Internationellt webbinarium om förnybar energi och energigemenskaper

Den 14 februari kl. 10.30-12 (finsk tid) hålls ett internationellt webbinarium på temat förnybar energi och energigemenskaper, Network to innovate: Renewable Energy. Det kommer att presenteras fyra exempel kopplade till förnybar energi eller energigemenskaper.

Landsbygdsnätverken i Estland, Lettland, Polen och Finland anordnar evenemanget, som är en del av Network to Innovation Webinar-serien. Under evenemanget kan du träffa andra branschaktörer, utbyta information och eventuellt även ingå nya partnerskap.

Gemenskap i distansarbetet – Joensuu-regionens Leader på distansarbetsrunda

Distansarbetet fick helt nya dimensioner för några år sedan. Så småningom har dock många aktörer återgått till närarbete, men distansarbete har också fortsatt och modifierats i enlighet med arbetsgemenskaperna. Leader-föreningen i Joensuu-regionen beslutade att göra distansarbete gemensamt och begav sig på en distansarbetsrunda. Tanken med turnén är att lära känna aktörerna och bjuda in andra som arbetar på distans att arbeta i grupp. Många jobbar fortfarande på distans, åtminstone delvis, och de nya arbetsformerna och miljöerna kan vara välkomna för många.

– Med distansarbetsrundan vill vi nå lokala aktörer och sänka tröskeln för att fråga om projekt- och utbetalningsrådgivning, säger Mari Voutilainen, verksamhetsledare för Leader i Joensuu-regionen. Samtidigt får vi lära känna aktörerna, tillägger Voutilainen.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.

Lär dig mer om landsbygdens energigemenskaper och -lösningar!

Lokala energilösningar och decentraliserad energiproduktion på landsbygden är av intresse för många. Vad är landsbygdens energigemenskaper och vilken typ av lösningar erbjuder de för energiproduktion? Vilka slags lokala energilösningar på landsbygden möjliggör Finlands nuvarande lagstiftning?

Ta del i webbinariet för att lära dig mer om energigemenskaper på landsbygden, nuvarande lagstiftning och vilken typ av stöd som för närvarande finns tillgängligt för landsbygdens energigemenskaper och för lokala energilösningar.

Positiv inkludering tema under de finlandssvenska integrationsdagarna i Helsingfors

I år arrangerar Bildningsalliansen och Folktinget integrationsdagarna den 26 och 27 september i Kommunförbundets utrymmen i Helsingfors. Det finns även möjlighet att delta på distans. Det erbjuds två dagar av intressant program och inspiration med temat positiv inkludering – nyckeln till gemenskap.

Årets huvudtalare är journalisten, föreläsaren, aktivisten och programledaren Renaz Ebrahimi och doktoranden, föreläsaren och forskaren Carlos Rojas. Riko Eklundh fungerar som konferencier för årets integrationsdagar.

Se inbjudan och program på webbplatsen bildningsalliansen.fi och anmäl om deltagande senast 15.9.

Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar vill ha fler distansarbetshubbar till byarna

En distansarbetshubb är till exempel ett delat distansarbetsutrymme inrättat i en byagård eller annat utrymme, där byborna kan boka en ergonomisk arbetsplats. Dessutom skulle distansarbetshubben kunna ha bokningsbara mötesrum, lunchrestaurang, kafé eller i mindre skala en varuautomat. Distansarbetshubben skulle innehålla utrustning för att delta i distansmöten och en optisk fiberanslutning, så man kan vara i kontakt med kollegor antingen på andra håll i Finland eller i världen.  Distansarbetshubben skulle också förvandlas till en lugn studielokal eller på kvällarna till ett hobbyrum för föreningar och unga.

Teams-möte om utmaningar och möjligheter för medborgarverksamhet på landsbygden

Hur ser framtiden ut för frivilligverksamheten och föreningarna? Vilka är utmaningarna och möjligheterna i färdplanen för medborgarverksamheten? Nätverksprojektet för att säkerställa förutsättningarna för ett gott liv på landsbygden (HYMY-nätverket) inbjuder medborgarorganisationer på landsbygden till möte 25.5 kl.10.00 via Teams med fortsatta diskussioner under hösten.

I samarbete med medborgarsamhällsaktörer på landsbygden kommer man att dryfta hur organisationsverksamhet och annan samhällelig verksamhet kan stärkas, särskilt inom områden där gemenskapen och medborgarverksamheten är liten eller sårbar inför framtiden.

Uppgifterna (på finska) finns på webbplatsen msl.fi med länk till anmälan.

Webbinarium om lokal gemenskap

Hur skapar man lokal gemenskap? Case-exempel ges om samarbetets styrka och kommunens roll som främjare av gemenskap. Följ med webbinariet som hålls via Teams 10.11 kl. 9-12.30.

Mer om webbinariet och program (på finska) och länk till anmälan (som görs senast 5.11) finns på webbplatsen vskylat.fi.

Webbinarium om regional utveckling och vikten av gemenskap

Yhteisöt kasvualustana (samhället som grund för tillväxt) är rubriken på ett webbinarium som hålls 18.3 kl.13-17.30. Webbinariet samlar regionala utvecklare, beslutsfattare och påverkare för att diskutera regional utveckling och vikten av gemenskap. Programmet upptar mångskiftande diskussioner, toppexperter och idéframtagning om gemenskap och regional utveckling.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen phkylat.fi.

Årets första nyhetsbrev från Finlands Byar

I Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf:s färska nyhetsbrev skriver föreningens kommunikationsplanerare Anssi Ketonen bl.a. att senaste år var ett år av lärande för organisationer och företag då man tog i bruk fjärrteknik. Inom kommunikationen och kommunikationstekniken gjordes nationellt ett jättelikt språng under året. Nu har möten online blivit det nya normala och kommer att till viss del förbli så. Ketonen skriver att vi ska fortsätta utveckla oss själva. Vi ska således hålla våra sinnen öppna och vara beredda att fortsättningsvis prova på och lära oss nytt.

Om corona, distansarbete och engagemang i lokalsamhället – Peter Backa i intervju

Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.

En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.

På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han:
– Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.

Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.

Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.

– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.

Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.

Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det.
– Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).

Vuolijoki i Kajana är Finlands smartaste by

Byn Vuolijoki i Kajana har vunnit tävlingen om Finlands smartaste by. Specialomnämnanden gick till byarna Vähikkälä i Egentliga Tavastland och Nakertaja-Hetteenmäki i Kajanaland. Sökandet efter Finlands smartaste by inleddes för drygt två år sedan och 33 byar från olika delar av Finland anmälde sig till tävlingen.

Domarna för tävlingen om Finlands smartaste by imponerades av Vuolijokis mångsidighet och av hur byn hade utvecklats under de två tävlingsåren. Dessutom satte domarna värde på hur digitaliseringen kom till synes i vardagslivet i byn. