Vi byaaktörer har mången orsak för firande. I år har vi fått en rekordstor synlighet för byaverksamheten i media och sociala medier. Ordföranden för Rauttio byaförening i Årets by Rautio fick en inbjudan till självständighetsmottagningen i år. Det här är ett tecken på att republiken president har noterat bya- och frivilligverksamheten. Dessutom fick kampanjen Finlands sämsta byväg en aldrig tidigare skådad synlighet i media. Med Vägföreningen i Finland lyfte vi upp frågan för diskussion om underhållet för landsbygdsvägnätet. Räddningspaketet för byskolor blev ett stort nyhetsämne TV och nu hålls skoldiskussioner på många orter. Vi måste försvara de finländska barnens jämlika kulturella grundläggande rättigheter.
Etikett: Vägnät
Riksdagens finansutskott har gjort små småjusteringar i budgeten för år 2023. Med 300 000 euro i ”julklappspengar” hålls byaverksamhetens statsbidrag på samma nivå som år 2022 eller 1 400 000 euro. Byaverksamhet förebygger marginalisering och befrämjar livskraft och byatrygghet. Även renoveringsbidrag till föreningshus och byagårdar fick ”julklappspengar”, samt mången byväg.
Mer info finns på Finlands Byars Facebook-sida.
Finlands Byar rf och Vägföreningen i Finland rf efterlyste i oktober foton för att hitta Finlands sämsta byväg. Med fototävlingen ville man fästa uppmärksamhet på den växande reparationsskulden på landsbygdsvägnätet och vägskickets effekter på Finlands försörjningstrygghet och medborgarnas säkerhet. Valet av Finlands sämsta byväg skedde genom en allmän omröstning på webbplatsen för Maaseudun Tulevaisuus. Bland åtta foton i finalen valdes till vinnare ett foto som tagits i Norra Österbotten, landsväg 807 i Siikajoki på avsnittet med grusbeläggning.
På det beskrivna vägavsnittet har grusvägens bärförmåga gett efter och bilen har sjunkit så att vägen är längs med underredet. Grusdelen av vägen har lite trafik och en hastighetsbegränsning på 80 km/h.
Vi publicerade och lanserade räddningspaketet för byskolor (Kyläkoulujen pelastuspaketti). Vi förmedlade det via sex landskapsmedier och vi är glada över den respons vi fått från lärare, byafolk, bekanta, föräldrar och finländare. Byskolor är värda att försvara. November har varit en bra mediemånad för oss, bl.a. hade MTV3 med räddningspaketet i Tians nyheter. Många delar vår sak. Jätteskolor och centralisering har inte fört med sig besparingar och inte alltid heller bättre inlärningsresultat. Vi tar upp frågan. Vi ger lösningar och information till beslutsfattarna.
Finlands Byar rf har utkommit med oktober månads nyhetsbrev som innehåller organisationens riksdagsvalsprogram, info om höstens Byadagar i Jyväskylä 2-3.11, Öppna Julbyar och Finlands Byars julkalender, fototävlingen Finlands Sämsta Byväg, webbinarium om framtidens by 26.10, webbinarium 1.11 med rubriken Vad är en smart by?, Stolt över byn-webbinarium 8.11, webbinarium 17.11 som diskuterar landsbygdsboendet för tavastländska idylliska byar, diskussionstillfälle i Seinäjoki16.11 om landsbygdsboendets framtid, utbildning för föreningsmänniskor, Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar som vill se mer unga i byaföreningarnas styrelser, en kommunikationspraktikants erfarenhet hos Finlands Byar, dikten Kyläs Suames, samt lite aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.
Finlands Byars Uutiskirje (oktober 2022) finns att läsas på webbplatsen uutiskirje.suomenkylat.fi.
Kategorier
Fota Finlands sämsta byväg!
Finlands Byar rf och Vägföreningen i Finland rf arrangerar fototävlingen Finlands Sämsta Byväg. Utgående från bilderna välj de åtta sämsta byvägarna ut av en jury för omröstning bland allmänheten, som röstar fram Finlands sämsta byväg. Här nere finns texten om fototävlingen från Finlands Byar och Vägföreningen i Finland:
Vi söker efter Finlands sämsta byväg – delta i fototävlingen!
Var kan man hitta de sämst underhållna byvägarna? Var kan man hitta de mest otäcka hålen, de mest förfallna vägarna och de häftigaste groparna? Är din hemväg som ett tvättbräde? Väjer du för stora stenar varje dag? Vi vill ha bilder på sådana vägar under oktober 2022. Det här är fototävlingen #SuomenSurkeinKylätie.
Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.
I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.
Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden förutsätter att det byggs ut en täckande, snabb och symmetrisk bredbandsinfrastruktur på glesbygden, samt att dess vägar, medberäknat vägar av klass 2, hålls i skick. Arbetsgruppen godkände under mötet 4.4 även åtgärder gällande rörlighet, boende och postservice.
”Det är Parlamentariska arbetsgruppens vilja att man på ministerienivå bereder en plan för att utvidga snabba, symmetriska och till kvalitén jämna bredbandsförbindelser över hela landet i enlighet med både nationella och EU målsättningar”, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anne Kalmari. ”Dataförbindelserna garanterar jämlikhet mellan dels regioner, dels medborgare och utgör grundläggande infrastruktur i samhället”, betonar Kalmari och berättar att Finland placerar sig på 27:e plats bland EU:s 28 medlemsländer då man granskar täckningen av snabba fasta dataförbindelser i landsbygdsområden. Situationen är oroande, konstaterar hon.
