Webbinarium om pengar och miljö

Vad är pengar, hur påverkar de miljön och kan vi påverka penningsystem? Ylva Lundkvist Fridh är ekonom- och miljöhistoriker som har studerat lokala valutor, penningreform och hur penningsystem beskrivs inom olika akademiska discipliner. Hon är VD för Mikrofonden Sverige och Stjärnsunds bygdebolag. Ylva delar med sig av erfarenheter av hur lokalsamhällen arbetar för att ställa om till mer lokal produktion/konsumtion och få en bättre handelsbalans med omvärlden. Evenemanget hålls 17.3 kl. 18.30 via Zoom. Webbinariet i Sverige kommer att spelas in och kunna ses i efterhand.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till evenemanget. Se även info om det svenska webbinariet om konsumtion som hålls 3.3 kl. 18.30.

Landsbygdsnätverket ENRD visade intresse för Leader Ålands miljöfokus

Det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, European Network for Rural Development (ENRD), visade intresse för Leader Ålands miljöfokus och utförde en fallstudie om Leader och miljömässig hållbarhet på Åland som nu har publicerats.

Bakgrund:
När det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet 2007-2013 avslutades hade enbart 4 projekt och 7 % av finansieringsramen (29 000 av 0,4 miljoner euro) förverkligats inom åtgärden för s.k. Icke-produktiva investeringar. Till följande programperiod 2014-2020 valde Ålands landskapsregering att istället hänföra den åtgärden till Leader. Idag har mer än hälften av alla hittills beviljade Leader-projekt fokus på natur & miljö, varav åtminstone 17 av dessa är åtgärder som ska öka biodiversiteten, återskapa traditionella kulturlandskapsmiljöer eller minska näringsläckage.

Uppgifterna är från webbplatsen leader.ax.

Hovarböle-Särkijärvi Årets nyländska by 2020

Årets nyländska by 2020 är Hovarböle-Särkijärvi som ligger i östra Nyland i Askola. De aktiva byborna, som har talkoanda och tillämpar en egen byaplan, har tillsammans åstadkommit bl.a. en cykelväg, ett fågeltorn och en gemensam samlingsplats. Kultur- och idrottsevenemang lockar besökare som även kommer längre ifrån. Utmärkelsen Årets nyländska by går till en by som värnar om en god boendemiljö. Årets nyländska by eller stadsdel utses turvis.

Det var under Nylands förbunds årliga evenemang för kommunala beslutsfattare, Landskapsparlamentet, den 19 november som Årets nyländska by offentliggjordes tillsammans med övriga nyländska toppaktörer 2020.

Uppgifterna är från webbplatsen uudenmaanliitto.fi.

Människan och havet – seminarium i Korpo om vårt förhållande till natur och djur i skärgården

Skärgårdsnaturen har, liksom vårt förhållande till den, förändrats genom tiderna. Vi har lärt oss att utnyttja och vårda den, samt anpassa oss tillsammans med den till olika miljöförändringar. Dessa erfarenheter och kunskaper, eller detta ”miljöarv”, är viktigt och värdefullt i sökandet efter hur vi tex. kan anpassa oss till framtida klimatförändringar. Likaså, är det essentiellt för planering och skötsel att utreda och förstå vilka olika förhållanden vi har till skärgårdens flora och fauna, vad det är med naturen vi uppskattar, eller inte.

Forum för Skärgårdsforskning inbjuder till diskussioner och presentationer kring vårt förhållande till natur och djur i skärgården. Seminariet hålls 29.11 kl. 10-15.30 vid Skärgårdscentrum Korpoström.

Gestrin blir specialsakkunnig på Kommunförbundet med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling

Christina Gestrin
Bildkälla: Magnus Fröderberg/norden.org

Christina Gestrin blir specialsakkunnig på Finlands Kommunförbund och knyts till förbundets svenska team. Hon kommer att fokusera på miljöfrågor och hållbar utveckling på det svenska och tvåspråkiga kommunfältet. Gestrin får också ansvar för utvecklingen av kontakterna till de svenska och tvåspråkiga kommunerna. Veteranpolitikern är agronomie- och fortsmagister med miljöfrågor som specialområde. Det som fick Gestrin intresserad av uppdraget, är hållbarhetsfrågor i kustkommunerna.

