Kategorier
2021 Nyhetsbrev 09/2021

Bildningsalliansens tre kommunalvalsteser

Bildningsalliansen - logoInför kommunalvalet 2021 har Bildningsalliansens styrelse arbetat fram tre kommunalvalsteser. De handlar om att bildning utvecklar kommunen, att flexibilitet är A och O för tillgänglig och kvalitativ bildning i den framtida kommunen, samt att kommunen behöver ett livskraftigt medborgarsamhälle. Fritt bildningsarbete har en roll i detta arbete och vill ta ett ansvar.

Uppgifterna är från Bildningsalliansens nyhetsbrev som man kan prenumerera på.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 04/2021

Finlands Byars tips till kommunvalskandidaterna

Inför vårens kommunalval ger Finlands Byar åtta tips till kommunvalskandidaterna:

  1. Prata om inflyttning till landsbygden.
  2. Prata om närskolorna.
  3. Prata om SOTE-reformen.
  4. Prata om infra.
  5. Prata om en mer jämlik kommunal skattepolitik.
  6. Prata om en hållbarare utveckling.
  7. Prata, förutom om byar, även om kvarterens och stadsdelarnas invånarverksamhet och gemenskap.
  8. Kom också ihåg det aktiva kommunala samarbetet med vårt befintliga nätverk med ca 4 000 byaföreningar och -råd, hundratals stadsdelsföreningar, 55 regionala Leader-grupper och 19 regionala byaföreningar.

Mer info (på finska) om varje punkt, samt video finns på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Skärgården kan gå i täten för självförsörjande energisystem och nya serviceformer

Skärgårdsdelegationen, som vill få in frågan om skärgårdens potential i nästa regeringsprogram, anser att skärgårdsområdena har möjlighet att gå i täten, oavsett om det handlar om självförsörjande energisystem, hållbar turism, moderna och mobila arbetssätt eller serviceformer som skapas på ett nytt sätt. Smidig skärgårdstrafik och smidiga skärgårdstjänster, digitalisering och skärgårdskaraktären som en positiv regionutvecklingsfaktor hör till de frågor som Skärgårdsdelegationen vill se i det nya regeringsprogrammet.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 02/2019

MANE:s nätverk för den glest bebodda landsbygden har gett ut sitt riksdagsvaltema

Lappland
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden (HAMA-nätverket) betonar de glest bebodda områdenas roll i utvecklingen av den finländska konkurrensförmågan. På glest bebodda områden finns merparten av den finländska naturens materiella och immateriella råvaror. Med den arbetsföra befolkningens pensionering finns det nu en svår arbetskraftsbrist på glest bebodda områden, vilket påverkar råvarornas vidareförädling och möjligheterna för ökad turism. Inför riksdagsvalet vill man lyfta fram centrala teman för diskussion, vilka berör glest bebodda områden. Landsbygden är inte en sänksten, utan en nationell kraftresurs, betonar HAMA-nätverkets ordförande Tytti Määttä.

Nätverket tar i sina riksdagsvalteman fram bl.a. konkurrensnackdelar, vilket beror på läget för områdets verksamma företag.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 03/2017

MANE:s syn på framtidens kommun inför valet

EU-valet 25.5.2014 - bild
Bildkälla: http://www.vaalit.fi

Inför kommunalvalet 2017 lyfter Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) fram rollerna för framtidens kommun. Inom alla dessa sex roller – bildningsrollen, välfärdsrollen, delaktighets- och samhällsrollen, närings- och sysselsättningsrollen, livsmiljörollen, samt utvecklar och kompanjonrollen – behövs mod av kommande kommunala beslutsfattare för att se de mångsidiga möjligheterna för den egna kommunens landsbygd, samt att skapa ramar för att förverkliga dem.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även MANE:s nyhetsbrev, Maaseutupolitiikan ajankohtaiskirje 1/2017.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 33/2015

Bekanta er med SYTY:s ordförandekandidater

Peter Backa - SYTY-ordförandekandidat i Landsbygd Plus 3-2015Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s långvarige ordförande Eero Uusitalo lämnar ordförandeuppgifterna i slutet på det här året. En ny ordförande söks för nästa tvåårsperiod, och kandidaterna är ju Peter Backa, Veli-Matti Karppinen och Petri Rinne. Den nya ordföranden väljs på SYTY:s höstmöte 25.11 i Helsingfors. Ordförandekandidaterna fick svara på fyra frågor i senaste Landsbygd Plus-tidning (3/2015).

Texterna (på finska) finns på webbplatsen kylatoiminta.fi. Se även paneldiskussionen som spelades in under huvudfesten på LOKAALI-evenemanget i Brahestad 6.9.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 30/2015

Ordförandekandidaterna gav sin syn på SYTY:s framtid

SYTYs ordförandeval - ordförandepanel 2015
SYTY:s ordförandekandidater Peter Backa, Veli-Matti Karppinen och Petri Rinne.

