Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Närpes framgång kan visa väg för andra orter

Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.

I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Snabbt bredband måste byggas ut på glesbygden – parlamentariska arbetsgruppen

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden förutsätter att det byggs ut en täckande, snabb och symmetrisk bredbandsinfrastruktur på glesbygden, samt att dess vägar, medberäknat vägar av klass 2, hålls i skick. Arbetsgruppen godkände under mötet 4.4 även åtgärder gällande rörlighet, boende och postservice.

”Det är Parlamentariska arbetsgruppens vilja att man på ministerienivå bereder en plan för att utvidga snabba, symmetriska och till kvalitén jämna bredbandsförbindelser över hela landet i enlighet med både nationella och EU målsättningar”, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anne Kalmari. ”Dataförbindelserna garanterar jämlikhet mellan dels regioner, dels medborgare och utgör grundläggande infrastruktur i samhället”, betonar Kalmari och berättar att Finland placerar sig på 27:e plats bland EU:s 28 medlemsländer då man granskar täckningen av snabba fasta dataförbindelser i landsbygdsområden. Situationen är oroande, konstaterar hon.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 06/2016

Hur är det att leva i en utby och uppleva hur servicen försvinner?

?????????????????????????????Utbyarna glöms ofta bort när kommunerna siktar framåt. Hur är det då att bo alldeles i utkanten av en ort i Svenskfinland och uppleva hur service efter service försvinner mitt framför näsan på en? Bland annat invånarna i Bromarv, som ligger i utkanten av Raseborg, vet hur det är.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi och se TV-programmet Närbild (2.5) på arenan. Se även på arenan föregående program i Närbild om vägar som förefaller på landsbygden (25.4) och bybutikens överlevnad när handelsmännen blir äldre (18.4).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 25/2015

”Kan inte bilarna formas efter landsbygden så får landsbygden formas efter bilarna”

Trafikmärke - ojämn väg (1)
Bildkälla: Trafikverket

En modern bil är inte konstruerad för grusvägar, utan helt anpassad till det jämna, skonsamma livet på asfalterade vägar, så det blir dyrt att utsätta dessa känsliga ting för grusvägens brutala behandling. Men kan inte bilarna formas efter landsbygden så får landsbygden formas efter bilarna. En ordentlig beläggning är vad vi behöver: helst asfalt, men oljegrus fungerar också bra. Till en början kan vi i varje fall begära att grusvägen underhålls på ett professionellt sätt: den ska ju skrapas så att vattnet kan rinna av, men nu skrapas den snarare till ett dike och vattnet blir kvar och förvärrar gropbildningen. Det kan ta en halvtimme att köra de åtta kilometrarna av slingrande grusväg från byn Södra Fjäll i Eda kommun, Värmland ut till 61:ans släta asfalt, om inte den trasiga vägen egentligen bara är ett försök att få oss att tröttna på landsbygdslivet och dra till Karlstad eller Göteborg – en konspiration organiserad av storstadsmaffian.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

Fem videor om landsbygdsinvånarnas vardag

Trafikmärke - annan faraServicen på landsbygden väcker debatt. I det färska regeringsprogrammet lovas även många förändringar, vilka har inverkan på landsbygdsinvånarnas och företagens vardag. Genom fem videor får man nu ta del av landsbygdsinvånarnas vardag. Videorna har publiceras första veckan i juni, då även bloggar som hör till respektive ämnen publicerades.

Videorna är 3-5 minuter långa och är tillgängliga för alla. Videorna kan visas t.ex. på seminarier och möten, eller länkas till sociala medier och e-post. Videorna har producerats som ett samarbete mellan Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Kommunförbundet, som en del i landsbygdens serviceprogram.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länkar till videorna och bloggar.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 23/2015

Regeringsprogrammet innehåller såväl möjligheter som utmaningar – YTR:s generalsekreterare Christell Åström

Alexander Stubb
Blivande statsminister Alexander Stubb under regeringsförhandlingarna den 26 maj.
Foto: Sakari Piippo, Statsrådets kansli

Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 22/2015

Vilsen vägpolitik – professor Hannu Katajamäki om felsatsningar i vägnätet

??????För landsbygdens invånare och företag är särskilt vägarna framgångens livsnerver. Men vägarna i Finland är dock i ett uppseendeväckande dåligt skick, inte enbart de lokala vägarna, utan också region- och riksvägarna. Samtidigt håller Finland på att förstärka sin ställning som skogsindustriland, vilket är en glädjande trend. Att få virket smidigt från skogen till fabriken, förutsätter att man fäster allvarligt avseende vid småvägarnas vägnät, t.ex. Äänekoskis nya bioproduktfabrik behöver virke från olika delar av landet, t.o.m. från Österbotten. De lokala vägarna måste vara mycket hållbarare i framtiden än i dag. Under njugghetens tider måste man avväga noggrant hur resurser ska allokeras för att utveckla vägnätet, men en snabb blick på planer och arbete som är på gång väcker frågor, t.ex. i Laihelas centrum i korsningen mellan riksvägarna 18 och 3 planerar man en superrondell som kostar nästan 30 miljoner euro. Den nuvarande enkla korsningen i Laihela orsakar inte några stora problem, utan det skulle räcka om man gjorde vägarna en aning bredare i korsningsområdet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 17/2015

Den glest befolkade landsbygdens synlighet i partiernas valprogram – nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Nättidningen Korvesta ja Valtateiltä 1-2015Hur ser ert parti på den glest befolkade landsbygdens roll som byggare av den kommande finländska konkurrensförmågan? Vilken konkret åtgärd, som förbättrar den glest befolkade landsbygdens ställning, är ert parti beredd att ta med i regeringsprogrammet? Hur tryggar man servicen i kommande SOTE-uppgörelser för den glest befolkade landsbygdens invånare? Fortsätter förfallet av det lägre klassificerade vägnätet även under följande regeringsperiod? Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä har temat den glest befolkade landsbygden och riksdagsvalet. I tidningen finns bl.a. partiernas svar på ovanstående frågor, analyser över partiernas valprogram, synpunkter på avgivna löften från föregående val och annat intressant som hör till ämnet.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (april 2015, 1/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 13/2015

”Viljan att bevara landsbygden livskraftig borde vara större”

KyrkbyPäivi Kujala, som tidigare var chef för landsbygdsnätverksenheten och biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen under programperioden 2007-2013, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om den gångna programperioden där samarbetet mellan EU:s landsbygdspolitik och den nationella byggdes upp. Men trots att nätverken har haft kraft, så har Kujala saknat ännu större gemensam vilja att bevara livskraften på landsbygden. Läs hela blogginlägget här under:

Viljan att bevara landsbygden livskraftig

Under åtta år har jag verkat som chef för Finlands landsbygdsnätverk. Det finaste med arbetet att utveckla landsbygden och nätverksarbetet har varit de människor på olika håll i Finland som varit väldigt engagerade i sitt arbete.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 07/2015

Isvintrarna i skärgården behandlas på Skärgårdshavets vinterträff på Kimitoön

Kvinna i vinterkläderI skärgården har de olika årstiderna stor inverkan på det vardagliga livet, varav isvintrarna ger skärgården en helt egen karaktär, då tusentals öar binds samman av isen. Kunskap om hur man ska röra sig och hur man kan nyttja isarna går ofta vidare i generationer som traditionellt kunnande. När isen lägger sig, så känns det som om naturen skulle somna, men då är det isanpassade ekologiska samhällen som tar vid. Välkommen med på ett seminarium på Hotell Kasnäs, Kimitoön 5.3 kl. 9.30-16 där isen och vintern granskas från olika perspektiv. Man tar bl.a. upp isens inverkan på havets ekologiska balans, isvägar i skärgården förr och nu, vinterfiske, isens betydelse för skärgårdsbor och vinternotning, samt om vinterturismen kan sälja i skärgården. Arrangör är Skärgårdshavets biosfärområde med samarbetspartners.

Info, program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 26.2) finns på webbplatsen skargardshavetsbiosfaromrade.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 42/2014

Engelskspråkig långfilm om Skärgårdens ringväg

Skärgårdens ringväg - Nagu färjan
Bildkälla: Wikimedia Commons

Skärgårdens ringväg marknadsförs i en ny engelskspråkig film, The Archipelago Trail, i vilken Alistair Logan cyklar från Åbo mot skärgården. Äventyret publicerades på nättjänsten Youtube 25.11. I den 40 minuter långa filmen besöker Logan platser längs hela Skärgårdens ringväg. Filmen finns även i en version på 11 minuter och en trailer på två minuter. Pargas turismchef Niclas Gestranius konstaterar i ett pressmeddelande att ingen långfilm om Skärgårdens ringväg har tidigare gjorts, och eftersom språket är engelska, lämpar den sig även för internationell marknadsföring. De som beställt och bekostat filmen är Egentliga Finlands förbund, Turku Touring och Pargas stad.

