Byaplaner är byns långsiktiga (5-10 år) visioner, som innehåller konkreta saker som byarna satsar målmedvetet på för att genomföra. Byarna Pohjois-Savo och Päijät-Häme började använda workshopmetoden Framtidsfrekvensen för att utarbeta byaplaner. Målet var att anpassa Framtidsfrekvens-metoden till en form som lämpar sig för byar och stadsdelar, samt för att utmana och uppmuntra byar och stadsdelar i framtidstänkande och i skapandet av inspirerande framtidsbilder. Målet är att delar ur byaplanerna på lång sikt blir en del i kommunala strategier.
Etikett: Val
Kategorier
Arbete för krisbeständiga byar
– När man inte ser polisen eller när man på kommunkansliet inte är intresserade, måste man förbereda sig själv i det här landet. Det var vad en gumma i byn sade till mig.
Alla har rätt att få snabb hjälp, i hela Finland. Varje skattebetalare har rätt till åtminstone någon form av tjänster i hela Finland. Vi är en byarörelse som gör talkon och utvecklar hembygder. I stället för att klaga agerar vi och påverkar. Vi stöder krisbeständiga byar och samhällenas förmåga att försörja sig själva i krissituationer. Byafolket blir gråare, men byns ungdomar har hängt med i detta tema.
I oktober började jag spara i min telefon ordet by varje gång jag bongade det. Vårt by-brand är på frammarsch. Bastubyar och ekobyar har bland annat uppkommit i Finland. Öppna julbyar samlade ett glädjande antal besökare. I radion spelas en hitlåt om en bybars krögare. I Esbo finns en ny restaurang med brandet bykrog. Finländarna är intresserade av idylliska byskolor och ett av de största företags-branden i Finland annonserar ”egna byns butiker”.
Så här inleder Finlands Byars verksamhetsledare Koivisto sin text i föreningens nyhetsbrev (januari 2023).
Vi byaaktörer har mången orsak för firande. I år har vi fått en rekordstor synlighet för byaverksamheten i media och sociala medier. Ordföranden för Rauttio byaförening i Årets by Rautio fick en inbjudan till självständighetsmottagningen i år. Det här är ett tecken på att republiken president har noterat bya- och frivilligverksamheten. Dessutom fick kampanjen Finlands sämsta byväg en aldrig tidigare skådad synlighet i media. Med Vägföreningen i Finland lyfte vi upp frågan för diskussion om underhållet för landsbygdsvägnätet. Räddningspaketet för byskolor blev ett stort nyhetsämne TV och nu hålls skoldiskussioner på många orter. Vi måste försvara de finländska barnens jämlika kulturella grundläggande rättigheter.
Vi publicerade och lanserade räddningspaketet för byskolor (Kyläkoulujen pelastuspaketti). Vi förmedlade det via sex landskapsmedier och vi är glada över den respons vi fått från lärare, byafolk, bekanta, föräldrar och finländare. Byskolor är värda att försvara. November har varit en bra mediemånad för oss, bl.a. hade MTV3 med räddningspaketet i Tians nyheter. Många delar vår sak. Jätteskolor och centralisering har inte fört med sig besparingar och inte alltid heller bättre inlärningsresultat. Vi tar upp frågan. Vi ger lösningar och information till beslutsfattarna.
Finlands Byar rf har utkommit med oktober månads nyhetsbrev som innehåller organisationens riksdagsvalsprogram, info om höstens Byadagar i Jyväskylä 2-3.11, Öppna Julbyar och Finlands Byars julkalender, fototävlingen Finlands Sämsta Byväg, webbinarium om framtidens by 26.10, webbinarium 1.11 med rubriken Vad är en smart by?, Stolt över byn-webbinarium 8.11, webbinarium 17.11 som diskuterar landsbygdsboendet för tavastländska idylliska byar, diskussionstillfälle i Seinäjoki16.11 om landsbygdsboendets framtid, utbildning för föreningsmänniskor, Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar som vill se mer unga i byaföreningarnas styrelser, en kommunikationspraktikants erfarenhet hos Finlands Byar, dikten Kyläs Suames, samt lite aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.
Finlands Byars Uutiskirje (oktober 2022) finns att läsas på webbplatsen uutiskirje.suomenkylat.fi.
Inför riksdagsvalet 2023 har Finlands Byar publicerat sitt riksdagsvalsprogram. I programmets sju punkter slår man slag för rättvis omställning, barn och unga som landsbygdens framtid, närservicepiloter, trygghetskänslan som finns på landet, smidig trafik och fungerande nätförbindelser, multilokalitet, samt Leader- och byaaktörer vilka stärker landsbygdens livskraft. Läs Finlands Byars riksdagsvalsprogram i sin helhet här nere (eller i PDF-form på suomenkylat.fi):
Krishållbara byar i Finland – målsättningar i riksdagsvalet 2023
Inledning
4000 byar och 52 Leader-grupper öser ut idéer! Frivilligt arbete bedrivs i byar och stadsdelar för att utveckla lokalsamhället.
Inför kommunalvalet 2021 har Bildningsalliansens styrelse arbetat fram tre kommunalvalsteser. De handlar om att bildning utvecklar kommunen, att flexibilitet är A och O för tillgänglig och kvalitativ bildning i den framtida kommunen, samt att kommunen behöver ett livskraftigt medborgarsamhälle. Fritt bildningsarbete har en roll i detta arbete och vill ta ett ansvar.
