Kategorier
2021 Nyhetsbrev 05/2021

Webbinarium om regional utveckling och vikten av gemenskap

Yhteisöt kasvualustana (samhället som grund för tillväxt) är rubriken på ett webbinarium som hålls 18.3 kl.13-17.30. Webbinariet samlar regionala utvecklare, beslutsfattare och påverkare för att diskutera regional utveckling och vikten av gemenskap. Programmet upptar mångskiftande diskussioner, toppexperter och idéframtagning om gemenskap och regional utveckling.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen phkylat.fi.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 01/2021

Årets första nyhetsbrev från Finlands Byar

I Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf:s färska nyhetsbrev skriver föreningens kommunikationsplanerare Anssi Ketonen bl.a. att senaste år var ett år av lärande för organisationer och företag då man tog i bruk fjärrteknik. Inom kommunikationen och kommunikationstekniken gjordes nationellt ett jättelikt språng under året. Nu har möten online blivit det nya normala och kommer att till viss del förbli så. Ketonen skriver att vi ska fortsätta utveckla oss själva. Vi ska således hålla våra sinnen öppna och vara beredda att fortsättningsvis prova på och lära oss nytt.

Kategorier
2013 2020 Nyhetsbrev 18/2020

Om corona, distansarbete och engagemang i lokalsamhället – Peter Backa i intervju

Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.

En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.

På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han:
– Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.

Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.

Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.

– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.

Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.

Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det.
– Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 18/2020

Vuolijoki i Kajana är Finlands smartaste by

Byn Vuolijoki i Kajana har vunnit tävlingen om Finlands smartaste by. Specialomnämnanden gick till byarna Vähikkälä i Egentliga Tavastland och Nakertaja-Hetteenmäki i Kajanaland. Sökandet efter Finlands smartaste by inleddes för drygt två år sedan och 33 byar från olika delar av Finland anmälde sig till tävlingen.

Domarna för tävlingen om Finlands smartaste by imponerades av Vuolijokis mångsidighet och av hur byn hade utvecklats under de två tävlingsåren. Dessutom satte domarna värde på hur digitaliseringen kom till synes i vardagslivet i byn. Vuolijoki samarbetar med andra byar och breddar kontinuerligt sitt nätverk både i hemlandet och runt om i Europa.

– Vuolijoki är ett före detta kommuncentrum som har lyckats skapa sig en ny roll och utvecklas som by, med bygemenskapen och byaföreningen i fokus. Vuolijoki besitter en verklig magisk kraft. Här är en by som med utgångsläge i glesbygden lyckas placera sig på världskartan, berättar en av domarna, landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet.

Vid prisutdelningsceremonin för Finlands smartaste by, som i huvudsak ordnades virtuellt den 29 oktober, beviljades två byar hedersomnämnande. Vähikkälä i Egentliga Tavastland fick hedersomnämnande för bybornas kreativitet och hängivenhet som gör byn mer attraktiv. Byn Nakertaja-Hetteenmäki i Kajanaland premierades för sitt långvariga arbete som främjare av digitalisering och smarta lösningar.

Mer info finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 16/2020

Fem finalistbyar tävlar om titeln Finlands smartaste by

Vuolijoki (Kajanaland), Luoma-aho (Södra Österbotten), Kerisalo (Södra Savolax), Vähikkälä (Tavastland) och Raudanmaa (Birkaland) tävlar om titeln Finlands smartaste by. Sökandet efter Finlands smartaste by fick sin början år 2018.  Trettiotre byar ville öka livskraften, aktiviteten och innovationen. I det första urvalsskedet lämnade de 17 aktivaste byarna kvar. Att välja ut de fem finalisterna var väldigt svårt, säger landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho från jord- och skogsbruksministeriet.

Härnäst bekantar sig tävlingsjuryn noggrannare med de fem finalistbyarna. Som smartaste by väljs den som är smartast, t.ex. genom att dra nytta av digitaliseringen och som gemensamt har bestämt sig för att lösa den utmaning som den har meddelat om. Finlands smartaste by offentliggörs 28.10 under festtillställning, vilken ordnas i huvudsak som virtuell. Förutom att vinnaren koras, ges även hedersomnämnande till den by som har gjort ett långsiktigt arbete för smarta lösningar på landsbygden.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 16/2020

Aktörer i byn Ohkola fick utmärkelsen Årets byabedrift i östra Nyland

Inom Utvecklingsföreningen SILMU rf:s verksamhetsområde valdes Årets Byabedrift 2020 bland en mängd goda förslag. Vinnarna är Ohkola skolas föräldraråd och idrottsföreningen Ohkolan Oka ry i Mäntsälä. Aktörerna förvekligade ett samhälleligt projekt, med vilket man förnyade skolans gårdsplan till en plats där alla kan mötas. Renoveringsprojektet var hela byns gemensamma satsning.

