Kategorier
2022 Nyhetsbrev 18/2022

Finlands sämsta byväg finns i Norra Österbotten

Finlands Byar - Suomen surkein kylätie Siikajoki maantie 807
Foto: Olli Alakorva

Finlands Byar rf och Vägföreningen i Finland rf efterlyste i oktober foton för att hitta Finlands sämsta byväg. Med fototävlingen ville man fästa uppmärksamhet på den växande reparationsskulden på landsbygdsvägnätet och vägskickets effekter på Finlands försörjningstrygghet och medborgarnas säkerhet. Valet av Finlands sämsta byväg skedde genom en allmän omröstning på webbplatsen för Maaseudun Tulevaisuus. Bland åtta foton i finalen valdes till vinnare ett foto som tagits i Norra Österbotten, landsväg 807 i Siikajoki på avsnittet med grusbeläggning.

På det beskrivna vägavsnittet har grusvägens bärförmåga gett efter och bilen har sjunkit så att vägen är längs med underredet.  Grusdelen av vägen har lite trafik och en hastighetsbegränsning på 80 km/h.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 17/2022

”Byskolor är värda att försvara” – Finlands Byars verksamhetsledare Aleksi Koivisto

Finlands Byars nyhetsbrev november 2022
Finlands Byars verksamhetsledare Aleksi Koivisto

Vi publicerade och lanserade räddningspaketet för byskolor (Kyläkoulujen pelastuspaketti). Vi förmedlade det via sex landskapsmedier och vi är glada över den respons vi fått från lärare, byafolk, bekanta, föräldrar och finländare. Byskolor är värda att försvara.  November har varit en bra mediemånad för oss, bl.a. hade MTV3 med räddningspaketet i Tians nyheter. Många delar vår sak.  Jätteskolor och centralisering har inte fört med sig besparingar och inte alltid heller bättre inlärningsresultat. Vi tar upp frågan. Vi ger lösningar och information till beslutsfattarna.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 15/2022

Oktober månads Uutiskirje från Finlands Byar

Finlands Byars nyhetsbrev oktober 2022Finlands Byar rf har utkommit med oktober månads nyhetsbrev som innehåller organisationens riksdagsvalsprogram, info om höstens Byadagar i Jyväskylä 2-3.11, Öppna Julbyar och Finlands Byars julkalender, fototävlingen Finlands Sämsta Byväg, webbinarium om framtidens by 26.10, webbinarium 1.11 med rubriken Vad är en smart by?, Stolt över byn-webbinarium 8.11, webbinarium 17.11 som diskuterar landsbygdsboendet för tavastländska idylliska byar, diskussionstillfälle i Seinäjoki16.11 om landsbygdsboendets framtid, utbildning för föreningsmänniskor, Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar som vill se mer unga i byaföreningarnas styrelser, en kommunikationspraktikants erfarenhet hos Finlands Byar, dikten Kyläs Suames, samt lite aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

Finlands Byars Uutiskirje (oktober 2022) finns att läsas på webbplatsen uutiskirje.suomenkylat.fi.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 14/2022

Fota Finlands sämsta byväg!

Soumen Surkein Kylätie - fototävling 2022Finlands Byar rf och Vägföreningen i Finland rf arrangerar fototävlingen Finlands Sämsta Byväg. Utgående från bilderna välj de åtta sämsta byvägarna ut av en jury för omröstning bland allmänheten, som röstar fram Finlands sämsta byväg. Här nere finns texten om fototävlingen från Finlands Byar och Vägföreningen i Finland:

Vi söker efter Finlands sämsta byväg – delta i fototävlingen!

Var kan man hitta de sämst underhållna byvägarna? Var kan man hitta de mest otäcka hålen, de mest förfallna vägarna och de häftigaste groparna? Är din hemväg som ett tvättbräde? Väjer du för stora stenar varje dag? Vi vill ha bilder på sådana vägar under oktober 2022. Det här är fototävlingen #SuomenSurkeinKylätie.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Närpes framgång kan visa väg för andra orter

Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.

I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Snabbt bredband måste byggas ut på glesbygden – parlamentariska arbetsgruppen

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden förutsätter att det byggs ut en täckande, snabb och symmetrisk bredbandsinfrastruktur på glesbygden, samt att dess vägar, medberäknat vägar av klass 2, hålls i skick. Arbetsgruppen godkände under mötet 4.4 även åtgärder gällande rörlighet, boende och postservice.

