Kategorier
2020 Nyhetsbrev 01/2020

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Myndigheters ansvar för landsbygdssäkra beslut i podden Landet

Landsbygdssäkring handlar om att politiken och de offentliga insatserna inte ska göra det svårare för människor att leva och verka på landsbygden. Att besluten som myndigheter tar ska vara landsbygdsäkrade låter bra, men vad innebär Tillväxtverkets nya uppdrag som samordnare? I detta avsnitt av podden Landet medverkar Martin Olauzon, enhetschef vid Tillväxtverket och Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket.

Nittioåttonde avsnittet, Räkna med oss – om myndigheters ansvar för landsbygdssäkra beslut, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Rapport och verktygsboxar från ÅA:s forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.

Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Se på landsbygdssäkringen nerifrån

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Konsekvensbedömningen har då lett till dilemman: småkommuners flexibilitet mot de storas specialisering, kontrollerade vårdkostnader mot lokalt och regionalt självstyre, plats mot sektor som utgångspunkt för förvaltningen, samt en enhetlig enkel struktur mot en oenhetlig men lokalt anpassad struktur. Kritik riktas mot modellen för att den utgår från urbana ideal i stället för att identifiera lokala problem.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Centraliseringsreformer och landsbygden – forskningsprojekt om landsbygdssäkring håller slutseminarium i Vasa

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen arrangerar ett slutseminarium i Vasa 28 oktober kl. 13.00. Projektets centrala målsättning har varit att undersöka konsekvenserna av centraliserande förvaltningsreformer för landsbygden och hur den här centraliseringen kan hanteras ur landsbygdens perspektiv. Under seminariet presenteras projektets centrala slutsatser och inbjudna talare reflekterar över landsbygdens utmaningar ur olika perspektiv. Olika typer av landsbygd påverkas på mycket olika sätt av centraliseringar – inte minst är förutsättningarna för att hantera utmaningarna ytterst varierande.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 06/2019

Sex nationella forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden föreslås få finansiering

Landsbygdspolitiska rådets tillsatta projektgrupp föreslår finansiering för sex nya projekt år 2019 – fyra på temat sociala innovationer och två på öppet jokertema. Bland temat sociala innovationer finns projektet SMILE: Svenska modeller för social innovation i landsbygdsutveckling med Åbo Akademi som huvudsökande, samt ett projekt om landsbygdssäkring – Makova: Maaseutuvaikutusten arviointimenetelmän käyttö, kokemukset ja vaikutukset Suomessa med Vasa universitet som huvudsökande.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Resolution från Landsbygdsriksdagen på Åland

Ann-Sofi Backgren (andra från vänster) omges av föreläsarna Annakarin Nyberg, Clara Lidström och Jerry Engström.
Foto: Alexandra de Haas

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen hölls i Mariehamn på Åland, 5-7.10, och samlade ett sjuttiotal deltagare. Som ett resultat av föreläsningarna skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution 2018

Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen som samlats på Åland 6-7.10.2018 konstaterar att digitaliseringen och i synnerhet de möjligheter till nytänkande som de sociala medierna skapar, ställer helt nya krav på landsbygdens olika aktörer.

Utvecklingen inom de flesta områden går idag oerhört snabbt. Det finns inga schablonlösningar för landsbygdsutveckling. Varje samhälle måste få sin egen lokala lösning på problem och en platsbaserad plan för framtiden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Hur kan landsbygden utvecklas? – forskningsprojektet om landsbygdssäkring i gång

Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen vill hitta nya typer av lösningar till centrala problem på landsbygden. Syftet är att kartlägga landsbygdens påverkansmöjligheter och tillgången till service, där det centrala begreppet i forskningen är landsbygdssäkran, en konsekvensbedömningsmetod ur landsbygdens synvinkel. Man vill veta hur vanliga människor ser på servicen i sin hemort och vilka farhågor och behov de har.

Det ettåriga projektet inleddes i juni och under sommaren har man gjort intervjuer på Bergö, i Maxmo och i Kristinestad, vilka är orterna i forskningsprojektet. De representerar olika typer av landsbygd, och det centrala i projektet har varit att höra gräsrötterna. I Bergö var det lätt att få folk att ställa upp, medan många tackade nej i Maxmo. Kenneth Nordberg från Åbo Akademi i Vasa, som leder forskningsprojektet, har sina misstankar om att det har att göra med den varma sommaren.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 12/2018

Podden Landet reder ut begreppet landsbygdssäkring

Vad står begreppet landsbygdssäkring för? Lyssna på podcast Landet när man reder ut vad begreppet landsbygdssäkring innebär. Nytt för i år i Sverige är att det nationella landsbygdspolitiska målet ska genomsyra alla politiska beslut, vilket är en grund för landsbygdssäkring. Men varifrån kommer underlagen och informationen till beslutsfattarna, och hur mycket kan man påverka själva?

Att landsbygdssäkra, innebär att på ett medvetet och systematiskt sätt beakta landsbygdernas särskilda förutsättningar, och vad det innebär pratar Anna Ryttberg från Näringsdepartementet, Marcus Söderlind som är aktiv i Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp och ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse, samt Maria Gustafsson, verksamhetsledare för Landsbygdsnätverket om.