Kati Kottula-Etuaro, som basade för projektet, konstaterar: ”Ohkola är känt för sin gemenskap och talkoanda, men det här stora gemensamma projektet sammanförde byborna på ett helt nytt sätt. Skolan finns verkligen till för hela byn och nu tjänar gårdsplanen alla, allt från småbarn till äldre personer. Tack vare gemenskapen i byn!”

På skolans gårdsplan finns nu alltmöjligt från babygungor till multimotionsredskap för vuxna. Upprustningen av gården finansierades med medel från byns föreningar, företag och enskilda personer, samt med Leader-finansiering.

Uppgifterna är från webbplatsen itukylat.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 13/2020

I Årets by i Österbotten ställer alla upp

Foto: Kirsi Tikkanen

Komossaborna firade utmärkelsen Årets by 2020 i svenska Österbotten med hallontårta och kulkarneval tisdagen den 18 augusti. När festdeltagarna beskriver sin by, är gemenskapen, lugnet och naturen de mest återkommande orden. Motiveringen till utmärkelsen, som ges av Aktion Österbotten i samarbete med Österbottens förbund lyder:

”Komossa är en liten by med ett stort hjärta. Deras breda evenemangsutbud som passar alla, visar på god byautveckling, god sammanhållning och effektiv talkoanda i den lilla byn.”

Kaj Suomela, direktör på Österbottens förbund, noterade i sitt tal att Komossa är en by med en förhållandevis stor andel invånare under 18 år – 25,5 procent då snittet är 20,6 procent i Österbotten och 19,6 för hela landet.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 13/2020

Hajala är Årets by i Egentliga Finland – hedersomnämnande till Kasnäs

I byn Hajala skapar man framtiden själv. Skolan är det pulserande centrumet i Årets by 2020 i Egentliga Finland. Bibehållandet av byskolan möjliggör att nya invånare lockas till Hajala. Det är bara brist på bostäder.

I Hajala by i Halikko, Salo gläds man över erkännandet, vilket är ett resultat av det arbete man gjort tillsammans. Utnämningen skedde under Egentliga Finlands byadag på Kimitoön i Västanfjärd 23.8. Byaföreningens ordförande Pasi Lehti tror att med erkännandet får också andra upp ögonen för vad som händer i byn, särskilt staden Salo börjar bli varse om att man på riktigt har sådana här aktiva byar.

Årets by i Egentliga Finland valdes nu för 19:e gången. I år var temat Kokeileva kylä. Hedersomnämnanden gick till Rööla by i Rymättylä, Nådendal, byn Kasnäs på Kimitoön och till byn Yliskulma i Lundo.

Mer info finns på (finska) webbplatsen yle.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Samhälleliga företag gynnar lokal gemenskap

Bildkälla: Aktion Österbottens hemsida

Den 25 september ordnade Aktion Österbotten ett seminarium om samhälleligt och socialt företagande inom ramarna för sitt projekt Innospiration Österbotten. Verksamheten för samhälleliga företag börjar ofta på gräsrotsnivå och har som syfte att lösa lokala problem genom att erbjuda sådan service som saknas på orten. Det är frågan om ett koncept, inte en juridisk företagsform, vilket innebär att även föreningar kan verka som samhälleliga företag. De sociala företagens syfte är att skapa arbetstillfällen, särskilt för partiellt arbetsföra och långtidsarbetslösa.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Kan Leader-åtgärder vända avfolkningstrenden? – I samma båts verksamhetsledare resonerar kring Leaders inverkan

Genom Leader-stöd kan vi varken bygga bostadshus eller direkt skapa permanenta jobb. Det vi kan är att stärka lokalgemenskapen genom en trevligare levnadsmiljö, bättre utbud på evenemang, en förbättrad gemensam infrastruktur och ett rikare kulturliv. Den stora frågan är, att kan vi med dessa åtgärder vända avfolkningstrenden?