”Det är Parlamentariska arbetsgruppens vilja att man på ministerienivå bereder en plan för att utvidga snabba, symmetriska och till kvalitén jämna bredbandsförbindelser över hela landet i enlighet med både nationella och EU målsättningar”, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anne Kalmari. ”Dataförbindelserna garanterar jämlikhet mellan dels regioner, dels medborgare och utgör grundläggande infrastruktur i samhället”, betonar Kalmari och berättar att Finland placerar sig på 27:e plats bland EU:s 28 medlemsländer då man granskar täckningen av snabba fasta dataförbindelser i landsbygdsområden. Situationen är oroande, konstaterar hon.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 06/2016

Hur är det att leva i en utby och uppleva hur servicen försvinner?

?????????????????????????????Utbyarna glöms ofta bort när kommunerna siktar framåt. Hur är det då att bo alldeles i utkanten av en ort i Svenskfinland och uppleva hur service efter service försvinner mitt framför näsan på en? Bland annat invånarna i Bromarv, som ligger i utkanten av Raseborg, vet hur det är.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi och se TV-programmet Närbild (2.5) på arenan. Se även på arenan föregående program i Närbild om vägar som förefaller på landsbygden (25.4) och bybutikens överlevnad när handelsmännen blir äldre (18.4).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 25/2015

”Kan inte bilarna formas efter landsbygden så får landsbygden formas efter bilarna”

Trafikmärke - ojämn väg (1)
Bildkälla: Trafikverket

En modern bil är inte konstruerad för grusvägar, utan helt anpassad till det jämna, skonsamma livet på asfalterade vägar, så det blir dyrt att utsätta dessa känsliga ting för grusvägens brutala behandling. Men kan inte bilarna formas efter landsbygden så får landsbygden formas efter bilarna. En ordentlig beläggning är vad vi behöver: helst asfalt, men oljegrus fungerar också bra. Till en början kan vi i varje fall begära att grusvägen underhålls på ett professionellt sätt: den ska ju skrapas så att vattnet kan rinna av, men nu skrapas den snarare till ett dike och vattnet blir kvar och förvärrar gropbildningen. Det kan ta en halvtimme att köra de åtta kilometrarna av slingrande grusväg från byn Södra Fjäll i Eda kommun, Värmland ut till 61:ans släta asfalt, om inte den trasiga vägen egentligen bara är ett försök att få oss att tröttna på landsbygdslivet och dra till Karlstad eller Göteborg – en konspiration organiserad av storstadsmaffian.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

Fem videor om landsbygdsinvånarnas vardag

Trafikmärke - annan faraServicen på landsbygden väcker debatt. I det färska regeringsprogrammet lovas även många förändringar, vilka har inverkan på landsbygdsinvånarnas och företagens vardag. Genom fem videor får man nu ta del av landsbygdsinvånarnas vardag. Videorna har publiceras första veckan i juni, då även bloggar som hör till respektive ämnen publicerades.

Videorna är 3-5 minuter långa och är tillgängliga för alla. Videorna kan visas t.ex. på seminarier och möten, eller länkas till sociala medier och e-post. Videorna har producerats som ett samarbete mellan Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Kommunförbundet, som en del i landsbygdens serviceprogram.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länkar till videorna och bloggar.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 23/2015

Regeringsprogrammet innehåller såväl möjligheter som utmaningar – YTR:s generalsekreterare Christell Åström

Alexander Stubb
Blivande statsminister Alexander Stubb under regeringsförhandlingarna den 26 maj.
Foto: Sakari Piippo, Statsrådets kansli

Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 22/2015

Vilsen vägpolitik – professor Hannu Katajamäki om felsatsningar i vägnätet

??????För landsbygdens invånare och företag är särskilt vägarna framgångens livsnerver. Men vägarna i Finland är dock i ett uppseendeväckande dåligt skick, inte enbart de lokala vägarna, utan också region- och riksvägarna. Samtidigt håller Finland på att förstärka sin ställning som skogsindustriland, vilket är en glädjande trend. Att få virket smidigt från skogen till fabriken, förutsätter att man fäster allvarligt avseende vid småvägarnas vägnät, t.ex. Äänekoskis nya bioproduktfabrik behöver virke från olika delar av landet, t.o.m. från Österbotten. De lokala vägarna måste vara mycket hållbarare i framtiden än i dag. Under njugghetens tider måste man avväga noggrant hur resurser ska allokeras för att utveckla vägnätet, men en snabb blick på planer och arbete som är på gång väcker frågor, t.ex. i Laihelas centrum i korsningen mellan riksvägarna 18 och 3 planerar man en superrondell som kostar nästan 30 miljoner euro. Den nuvarande enkla korsningen i Laihela orsakar inte några stora problem, utan det skulle räcka om man gjorde vägarna en aning bredare i korsningsområdet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 17/2015