Uppgifterna är från Bildningsalliansens nyhetsbrev som man kan prenumerera på.
Inför vårens kommunalval ger Finlands Byar åtta tips till kommunvalskandidaterna:
- Prata om inflyttning till landsbygden.
- Prata om närskolorna.
- Prata om SOTE-reformen.
- Prata om infra.
- Prata om en mer jämlik kommunal skattepolitik.
- Prata om en hållbarare utveckling.
- Prata, förutom om byar, även om kvarterens och stadsdelarnas invånarverksamhet och gemenskap.
- Kom också ihåg det aktiva kommunala samarbetet med vårt befintliga nätverk med ca 4 000 byaföreningar och -råd, hundratals stadsdelsföreningar, 55 regionala Leader-grupper och 19 regionala byaföreningar.
Mer info (på finska) om varje punkt, samt video finns på webbplatsen suomenkylat.fi.
Skärgårdsdelegationen, som vill få in frågan om skärgårdens potential i nästa regeringsprogram, anser att skärgårdsområdena har möjlighet att gå i täten, oavsett om det handlar om självförsörjande energisystem, hållbar turism, moderna och mobila arbetssätt eller serviceformer som skapas på ett nytt sätt. Smidig skärgårdstrafik och smidiga skärgårdstjänster, digitalisering och skärgårdskaraktären som en positiv regionutvecklingsfaktor hör till de frågor som Skärgårdsdelegationen vill se i det nya regeringsprogrammet.
Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.
Bildkälla: Wikimedia Commons
Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden (HAMA-nätverket) betonar de glest bebodda områdenas roll i utvecklingen av den finländska konkurrensförmågan. På glest bebodda områden finns merparten av den finländska naturens materiella och immateriella råvaror. Med den arbetsföra befolkningens pensionering finns det nu en svår arbetskraftsbrist på glest bebodda områden, vilket påverkar råvarornas vidareförädling och möjligheterna för ökad turism. Inför riksdagsvalet vill man lyfta fram centrala teman för diskussion, vilka berör glest bebodda områden. Landsbygden är inte en sänksten, utan en nationell kraftresurs, betonar HAMA-nätverkets ordförande Tytti Määttä.
Nätverket tar i sina riksdagsvalteman fram bl.a. konkurrensnackdelar, vilket beror på läget för områdets verksamma företag.
Inför kommunalvalet 2017 lyfter Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) fram rollerna för framtidens kommun. Inom alla dessa sex roller – bildningsrollen, välfärdsrollen, delaktighets- och samhällsrollen, närings- och sysselsättningsrollen, livsmiljörollen, samt utvecklar och kompanjonrollen – behövs mod av kommande kommunala beslutsfattare för att se de mångsidiga möjligheterna för den egna kommunens landsbygd, samt att skapa ramar för att förverkliga dem.
Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även MANE:s nyhetsbrev, Maaseutupolitiikan ajankohtaiskirje 1/2017.
Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s långvarige ordförande Eero Uusitalo lämnar ordförandeuppgifterna i slutet på det här året. En ny ordförande söks för nästa tvåårsperiod, och kandidaterna är ju Peter Backa, Veli-Matti Karppinen och Petri Rinne. Den nya ordföranden väljs på SYTY:s höstmöte 25.11 i Helsingfors. Ordförandekandidaterna fick svara på fyra frågor i senaste Landsbygd Plus-tidning (3/2015).
Texterna (på finska) finns på webbplatsen kylatoiminta.fi. Se även paneldiskussionen som spelades in under huvudfesten på LOKAALI-evenemanget i Brahestad 6.9.
Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s ordförandekandidater Peter Backa, Veli-Matti Karppinen och Petri Rinne deltog i paneldiskussionen som ordnades 6.9 under huvudfesten på LOKAALI-evenemanget (5-6.9). Under panelen fick kandidaterna förete sitt kunnande, berätta om sin syn på SYTY:s framtid och svara på publikens frågor. Som paneldiskussionens konferencier fungerade Keijo Pylväs från Pohjois-Pohjanmaan kylät ry (Norra Österbottens byar rf).
Uppgifterna är från webbplatsen kylatoiminta.fi med länk till paneldiskussionen.
Bildkälla: Wikimedia Commons
Under Kristinestads medborgarinstituts kurs i lokal demokrati i höst kommer man nu att försöka skapa de tre delaktighetsnämnder som föreningen Medborgarforum utvecklat som ett sätt att aktivera folk i det egna närområdets angelägenheter. Genom kursen vill man se om det finns ett intresse bland invånarna att aktivt försöka påverka sitt närområde, vilket ordföranden för Medborgarforum Dennis Rundt tror. Han menar att det är en viktig sak att gemensamt vara med och sköta om närområdets angelägenheter. Nämnderna kommer nu i höst att bestå av de som anmält sig till kursen, samt intresserade som rekryteras. När nämnderna är etablerade, är det meningen att medlemmarna väljs genom direkta val, där alla 15 år fyllda som bor på området ska vara röstberättigade och valbara. Nästan i alla fall, för man vill hålla partipolitiken utanför nämnderna, och samma personer ska inte samtidigt sitta i en nämnd och i stadsfullmäktige. Delaktighetsnämnden ska ha en kommunal tjänsteman som föredragande, och så behövs sakkunskap i varje nämnd.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 