I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) åttonde och sista nyhetsbrev för i år berättas det bland annat om den senaste balansrapporten Bostäder i hela Sverige, man presenterar Årets lokala utvecklingsgrupp och Årets kommun, samt tipsar om konferenser och skrifter och önskar en god jul.
Hela Sveriges nyhetsbrev (8/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.
I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) sjunde nyhetsbrev för i år skrivs det bl.a. om kommunutredningen vars betänkande HSSL svarat på och där huvudförslaget i utredningen, sammanslagning av kommuner, inte imponerar på HSSL.
Vidare skrivs det om boken ”Bilda bygdebolag”, en inspirationsbok för alla som vill ta sitt utvecklingsarbete till en ny nivå. Åse Classon, HSSL:s ena ordförande, utfrågas om hur det går med Leader-arbetet inför nästa period av Landsbygdsprogrammet. Ytterligare finns det en hel del annat att läsa i nyhetsbrevet.
Hela Sveriges nyhetsbrev (7/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.
En rapport om säkerheten i glesbygderna har färdigställts. Rapporten Säkerheten i glesbygdsområden 2020 sammanställer aktuell information om fenomen och utmaningar som påverkar områdenas säkerhet. Rapporten innehåller fem åtgärdsrekommendationer för att öka säkerheten och trygghetskänslan i områdena. Rapporten har utarbetats genom samarbete i Harvaturva-nätverket, som samordnas av inrikesministeriet. Nätverket består av ett stort antal myndigheter, organisationer och andra sakkunniga.
Mer information finns i inrikesministeriets pressmeddelande.
Programmet Människornas skärgård anger riktlinjer för utvecklingen av skärgårds- och vattendragsområdena och sätter upp mål för dem med tanke på framtiden. Skärgårdsprogrammet har utarbetats i samarbete med olika aktörer i skärgårds- och vattendragsområden med medverkan från skärgårdsborna. Det avspeglar sin tid och uppmärksammar aktuella fenomen, såsom multilokalitet, platsoberoende arbete och smart anpassning.
Mer info finns i jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande.
Enligt landsbygdsbarometern 2020 har multilokalitet stärkts och därigenom är landsbygden närvarande i vardagen för alltfler medborgare. På vilket sätt man drar nytta av landsbygden förändras. Men finländarnas positiva inställning till landsbygden är permanent. Landsbygden är platsen för ett gott liv för 61 procent av finländarna. De första resultaten av den fjärde landsbygdsbarometern i ordningen har publicerats. Landsbygdsbarometern 2020, som publiceras i tre delar, är en fortsättning på landsbygdsbarometern 2013 (publicerad 2014) och landsbygdsbarometern Landmärken (2009 och 2011).
Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Publikationen Regionutvecklingsbeslutet 2020–2023 – Hållbar och livskraftiga regioner innehåller de prioriteringar som ska följas inom statsrådets kompetensområde under statsminister Sanna Marins regeringsperiod och de mål på centralförvaltningsnivå som ministerierna har förbundit sig till. Regionutvecklingsbeslutet styr regionutvecklingen inom de olika förvaltningsområdena och landskapen och samordningen av åtgärderna. De regionalpolitiska målen och åtgärderna, som grundar sig på regionernas starka sidor och en balanserad regionutveckling, anknyter till regeringsprogrammet. Ett livskraftigt och socialt starkt Finland bygger på att metropolområdet, de växande stadsregionerna och landsbygden tillsammans når framgång. Temana och de strategiska åtgärderna i detta regionutvecklingsbeslut har delats in i sex helheter enligt följande:
Mitt i krisen med COVID-19 är European LEADER Association for Rural Development (ELARD) redo att planera mot en framtid tillsammans med lokala, nationella och europeiska institutioner, myndigheter och regeringar. Framtiden är här och nu, och vi behöver anpassa oss. För att bygga ett resilient Europa behövs det enligt ELARD:s uppfattning balans mellan städer och landsbygder. ELARD hävdar att Leader/Lokalt ledd utveckling (CLLD) är ett viktigt verktyg för att bygga ett Europa i balans. ELARD är en förening som representerar 26 nationella nätverk och omkring 2 200 lokala aktionsgrupper – som i sin tur täcker en landyta med en befolkning på mer än 150 miljoner invånare och 52 % av EU:s landsbygdsbefolkning.
Skriften The voice of rural Europe for the future of Europe är full med information om denna framgångsrika metod. Den ivriga läsaren kan enkelt hitta ELARD:s – och lokal utveckling Sveriges – förslag för framtiden på de två sista sidorna.
Uppgifterna är från webbplatsen lokalutveklingsverige.se.