Den glest befolkade landsbygdens synlighet i partiernas valprogram – nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Nättidningen Korvesta ja Valtateiltä 1-2015Hur ser ert parti på den glest befolkade landsbygdens roll som byggare av den kommande finländska konkurrensförmågan? Vilken konkret åtgärd, som förbättrar den glest befolkade landsbygdens ställning, är ert parti beredd att ta med i regeringsprogrammet? Hur tryggar man servicen i kommande SOTE-uppgörelser för den glest befolkade landsbygdens invånare? Fortsätter förfallet av det lägre klassificerade vägnätet även under följande regeringsperiod? Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä har temat den glest befolkade landsbygden och riksdagsvalet. I tidningen finns bl.a. partiernas svar på ovanstående frågor, analyser över partiernas valprogram, synpunkter på avgivna löften från föregående val och annat intressant som hör till ämnet.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (april 2015, 1/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 13/2015

”Viljan att bevara landsbygden livskraftig borde vara större”

KyrkbyPäivi Kujala, som tidigare var chef för landsbygdsnätverksenheten och biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen under programperioden 2007-2013, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om den gångna programperioden där samarbetet mellan EU:s landsbygdspolitik och den nationella byggdes upp. Men trots att nätverken har haft kraft, så har Kujala saknat ännu större gemensam vilja att bevara livskraften på landsbygden. Läs hela blogginlägget här under:

Viljan att bevara landsbygden livskraftig

Under åtta år har jag verkat som chef för Finlands landsbygdsnätverk. Det finaste med arbetet att utveckla landsbygden och nätverksarbetet har varit de människor på olika håll i Finland som varit väldigt engagerade i sitt arbete.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 07/2015

Isvintrarna i skärgården behandlas på Skärgårdshavets vinterträff på Kimitoön

Kvinna i vinterkläderI skärgården har de olika årstiderna stor inverkan på det vardagliga livet, varav isvintrarna ger skärgården en helt egen karaktär, då tusentals öar binds samman av isen. Kunskap om hur man ska röra sig och hur man kan nyttja isarna går ofta vidare i generationer som traditionellt kunnande. När isen lägger sig, så känns det som om naturen skulle somna, men då är det isanpassade ekologiska samhällen som tar vid. Välkommen med på ett seminarium på Hotell Kasnäs, Kimitoön 5.3 kl. 9.30-16 där isen och vintern granskas från olika perspektiv. Man tar bl.a. upp isens inverkan på havets ekologiska balans, isvägar i skärgården förr och nu, vinterfiske, isens betydelse för skärgårdsbor och vinternotning, samt om vinterturismen kan sälja i skärgården. Arrangör är Skärgårdshavets biosfärområde med samarbetspartners.

Info, program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 26.2) finns på webbplatsen skargardshavetsbiosfaromrade.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 42/2014

Engelskspråkig långfilm om Skärgårdens ringväg

Skärgårdens ringväg - Nagu färjan
Bildkälla: Wikimedia Commons

Skärgårdens ringväg marknadsförs i en ny engelskspråkig film, The Archipelago Trail, i vilken Alistair Logan cyklar från Åbo mot skärgården. Äventyret publicerades på nättjänsten Youtube 25.11. I den 40 minuter långa filmen besöker Logan platser längs hela Skärgårdens ringväg. Filmen finns även i en version på 11 minuter och en trailer på två minuter. Pargas turismchef Niclas Gestranius konstaterar i ett pressmeddelande att ingen långfilm om Skärgårdens ringväg har tidigare gjorts, och eftersom språket är engelska, lämpar den sig även för internationell marknadsföring. De som beställt och bekostat filmen är Egentliga Finlands förbund, Turku Touring och Pargas stad.

Uppgifterna är från (26.11) webbplatsen svenska.yle.fi med länk till filmen.