”Ju mer argumentation och ju mer underbyggt det är desto lättare är det för politikerna att ta till sig informationen och använda den i sina prioriteringar”, säger Anna Ryttberg.

Sextionde avsnittet, Med fokus på stad OCH land – om Landsbygdssäkring, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

Forskningsprojekt om landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Den 25 april hölls en pressinformation i Vasa om forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen som tar fasta på den till synes tilltagande trenden av centraliseringar och förstoringar av förvaltningsområden. Landsbygdssäkring innebär i praktiken att säkerställa att invånare bosatta överallt i landet får en likvärdig politisk behandling, det vill säga att de olika förutsättningar som råder i olika delar av landet beaktas i planeringsskedet av politiska beslut. Det är forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa som leder projektet, vilket genomförs i samarbete med Landsbygdspolitiska rådet/IDNET, Kommunförbundet och Helsingfors universitet. Här nere finns pressmeddelandet från tillfället:

Nytt forskningsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa: Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa leder projektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen, som finansieras av LEADER-programmet och Kulturfonden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

Landsbygdsutvecklingen måste få tillräckliga resurser i kommande EU-finansieringsprogram

Landsbygdspolitiska rådet, som tillsatts av statsrådet, framhåller som ställningstagande till EU:s kommande finansieringsperiod att EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik ska vara politik som bidrar till ekonomiskt, socialt, miljömässigt och kulturellt hållbar landsbygdsutveckling. Rådet förutsätter att tillräcklig finansiering avsätts för landsbygdsutveckling i kommande finansieringsram och framhåller Europeiska jordbruksfondens centrala roll som integrerare mellan jordbrukspolitiken och landsbygdens utvecklingspolitik.

Landsbygdspolitiska rådet betonar landsbygdens många möjligheter i anpassningen till och begränsningen av klimatförändringen. Sätten till anpassning är lokala, det finns inte ett enda sätt som lämpar sig för alla, betonar man i ställningstagandet. Rådet anser att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska erbjuda och möjliggöra intelligentare och klimat smartare sätt att agera, röra sig, driva företag och bo i olika landsbygdsområden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Reformer och konsekvenser för landsbygden

Hur många av er har hört talas om landsbygdssäkring? Nej, jag skrev inte försäkring utan säkring. Troligen inte så många trots att landsbygdssäkring infördes i Finland som en konsekvensbedömningsmetod redan år 2008 och firar således 10 års jubileum i år. Rätt märkligt är det att metoden inte används desto mer systematiskt, trots att man håller på med århundrades största förvaltningsreform och att Finland består till 95 procent av landsbygd. I Finland är landsbygdssäkringen frivillig, vilket kanske förklarar saken, men med tanke på den stora omstruktureringen vi har på gång, där också kommunerna skall hitta sina nya roller, är det synnerligen förvånande att så få aktivt tagit till sig konsekvensbedömningsmetoden i sitt arbete.

Vad är då landsbygdssäkring? På engelska talar man om rural proofing och på finska om maaseutuvaikutusten arviointi. I Kanada använder man termen rural lens. Enligt OECD syftar landsbygdssäkring till att behov och intressen för människor, företag och samhällen på landsbygden korrekt ska beaktas och integreras i utvecklingen och genomförandet av all politik och program.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Landsbygdens invånare har både kunskapen och viljan att möta Europas stora utmaningar – deklaration från ERP

HSSL:s ena ordförande Staffan Nilsson (t.h.) skriver under deklarationen som ordförande för ERCA (European Rural Community Alliance).
Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Lördagen den 21 oktober antog 250 delegater från 39 länder och landsbygdsorganisationer en deklarationEuropean Rural Parliament (ERP) – den europeiska Landsbygdsriksdagen – i Venhorst, Nederländerna 18-21.10. Deklarationen slår fast att landsbygdens invånare har både kunskapen och viljan att möta Europas stora utmaningar, varav de största utmaningarna består av snabb digitalisering, flytt från utsatta till välbärgade områden och från landsbygd till stad, de många flyktingar som kommer till Europa, förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar.

Deklarationen uppmanar invånare och politiker att stöda utvecklingen av landsbygden och se till att politiska beslut är landsbygdssäkrade, och att arbeta för att skapa hållbara landsbygdssamhällen med ett fokus på infrastruktur, service och anslutning, bekämpande av fattigdom och social utslagning, stärkande av lokala ekonomier, välkomnande av nya människor in i samhället, samt ungdomar.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Idéer men inga pengar för landsbygdsutveckling i Finland

Sverige gör en helomvändning när det gäller landsbygdsutveckling. Den svenska regeringen storsatsar genom att avisera i budgeten för 2018 en summa på 1,2 miljarder kronor (ca 130 miljoner euro) för att människor ska kunna leva och arbeta i hela Sverige. Man vill också genomföra en långsiktig satsning på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden, vilka nästa år får 500 miljoner kronor (52 miljoner euro). Summan växer successivt för att år 2020 ligga på 2,5 miljarder kronor (260 miljoner euro). I Norge finns direkta statsstöd för landsbygdspolitik, som år 2016 låg på 145 miljoner euro.

Största skillnaden mellan svensk och finländsk landsbygdspolitik är att regeringen i Sverige reserverar pengar i statsbudgeten, medan Finland knagglar sig fram med fleråriga utvecklingsprogram.