Mer info finns på webbplatsen kommunforbundet.fi.

Nya projektlotsar för Leader Åland

Filip Blomberg
Bildkälla: Leader Åland

Kristoffer Rancken
Bildkälla: Leader Åland

Filip Blomberg (Fma Levande Natur Åland) och Kristoffer Rancken (Fma Ädelskog) har anlitats som tillfälliga projektlotsar för Leader Åland. För fiskeprojektlots Filip Blomberg är uppdraget att hitta och stödja nya projektansökningar från FiskeLeader (FLAG) inom temat miljö, upplevelse och kunskap, riktat på fiske och hav. Blomberg kan hjälpa till med projektplanering, budgetering, ansökan och allmänna frågor.

För miljöprojektlots Kristoffer Rancken innebär uppdraget att ge allmän rådgivning och konsultering, planering av våtmarker med hjälp av GIS och terrängmätning, arbetsledning, samt dokumentation med drönare (foto, video, 2D, 3D) för utbildning och inspiration för andra.

Uppgifterna är från webbplatsen leader.webbhuset.fi.

Aktiva i REKO-ringarna i Vasa och Jakobstad får nordiskt miljöpris

Mittnordenkommittén delar varje år ut priser inom kultur och miljö eller energi, och i år går priset, ”Nordens gröna bälte”, till de aktiva som håller igång rekoringarna i Vasa och Jakobstad. Tack vare dem har konceptet blivit framgångsrikt i hela Norden, står det i prismotiveringen.

REKO, REjäl KOnsumtion, är en modell som utvecklats och anpassats för nya kommunikationssätt i syfte att nå dagens medvetna konsumenter. Enligt prismotiveringen har modellen flera hållbarhetsaspekter, både miljömässiga, ekonomiska och sociala. Konceptet har spridit sig från Österbotten som en folkrörelse till övriga Norden.

Inga hälsoproblem med vindkraft visar utredning

En omfattande utredning om hälsoeffekter och miljökonsekvenser av vindkraft slår fast att det finns inget som tyder på att vindkraft förorsakar hälso- eller miljöproblem. I utredningen, som bl.a. två ministerier, Strålsäkerhetscentralen och Institutet för hälsa och välfärd deltagit i, studerade forskarna hur det ljud som vindkraftverk alstrar påverkar människors hälsa och hur vindkraftverken påverkar fåglar och fladdermöss.

De infraljudnivåer som mäts i närheten av vindkraftverk, är ungefär lika stora som i stadsmiljö, och det finns inga bevis för att den infraljudnivån skulle skada hälsan, men forskarna talar ändå för mer forskning på området. Placerar man vindmöllorna i mindre artrika områden, så blir det även färre fåglar och fladdermöss som flyger in i möllorna. Men utredningarna av eventuella hälsoeffekter av vindkraften fortsätter i höst, och först när utredningarna är klara bereds en lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor.

Uppgifterna är från (16.6) webbplatsen svenska.yle.fi.

Hur ska vi nå målet när vi inte vet vart vi är på väg? – om helhetssyn för hållbar utveckling

Daniel Hansson är filmare, forskare och föreläsare. Foto: Daniel Hansson

I samband med Tammerfors-träffen för finlandssvenska landsbygdsutvecklare den 29 september 2016 inspirationsföreläste forskaren, aktivisten och pedagogen Daniel Hansson om helhetslösning och komplexitet. Här nere följer en något förkortad text för en artikel till ett kommande nummer av SFV-magasinet:

Genom sitt projekt Terra Religata (www.terra-religata.se) vill Hansson möjliggöra djup återkoppling mellan människor, och mellan människa och natur, genom konstnärligt kreativ kommunikation, design, transformativa möten, kulturell reflektion och tillämpat helhetstänkande. Målet är att hjälpa människor att gemensamt bana väg för bestående ekologisk balans, social rättvisa och hållbar utveckling från lokal till global nivå.