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s ordförandekandidater Peter Backa, Veli-Matti Karppinen och Petri Rinne deltog i paneldiskussionen som ordnades 6.9 under huvudfesten på LOKAALI-evenemanget (5-6.9). Under panelen fick kandidaterna förete sitt kunnande, berätta om sin syn på SYTY:s framtid och svara på publikens frågor. Som paneldiskussionens konferencier fungerade Keijo Pylväs från Pohjois-Pohjanmaan kylät ry (Norra Österbottens byar rf).

Uppgifterna är från webbplatsen kylatoiminta.fi med länk till paneldiskussionen.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Frågetecknen kring delaktighetsnämnder i Kristinestad ska rätas ut i höst

Kristinestad - vy från staden
Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Under Kristinestads medborgarinstituts kurs i lokal demokrati i höst kommer man nu att försöka skapa de tre delaktighetsnämnder som föreningen Medborgarforum utvecklat som ett sätt att aktivera folk i det egna närområdets angelägenheter. Genom kursen vill man se om det finns ett intresse bland invånarna att aktivt försöka påverka sitt närområde, vilket ordföranden för Medborgarforum Dennis Rundt tror. Han menar att det är en viktig sak att gemensamt vara med och sköta om närområdets angelägenheter. Nämnderna kommer nu i höst att bestå av de som anmält sig till kursen, samt intresserade som rekryteras. När nämnderna är etablerade, är det meningen att medlemmarna väljs genom direkta val, där alla 15 år fyllda som bor på området ska vara röstberättigade och valbara. Nästan i alla fall, för man vill hålla partipolitiken utanför nämnderna, och samma personer ska inte samtidigt sitta i en nämnd och i stadsfullmäktige. Delaktighetsnämnden ska ha en kommunal tjänsteman som föredragande, och så behövs sakkunskap i varje nämnd.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 22/2015

Kristinestad testar delaktighetsnämnder

Ordet närdemokratiI höst inleds i Kristinestad försök med en ny form av beslutsfattande och demokrati, då det i medborgarinstitutets regi startas tre delaktighetsnämnder i de södra, västra respektive östra kommundelarna. ”Invånarna som i dagens läge aktiveras vart fjärde år vid val, måste lära sig att vara aktiva och engagera sig hela tiden”, säger Dennis Rundt, ordförande för föreningen Medborgarforum som jobbar för att öka invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka beslutsfattande och som tagit initiativet till delaktighetsnämnder. Enligt vice ordförande Per-Olof Boström har nämnderna i försöksskedet ingen formell beslutanderätt inom stadens förvaltning, utan de kan ses som laboratorier i demokrati. Under tiden kan de utnyttja de demokratiska rättigheter som alla medborgare har, man inte alltid känner till, t.ex. att lämna in medborgarinitiativ. ”Det visar sig att inte heller de som väljs in, exempelvis i fullmäktige, kan demokrati”, säger Boström.

På sikt är målet att göra nämnderna till en viktig del av det kommunala beslutsfattandet, där nämnderna skulle tillsättas i direkta val med rösträtt för alla invånare över 15 år. ”Lokalpolitik ska handla om de lokala behoven. Genom att engagera folk ska de lokala behoven bli ledande. I dag är det lätt hänt att partiernas program blir det viktiga”, säger Rundt.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 17/2015

Den glest befolkade landsbygdens synlighet i partiernas valprogram – nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Nättidningen Korvesta ja Valtateiltä 1-2015Hur ser ert parti på den glest befolkade landsbygdens roll som byggare av den kommande finländska konkurrensförmågan? Vilken konkret åtgärd, som förbättrar den glest befolkade landsbygdens ställning, är ert parti beredd att ta med i regeringsprogrammet? Hur tryggar man servicen i kommande SOTE-uppgörelser för den glest befolkade landsbygdens invånare? Fortsätter förfallet av det lägre klassificerade vägnätet även under följande regeringsperiod? Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä har temat den glest befolkade landsbygden och riksdagsvalet. I tidningen finns bl.a. partiernas svar på ovanstående frågor, analyser över partiernas valprogram, synpunkter på avgivna löften från föregående val och annat intressant som hör till ämnet.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (april 2015, 1/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 07/2015

Utveckla demokratin – ge medborgarna inflytande på riktigt!

Peter BackaSka medborgarna ha någon makt i vårt samhälle, förutom att gå till valurnan vart fjärde år? Peter Backa, tidigare landsbygdsutvecklare på Svensk Byaservice, tycker att den rätten borde medborgarna i en demokrati ha, speciellt när samhället förändras snabbt. Det är inte ett omöjligt krav, det fungerar t.ex. i många delstater i USA och kallas för Recall. Det följer en enkel logik, där medborgarna väljer in folk, men om man märker att man misstagit sig, så kan man rösta ut dem. Det här regleras, bl.a. för att okynne ska kunna undvikas. Argumentationen mot riktigt medborgarinflytande är i Backas tycke överlag svag, trots att den i och för sig kan vara relevant. Ofta hör man att det blir för dyrt, men man glömmer att all demokrati kostar, även fullmäktige och nämnder.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 05/2015

