landsbygden

Med närproducerad energi avses i allmänhet förnybar energi, vilken produceras i närheten av förbrukaren eller energisparprojekt. Energiforskaren Mari Martiskainens doktorsavhandling vid Sussex universitet åren 2010-2014 jämförde den närproducerade energin i Finland och i Storbritannien. Hon studerade närmare fyra projekt för närproducerad energi, samt experternas åsikter om de politiska åtgärderna för att i högre grad stöda den närproducerade energin. Ett av forskningsobjekten i doktorsavhandlingen var Lyndhurst Community Centre inom nationalparken The New Forest i södra England. Lyndhurst Community Centre är ett allaktivitetshus som grundades 1962 i byn Lyndhurst och som genomgick en totalrenovering åren 2009-2010. I samband med renoveringen byttes allaktivitetshusets uppvärmningssystem. Det gamla ersattes med ett system som använder biomassa som bränsle och är billigare än gas.

Projektet innebar att man genom nationalparken The New Forest fick möjlighet att närmare studera lösningar med närproducerad energi i en större skala. Inom området fanns det bl.a. många markägare som inte hade vårdat sina skogar på 50-60 år. Renoveringen av allaktivitetshuset gav således en möjlighet att utveckla produktions- och distributionsnätverk för biobränsle inom hela nationalparkens område.