Jag tror allt mer att vi har en nyckelroll i detta, men vi är förstås en del av ett mycket större spel. Vi kommer in med att ge möjligheter till upplevelser, om ortsborna själva kavlar upp ärmarna för att få utveckling till stånd. Lokalsamhället och gemenskapskänslans betydelse är ytterst viktig då det kommer till att locka inflyttare. För det kan vara en liten detalj som påverkar om en familj flyttar in till kommun X som erbjuder förmånliga naturnära tomter eller till kommun Y som erbjuder boende i naturnära förhållanden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Landsbygdens många sidor ventilerades i ”grötbaren”

Foto: Sofia Tuisku

Landsbygdspolitiska rådets nätverk och sekretariat ordnade ”grötbar” (puurobaari) 8.11 för riksdagsledamöter, deras assistenter samt andra ”viktiga” personer. Det var många som deltog i en mångsidig diskussion – den var så mångsidig att man under några timmar hann gå igenom landsbygdens många sidor. Vid bordet för Landsbygdspolitiska rådets temanätverk för medborgarverksamhet och välmående (där även SYTY ingår) diskuterades bl.a. vardagens trygghet och landsbygdens attraktion. Ämnenas brokighet var stor, men de klart flesta deltagarna talade om landsbygdens gemenskap, fast egentligen om gemenskap i ett bredare perspektiv, för diskussionen utvidgades från landsbygden till alla områden. I Ann-Sofi Backgrens (IDNET) grupp var fokus på bristen på arbetskraft på landsbygden och möjliga åtgärder.

Läs mer på (finska) webbplatsen kylatoiminta.fi vad SYTY:s informatör Sofia Tuisku skrivit om evenemanget. Se även Backgrens inlägg på Facebook.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

Närservice i skärgård och landsbygd passar inte helt in i gängse marknadslogik

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det finns rätt goda underlag hos affärsrådgivare, vilka förutsättningar som ska råda för t.ex. dagligvaror, utbud, antal kunder o.s.v. Därför krävs kombinationer av verksamheter för att lyckas med hållbara affärer.

Håkan Björk, social entreprenör och senior rådgivare, tror också att ägarförhållanden är avgörande. Lokala stabila ägare med helt eller delvis bygdens bästa som avsikt ger goda möjligheter. Höga vinstutdelningskrav är svårt att tillgodose på landsbygd/glesbygd. Återinvestering ger bättre förutsättningar för långsiktig framgång.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Vinstinbringande företagande för det allmännas bästa

Ann-Sofi BackgrenI Sverige använder man sig av begreppet gemenskapsföretagande, medan man i Finland mer talar om samhälleligt företagande (på finska yhteiskunnallinen yrittäjyys). Det unika i sammanhanget är att man, utöver de affärsmässiga målen, även har sociala och samhälleliga mål. De allokerar resurser genom att kombinera affärsverksamhet med offentlig finansiering och ideella insatser, en affärsmodell som ofta har en nära relation till den offentliga sektorn, men existensen är framför allt beroende av lokalt engagemang och ansvarstagande.

Håkan Björk i Umeå har sedan 1990-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för modeller i arbetslivet, socialt entreprenörskap, samt social business och gemenskapsföretagande. Han har långt ansvarat för utvecklingen av gemenskapsföretagande i Sverige, och nu finns chansen att låta sig inspireras av honom även i Finland, då han kommer till Helsingfors den 3 oktober. Björk föreläser och inspirerar i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, kl. 10-15 kring ämnet samhälleligt företagande/gemenskapsföretagande – en affärsmodell för näringsinriktad byagemenskap. Han vidareförmedlar flera goda exempel på medborgardelaktighet, lokalt entreprenörskap och gemenskapsföretag för att hålla landsbygden levande.

Läs mer i blogginlägget på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Ann-Sofi Backgren som är specialsakkunnig för landsbygdspolitikens Identitetsbaserat nätverk IDNET och arbetar även med landsbygdsutveckling och internationella, samt nationella projekt för Svenska folkskolans vänner.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

En öppen och mångkulturell landsbygd i sikte

FlyktingarFlyktingarnas integrering är en aktuell fråga runt om i Finland. Det här temat närmade man sig konkret ur landsbygdens synvinkel genom exempel och fakta under ett seminarium den 22 januari. Under seminariet för integrering av flyktingar på landsbygden diskuterades vilka möjligheter och utmaningar som invandringen för med sig för landsbygden. Kanslichefen Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet sade i sitt öppningstal, att landsbygden har möjlighet att erbjuda arbeten för personer med olika utbildningsbakgrunder. Förutom arbetet är gemenskapen ytterst viktig i integreringen. Tillsammans skapar vi finländsk välfärd, sade Husu-Kallio bl.a. i sitt tal.

Mer om seminariet finns (på finska) under webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.