”Pigga kyrkbyar ska lyfta Finland”

KyrkbyInför riksdagsvalet i april spikar bl.a. Centern teser för att skapa jobb, tillväxt och välfärd, inte bara i metropolområdet, utan även på ”en levande landsbygd och i pigga kyrkbyar”. Man vill gå mot ett decentraliserat samhälle och skapa förutsättningar för 200 000 nya jobb, merparten inom bioekonomi och då inte minst inom miljöteknik. Jobben ska uppstå i små företag runtom i landet där naturresurserna finns och där personresurserna bör finnas. Tanken på ett decentraliserat samhälle är inte gammalmodig utan hypermodern, för aldrig har digitalisering, kommunikationsteknik och småskalig energiproduktion gjort distansjobb lika aktuellt, lika mainstreamat, som nu. För att det ska finnas jobb i glesbygden, måste det även finnas gymnasie- och yrkesutbildning där, ty annars investerar företagen inte i glesbygden och det garanterar att avfolkningen fortsätter.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Peter Buchert, i Hufvudstadsbladet (22.1).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Nya kommunallagen ger kommuninvånarna fler möjligheter att delta

Trafik- och kommunminister Paula Risikko
Paula Risikko
Foto: Laura Kotila, Statsrådets kansli

Kommuninvånarnas behov och vilja att delta, även på andra sätt än genom att ställa upp vid val och att rösta, har ökat stadigt under de senaste årtiondena. Man vill ha möjligheter att påverka direkt, och den nya kommunallagen uppmuntrar kommunerna och kommuninvånarna att införa olika sätt att påverka. ”Demokratins förverkligande kräver oavbrutet arbete, eftersom det är kommuninvånarnas grundlagsfästa rättighet. Vi behöver nya handlingssätt så att kommuninvånarna kan delta i att spåna idéer och påverka verksamhetsplaneringen i ett så tidigt skede som möjligt”, sade trafik- och kommunminister Paula Risikko till sina åhörare på Framtidens kommun-turnén i Kuopio den 10 december. I den nya kommunallagen motiveras kommunerna att erbjuda fler mångsidiga, effektiva och användarorienterade deltagandesätt, vilka kan t.ex. bestå av inkluderande budgetering, olika diskussionsmöten och medborgarråd.

Mer info finns i finansministeriets pressmeddelande (från 10.12).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

YTR vill att även landsbygden debatteras i vårens valdiskussioner – lanserade 7 landsbygdspolitiska punkter

EU-valet 25.5.2014 - bildLandsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vill att vårens valdiskussioner också debatterar landsbygden. För detta ändamål har man berett sju landsbygdspolitiska punkter, vilka är:

  1. Även i framtiden ska det vara möjligt att bo och bygga i hela Finland.
  2. Utökat lokalt samarbete och lokal beslutsmakt
  3. Service ordnas så att den finns inom räckhåll – direkt kontakt, elektroniskt eller hemma
  4. Det finns efterfrågan på landsbygdens produkter och service – alltså ser man till att det finns företag på landsbygden
  5. ”Kusti polkee ja viesti kulkee” – man bygger fungerande trafik- och datakommunikationsförbindelser även för landsbygden
  6. Produktionen av landsbygdens förnyelsebara energi utökas som grund för finländsk bioekonomi
  7. Landsbygdens möjligheter utnyttjas genom en stark landsbygdspolitik

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även fullständig svensk text på webbplatsen landsbygdspolitik.fi med länkar till mer info om punkterna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 21/2014

Rösta på landsbygden i EU-valet!

EU-valet 25.5.2014 - bild
Bildkälla: http://www.vaalit.fi

Den här gången går vi till valurnorna för att rösta på de kommande EU-parlamentarikerna. Förhandröstningen som inleddes 14.5 avslutas 20.5, medan själva valdagen är söndag 25.5. Jämfört med nationella val har valdeltagandet i vårt land inte varit på toppen i EU-val. Ur det finländska jordbrukets och landsbygdens synvinkel skulle det hur som helst vara viktigt att uppnå ordinarie representation i EU-parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdsutveckling. Att utskottets inflytande på jordbrukspolitiken är obestridligt finns redan tillräcklig dokumentation för efter förhandlingarna om den kommande gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken. Det är en direkt följd av parlamentets ökade inflytande på jordbruks- och finanspolitiken, men beredningen i utskottet vittnar också om att ledamöterna på ett ansvarsfullt sätt kan samarbeta över både parti- och landgränser, för man bildar inte block på samma sätt som i många nationella parlament. Vi borde alltså få en finländsk representant i utskottet, som uppriktigt vill arbeta för vårt jordbruk och vår landsbygd. Det viktiga är i alla fall att man röstar, och gärna på en kandidat som stöder landsbygden.

Läs tidningen Landsbygdens Folks chefredaktör Micke Godtfredsens ledare i senaste veckas tidning (16.5).