Utbyarna glöms ofta bort när kommunerna siktar framåt. Hur är det då att bo alldeles i utkanten av en ort i Svenskfinland och uppleva hur service efter service försvinner mitt framför näsan på en? Bland annat invånarna i Bromarv, som ligger i utkanten av Raseborg, vet hur det är.
Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi och se TV-programmet Närbild (2.5) på arenan. Se även på arenan föregående program i Närbild om vägar som förefaller på landsbygden (25.4) och bybutikens överlevnad när handelsmännen blir äldre (18.4).
En modern bil är inte konstruerad för grusvägar, utan helt anpassad till det jämna, skonsamma livet på asfalterade vägar, så det blir dyrt att utsätta dessa känsliga ting för grusvägens brutala behandling. Men kan inte bilarna formas efter landsbygden så får landsbygden formas efter bilarna. En ordentlig beläggning är vad vi behöver: helst asfalt, men oljegrus fungerar också bra. Till en början kan vi i varje fall begära att grusvägen underhålls på ett professionellt sätt: den ska ju skrapas så att vattnet kan rinna av, men nu skrapas den snarare till ett dike och vattnet blir kvar och förvärrar gropbildningen. Det kan ta en halvtimme att köra de åtta kilometrarna av slingrande grusväg från byn Södra Fjäll i Eda kommun, Värmland ut till 61:ans släta asfalt, om inte den trasiga vägen egentligen bara är ett försök att få oss att tröttna på landsbygdslivet och dra till Karlstad eller Göteborg – en konspiration organiserad av storstadsmaffian.
Servicen på landsbygden väcker debatt. I det färska regeringsprogrammet lovas även många förändringar, vilka har inverkan på landsbygdsinvånarnas och företagens vardag. Genom fem videor får man nu ta del av landsbygdsinvånarnas vardag. Videorna har publiceras första veckan i juni, då även bloggar som hör till respektive ämnen publicerades.
- 1.6, vägarna: video Maaseudun tiellä, blogi
- 2.6, talko: video Yhdessä tekemisen voimaa, blogi
- 3.6, el: video Ilman sähköjä, blogi
- 4.6, SOTE-servicen: video Palveluja ihmisille, blogi
- 5.6, kombinerad service: video Monipalvelupiste, blogi
Videorna är 3-5 minuter långa och är tillgängliga för alla. Videorna kan visas t.ex. på seminarier och möten, eller länkas till sociala medier och e-post. Videorna har producerats som ett samarbete mellan Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Kommunförbundet, som en del i landsbygdens serviceprogram.
Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länkar till videorna och bloggar.
Foto: Sakari Piippo, Statsrådets kansli
Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.
För landsbygdens invånare och företag är särskilt vägarna framgångens livsnerver. Men vägarna i Finland är dock i ett uppseendeväckande dåligt skick, inte enbart de lokala vägarna, utan också region- och riksvägarna. Samtidigt håller Finland på att förstärka sin ställning som skogsindustriland, vilket är en glädjande trend. Att få virket smidigt från skogen till fabriken, förutsätter att man fäster allvarligt avseende vid småvägarnas vägnät, t.ex. Äänekoskis nya bioproduktfabrik behöver virke från olika delar av landet, t.o.m. från Österbotten. De lokala vägarna måste vara mycket hållbarare i framtiden än i dag. Under njugghetens tider måste man avväga noggrant hur resurser ska allokeras för att utveckla vägnätet, men en snabb blick på planer och arbete som är på gång väcker frågor, t.ex. i Laihelas centrum i korsningen mellan riksvägarna 18 och 3 planerar man en superrondell som kostar nästan 30 miljoner euro. Den nuvarande enkla korsningen i Laihela orsakar inte några stora problem, utan det skulle räcka om man gjorde vägarna en aning bredare i korsningsområdet.
Hur ser ert parti på den glest befolkade landsbygdens roll som byggare av den kommande finländska konkurrensförmågan? Vilken konkret åtgärd, som förbättrar den glest befolkade landsbygdens ställning, är ert parti beredd att ta med i regeringsprogrammet? Hur tryggar man servicen i kommande SOTE-uppgörelser för den glest befolkade landsbygdens invånare? Fortsätter förfallet av det lägre klassificerade vägnätet även under följande regeringsperiod? Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä har temat den glest befolkade landsbygden och riksdagsvalet. I tidningen finns bl.a. partiernas svar på ovanstående frågor, analyser över partiernas valprogram, synpunkter på avgivna löften från föregående val och annat intressant som hör till ämnet.
Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (april 2015, 1/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.
Päivi Kujala, som tidigare var chef för landsbygdsnätverksenheten och biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen under programperioden 2007-2013, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om den gångna programperioden där samarbetet mellan EU:s landsbygdspolitik och den nationella byggdes upp. Men trots att nätverken har haft kraft, så har Kujala saknat ännu större gemensam vilja att bevara livskraften på landsbygden. Läs hela blogginlägget här under:
Viljan att bevara landsbygden livskraftig
Under åtta år har jag verkat som chef för Finlands landsbygdsnätverk. Det finaste med arbetet att utveckla landsbygden och nätverksarbetet har varit de människor på olika håll i Finland som varit väldigt engagerade i sitt arbete.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 