Som en del av roadshowen Smarta landsbygder har landsbygdsnätverkstjänster ordnat faciliteringsutbildningar för ELY-centraler och Leader-grupper. Men p.g.a. coronaviruset har man varit tvungen att ompröva arrangemanget för turnén. I stället för fysiskt träffas har en del av turnéns tillställningar ordnats och ordnas framledes virtuellt.
För att stöda regionerna inom digitaliseringen genomförde enheten för nätverkstjänster, i samarbete med faciliteringsexperten Tiina Lakkaneva, en virtuell faciliteringsutbildning i april, vilket resulterade i landsbygdsnätverkets guide Opas virtuaalisten työpajojen järjestämiseen. Guiden tar bl.a. upp följande: åtgärder före workshopen, synpunkter och tips som observerats under workshopen för dess lyckade facilitering, samt fortsatta åtgärder som förverkligats efter workshopen.
Uppgifterna (på finska) finns på webbplatsen maaseutu.fi.
Aktion Österbotten samlar ihop en elektronisk byahandbok som är riktad till alla byar i Kust-Österbotten. Byahandboken är bybornas möjlighet att synliggöra sådant som de är stolta över. Idén föddes i projektet Lande-Bo då Britt-Marie Norrgård var projektledare. Idén utvecklades vidare och nu kan Österbottens byaföreningar eller andra bya-aktiva fylla i en enkät på Aktion Österbottens hemsida och få sin by med i handboken.
Mer info finns på webbplatsen aktion.fi.
Syftet med publikationen Leader-toimintatavan arviointi – Maaseutuohjelma 2014-2020 (Utvärdering av Leader-arbetet – Landsbygdsprogrammet 2014-2020) var att utreda hur Leader-strategin har implementerats och vad dess mervärde är. Med Leader-strategin avses helheten som utformas av Leader-principerna (områdesbaserad, nerifrån och upp, lokalt partnerskap, mångsektoriell, innovativitet, interregionalt och internationellt samarbete och nätverksbildning) och förvaltningsmodellen. Kärnan i utvärderingen var utvärderingen av förhållandet mellan Leader-principerna och förvaltningsmodellen. Utvärderingens viktigaste iakttagelser och slutsatser:
Rekommendationerna i utvärderingen gäller främst att stärka Leader-principerna och förnya förvaltningsmodellen.
Ett rally, som man inte vinner med fart, utan med kunskap, färdighet och taktikerande. Byarallyt är ett nytt sätt att resa på landsbygden och njuta av en dag i byarna under en lekfull tävling. Under tävlingen kör man runt områdets byar och utför specialtester och kallstationer, tillika som man njuter av byarnas parallellprogram.
Byarallyt i dess nuvarande form fick sin början år 2017, när en grupp aktiva itisbor beslöt att ordna ett evenemang, där deltagarna kan bekanta sig med byarnas pärlor under en lekfull tävling. Tillika ville man sänka bybornas tröskel att besöka grannbyarna och förbättra samarbetet mellan byarna. En lekfull tävlingsmobilisering mellan byarna skulle ge samarbetet en ny kick. Det uppstod ett Byarally, där lagen kör runt i byarna och utför olika lekfulla uppgifter. Action track-spelapplikationen gav sin egen tilläggskrydda åt spelet. Laget kunde följa med både sin egen och tävlingskamraternas framfart i realtid.
Skriften Strategi för lokalt gemensamt välståndsbygge handlar om hur kommuner kan understöda levande lokala ekonomier. Skriften ger en introduktion till lokalekonomisk teori och praktik, och de anglosaxiska metoderna ”täpp till läckaget”, ”lokal multiplikator tre”, samt Preston-modellen för ”community wealth building” sätts här i ett svenskt sammanhang.
Inspirationsskriften finns att läsas på webbplatsen helasverige.se.
Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.
Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.
Bildkälla: suomenkylat.fi
Den riksomfattande uppsatstävlingen ”Kyläillään” har avgjorts. Huvudpriset på 5 000 euro tilldelades den pensionerade kelviåbon Heleena Lassila. Den vinnande texten beskriver en bastutur på lördagen till en kusin, sett ur en liten flickas perspektiv. Juryn lockades av atmosfären och den exakta tidpunkten i händelsen. ”Berättelsen är idealet för besök, det som vi alla vill uppleva ibland”, konstaterade juryn i sin motivering.
För ner info (på finska) och uppgifter om övriga pristagare och hedersomnämnanden samt antologin, se webbplatsen suomenkylat.fi.
Pristagarna i uppsatstävlingen om byminnen och -erfarenheter, ”Kyläillään”, offentliggörs den 25 november kl. 13-14.30 i Helsingfors centrumbibliotek Ode. Sammanlagt deltog 726 skribenter med 846 texter. Under tillställningen utges även en antologi, Käykää peremmälle!, av de bästa texterna.
Uppgifterna är från webbplatsen suomenkylat.fi.