Uppgifterna är från (26.11) webbplatsen svenska.yle.fi med länk till filmen.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

”Borttagning av belägg från asfalterade vägar ett enormt steg bakåt i samhällsutvecklingen”

??????Det har redan länge funnits ett hållbarhetsgap i underhållningen av basvägnätet. Vägarna förfaller eftersom pengarna inte räcker till, och enligt uppskattning uppgår reparationsskulden till 2,5 miljarder euro, en summa som hela tiden stiger. Enligt Trafikverket borde 4 000 kilometer väg få ny asfalt varje år, men pengarna räcker bara till hälften, så följaktligen uppstår 2 000 kilometer dålig asfalt varje år i Finland, och det är de minst trafikerade vägarna som får lida mest. Den största budgetposten för vägunderhåll går ju till de allmänna vägarna, men det finns också totalt 55 000 kilometer enskilda vägar i vårt land som är berättigade till statsbidrag. År 2012 gick det åt 12 miljoner euro i budgetmedel, medan årets statsbudget för enskilda vägar ligger på bara 8 miljoner euro, vilket kan jämföras med att västmetrons förlängning på 7 kilometer nu utlovades i det nya regeringsprogrammet 240 miljoner euro.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 24/2014

Motkraft mot regeringens urbana agenda

Mats Nylund
Mats Nylund
Bildkälla: Wikimedia Commons

Att den nuvarande regeringen för en mycket urban och grönt präglad politik, beror på att alla partier, förutom Sfp och Kristdemokraterna, har de flesta av sina väljare i storstäderna. Exempelvis har anslaget för enskilda vägar skurits ned med flera miljoner euro, och eftersom NTM-centralerna prioriterar områden med trafiktäthet, är det glesbygden som lider. Regeringen borde starta färre nya trafikprojekt för att i stället slussa över mer medel till underhåll. Från år 2011 har antalet vägar och broar i dåligt skick ökat markant, och den s.k. reparationsskulden uppgår i dag till två och en halv miljarder euro, menar riksdagsledamot Mats Nylund (Sfp), vars arbete under den här perioden har gått ut på att få in en landsbygdsaspekt i olika reformer.

”Politiken är urban i den meningen att politikerna inte verkar kunna förutse att konsekvenserna av vissa begränsningar ger helt andra effekter än de väntade.”

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 14/2014

Förening gjorde säkerhetsplan för fyra östnyländska byar

Föreningen Fyra Byar NOAK
Bildkälla: Föreningen Fyra Byar NOAK:s hemsida

Föreningen Fyra Byar NOAK har gjort en säkerhetsplan för byarna Tavastby, Skinnarby, Andersby och Hommansby, vilket sammanlagt berör omkring 400 personer. Enligt Fyra Byar NOAK:s sekreterare Viola Malmberg är tanken att deras säkerhetsplan ska nå alla hushåll kring påskhelgen. Föreningen är den första representanten för tredje sektorn i östra Nyland som gjort en dylik plan i enlighet med statsrådets program för inre säkerhet. Avsikten med programmet är att engagera den lokala gemenskapen för att förhindra brott och störningar i vardagen. I september ordnade föreningen ett möte för byborna, i vilket omkring 40 personer deltog för att diskutera säkerhetsfrågor. Sedan skickade styrelsen ut en enkät som gav invånarna möjlighet att komma med förslag på vad som borde tas i beaktande. På önskelistan fanns bl.a. en byagårdskarl.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 19/2013

Glesbygdens vägnät behandlas på seminarium i Pudasjärvi

??????Vägnätets skick och resandet är grundfrågor för den glest bebodda landsbygdens liv och företagande. Under seminariet lyfter man fram både nuvarande och kommande utmaningar och möjligheter som hör till detta. Hur lyckas det med resandet? Vad för betydelse har transportstödet för regionens företag? Kommer mjölkbilen fram varje dag, och hur är det med skolskjutsarnas säkerhet? Kan man sätta i skick vägnätet med billigare metoder? De här och många andra frågor söker man svar på i seminariet som hålls 28.5 kl. 9-15.30 i Pikku-Syöte i Pudasjärvi, Norra Österbotten. Seminariet ordnas av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) temagrupp för glest bebodda områden och Pudasjärvi stad.

Mer info med anmälningsuppgifter (anmälan senast 13.5) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.