Miljömässa för skärgården hålls i Pargas

I samband med Pargasdagarna fredagen den 10 juni och lördagen den 11 juni ordnas Skärgårdens miljömässa på parkeringsplatsen vid Strandvägen med bland annat följande teman: rening av avloppsvatten i glesbygden, torrtoaletter, kompostering, försörjning av hushållsvatten, alternativa energilösningar och trädgård. Syftet med Skärgårdens miljömässa är att ge information med miljötema nära invånare och fritidsboende i Pargas stad och skärgård. Under mässan kan man bekanta sig med olika anordningar och lösningar och hämta in den nyaste informationen hos de olika experterna. Mässan arrangeras av Pargas stad, Servicecentralen för hållbar utveckling och energifrågor Valonia, samt Skärgårdshavets biosfärområde.

Mer om mässan finns på webbplatsen pargas.fi.

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

Det finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Omställningsrörelsen fokuserar på lösningarna

Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är omställningsrörelsens tre ben, och det handlar inte endast om miljön och klimatförändringar, vilket rörelsen främst uppfattades arbeta med tidigare, utan i dag betonas arbetet med själva människan, något som enligt Anna Maris kallas inre omställning. Hon är sedan maj förtroendevald styrelsemedlem i Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och kontaktperson för Omställning Sverige som drivs av HSSL. Vi bör se på hur vi är som människor; i grunden är vi sociala djur som inte rent biologiskt har så stora krav på materiellt välstånd. Många saknar kontakt och kärlek, och att vara del av ett sammanhang.

Maris menar att omställningsrörelsen eller omställningsnätverket (eng. Transition movement/network) inte ger sig på folk, utan tanken är att man bjuder in människor. Själva säger vi: ”Mer fest än protest” – i stället för att peka ut vad som inte fungerar i samhället fokuserar rörelsen på lösningarna.

Svenska landsbygdsprogrammet godkänt av EU – drygt 36 miljarder kronor

EU-kommissionen har 26.5 godkänt det svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020 med en total budget på 36,1 miljarder kronor. Pengarna i landsbygdsprogrammet ska bl.a. förbättra konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. Av landsbygdsprogrammets 36 miljarder kronor går drygt 62 procent till miljö- och klimatåtgärder, 20 procent till jobb, utveckling och bredband på landsbygden, samt 8 procent till konkurrenskraftig jordbruks- trädgårds-, skogs- och rennäring.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.fi.

”Vi borde även satsa på den smarta landsbygdspolitiken” – Peter Backas landsbygdstestamente

Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre (28-29.3) gjorde Peter Backa ett slags försök till testamente över sin roll som ”virtuell landsbygdsutvecklare” i 30 år. Han utgick från sina erfarenheter, vad han sett och hört, men även vad han läst. Backa plockade några centrala trender och vågrörelser som är avgörande för landsbygden, landsbygdspolitiken och människorna på landet. Här nere följer slutsatserna av hans tankar. Hela texten kommer inom kort att finnas på webbplatserna bya.net och landsbygdsriksdagen.fi.

Slutsatser

Mitt testamente är skrivet i mörka färger, men det är inte negativt. En sak som jag också lärt mig, är att om det finns idéer, vilja och kampanda, så kan vilka trender som helst vändas, åtminstone lokalt. Men jag tror att vi radikalt måste tänka om våra strategier – inte bara taktiken. Vi måste tyvärr ändra oss på grundläggande punkter.

Produktionsstöd för vindkraftsel för Åland närmare visionen en grön ö i ett blått hav

Ett åtta år långt politiskt arbete har gett resultat då Åland får 60 miljoner euro av staten i produktionsstöd för vindkraftsel. Camilla Gunell, lantråd på Åland, menar att klimatet är den stora vinnaren, liksom Finlands image som ett miljövänligt land. Riksdagens ekonomiutskott säger nämligen ja till att stöda elproduktionen i tre nya vindkraftsparker på Åland. Under tolv år ges 60 miljoner euro, medan lanskapsregeringen bidrar med 18 miljoner. Med de tre planerade vindparkerna blir Åland självförsörjande på el till 60-70 procent och tar således ett steg på vägen mot att nå sitt visionära miljömål att bli en grön ö i ett blått hav. Enligt Gunell bidrar Ålands vindkraft i hög grad till att Finland kan uppfylla EU:s klimatmål om minskade utsläpp av växthusgaser.