Bättre att utvärdera i förväg än att rätta till misstag efteråt – webbinarium om landsbygdssäkring

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Hela 95 procent av Finlands yta är landsbygd där 1,5 miljoner finländare bor. Den levande landsbygden producerar både vår mat och råvaror till vår exportindustri. Därför är det nödvändigt att utvärdera effekterna av beslut på landsbygden, vilket kan göras med hjälp av landsbygdssäkring. Det är ett enkelt och flexibelt verktyg som hjälper en att fatta bättre beslut.

Nätverksprojektet för att säkerställa förutsättningarna för ett gott liv på landsbygden (HYMY-nätverket) ordnar ett webbinarium om landsbygdssäkring den 13 februari kl. 13-15.

Ny anvisning i bedömningen av konsekvenserna för landsbygden

Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

Landsbygdssäkring ingår hädanefter i justitieministeriets anvisning för konsekvensbedömning av lagförslag som revideras för närvarande. Med hjälp av en ny anvisning är det nu möjligt att lättare identifiera vilka konsekvenser lagförslag och program har för landsbygden.

Förhållandena i olika områden i Finland varierar stort beroende på faktorer så som geografi, näringsstruktur, socioekonomiska skillnader samt kultur. Landsbygden fungerar till stora delar på annat sätt än städerna och således skiljer sig även konsekvenserna för beslut, program och bestämmelser på landsbygden och i städerna. Vid lagberedning är det skäl att fråga sig vilka konsekvenser som identifieras när ärendet i fråga överförs till landsbygdskontext.

Landsbygdssäkring – erfarenheter och områden för utveckling

Sedan år 2009 har Finland använt en metod för deltagande för konsekvensanalys av landsbygden, landsbygdssäkring, med vilken man har försökt öka dialogen mellan de olika parter som är involverade i de förändringar som berör landsbygden. Bakgrunden är en långvarig koncentration av befolkning och verksamhet och en politik inriktad på utveckling av tätorter, där landsbygdens aktörer ofta inte varit jämställda partner i utvecklingen.

Betydande förändringsprocesser för landsbygden under 2000-talet, som utarbetats av flera regeringar, har innefattat kommunförbund och regionförvaltningsreformer, samt social- och hälsovårdsreformer. Välfärdsområdena som lanseras i början av 2023 är det senaste exemplet på en förändring där landsbygden särskilt behöver tas i beaktande.

Läs mer (på finska) vad ledande forskare Toivo Muilu och specialforskare Olli Voutilainen, båda från Luke, skrivit. Texten finns publicerad på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

MANE betonar vikten av landsbygdssäkring som en del av välfärdsområdens beslutsfattande

Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) betonar vikten av att landsbygdssäkring genomförs som en del av välfärdsområdens beslutsfattande och strategiarbete som inleds nästa år. Rådet förutsätter att social- och hälsovårdens och räddningsväsendets tjänster tryggas på ett heltäckande sätt i välfärdsområdena och att delaktighet och multilokalitet beaktas i utvecklandet av tjänsterna. MANE uppmuntrar alla att utöva sin rösträtt i det kommande välfärdsområdesvalet.

Läs hela ställningstagandet på webbplatsen landsbygdspolitik.fi. Se även pressmeddelandet från MANE.

EU-kommissionens långsiktiga vision för EU:s landsbygdsområden

Berlaymontbyggnaden är en av Europeiska kommissionens byggnader i Belgiens huvudstad Bryssel och utgör dess säte.                                                            Bildkälla: Wikimedia Commons

Den 30 juni lade EU-kommissionen fram en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden, där man identifierar utmaningar och problem och lyfter fram några av de mest lovande möjligheterna för dessa områden. Visionen bygger på framtidsstudier och omfattande samråd med allmänheten och andra aktörer på landsbygden. Den omfattar förslag till en landsbygdspakt och en handlingsplan för landsbygden, med målet att göra våra landsbygdsområden starka, resilienta och livskraftiga och se till att de har god konnektivitet.

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Myndigheters ansvar för landsbygdssäkra beslut i podden Landet

Landsbygdssäkring handlar om att politiken och de offentliga insatserna inte ska göra det svårare för människor att leva och verka på landsbygden. Att besluten som myndigheter tar ska vara landsbygdsäkrade låter bra, men vad innebär Tillväxtverkets nya uppdrag som samordnare? I detta avsnitt av podden Landet medverkar Martin Olauzon, enhetschef vid Tillväxtverket och Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket.

Nittioåttonde avsnittet, Räkna med oss – om myndigheters ansvar för landsbygdssäkra beslut, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Rapport och verktygsboxar från ÅA:s forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.

Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Se på landsbygdssäkringen nerifrån

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Konsekvensbedömningen har då lett till dilemman: småkommuners flexibilitet mot de storas specialisering, kontrollerade vårdkostnader mot lokalt och regionalt självstyre, plats mot sektor som utgångspunkt för förvaltningen, samt en enhetlig enkel struktur mot en oenhetlig men lokalt anpassad struktur. Kritik riktas mot modellen för att den utgår från urbana ideal i stället för att identifiera lokala problem.

Centraliseringsreformer och landsbygden – forskningsprojekt om landsbygdssäkring håller slutseminarium i Vasa

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen arrangerar ett slutseminarium i Vasa 28 oktober kl. 13.00. Projektets centrala målsättning har varit att undersöka konsekvenserna av centraliserande förvaltningsreformer för landsbygden och hur den här centraliseringen kan hanteras ur landsbygdens perspektiv. Under seminariet presenteras projektets centrala slutsatser och inbjudna talare reflekterar över landsbygdens utmaningar ur olika perspektiv. Olika typer av landsbygd påverkas på mycket olika sätt av centraliseringar – inte minst är förutsättningarna för att hantera utmaningarna ytterst varierande.

Sex nationella forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden föreslås få finansiering

Landsbygdspolitiska rådets tillsatta projektgrupp föreslår finansiering för sex nya projekt år 2019 – fyra på temat sociala innovationer och två på öppet jokertema. Bland temat sociala innovationer finns projektet SMILE: Svenska modeller för social innovation i landsbygdsutveckling med Åbo Akademi som huvudsökande, samt ett projekt om landsbygdssäkring – Makova: Maaseutuvaikutusten arviointimenetelmän käyttö, kokemukset ja vaikutukset Suomessa med Vasa universitet som huvudsökande.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Resolution från Landsbygdsriksdagen på Åland

Ann-Sofi Backgren (andra från vänster) omges av föreläsarna Annakarin Nyberg, Clara Lidström och Jerry Engström.
Foto: Alexandra de Haas

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen hölls i Mariehamn på Åland, 5-7.10, och samlade ett sjuttiotal deltagare. Som ett resultat av föreläsningarna skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution 2018

Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen som samlats på Åland 6-7.10.2018 konstaterar att digitaliseringen och i synnerhet de möjligheter till nytänkande som de sociala medierna skapar, ställer helt nya krav på landsbygdens olika aktörer.

Utvecklingen inom de flesta områden går idag oerhört snabbt. Det finns inga schablonlösningar för landsbygdsutveckling. Varje samhälle måste få sin egen lokala lösning på problem och en platsbaserad plan för framtiden.

Hur kan landsbygden utvecklas? – forskningsprojektet om landsbygdssäkring i gång

Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen vill hitta nya typer av lösningar till centrala problem på landsbygden. Syftet är att kartlägga landsbygdens påverkansmöjligheter och tillgången till service, där det centrala begreppet i forskningen är landsbygdssäkran, en konsekvensbedömningsmetod ur landsbygdens synvinkel. Man vill veta hur vanliga människor ser på servicen i sin hemort och vilka farhågor och behov de har.

Det ettåriga projektet inleddes i juni och under sommaren har man gjort intervjuer på Bergö, i Maxmo och i Kristinestad, vilka är orterna i forskningsprojektet. De representerar olika typer av landsbygd, och det centrala i projektet har varit att höra gräsrötterna. I Bergö var det lätt att få folk att ställa upp, medan många tackade nej i Maxmo. Kenneth Nordberg från Åbo Akademi i Vasa, som leder forskningsprojektet, har sina misstankar om att det har att göra med den varma sommaren.

Podden Landet reder ut begreppet landsbygdssäkring

Vad står begreppet landsbygdssäkring för? Lyssna på podcast Landet när man reder ut vad begreppet landsbygdssäkring innebär. Nytt för i år i Sverige är att det nationella landsbygdspolitiska målet ska genomsyra alla politiska beslut, vilket är en grund för landsbygdssäkring. Men varifrån kommer underlagen och informationen till beslutsfattarna, och hur mycket kan man påverka själva?

Att landsbygdssäkra, innebär att på ett medvetet och systematiskt sätt beakta landsbygdernas särskilda förutsättningar, och vad det innebär pratar Anna Ryttberg från Näringsdepartementet, Marcus Söderlind som är aktiv i Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp och ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse, samt Maria Gustafsson, verksamhetsledare för Landsbygdsnätverket om.

”Ju mer argumentation och ju mer underbyggt det är desto lättare är det för politikerna att ta till sig informationen och använda den i sina prioriteringar”, säger Anna Ryttberg.

Sextionde avsnittet, Med fokus på stad OCH land – om Landsbygdssäkring, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.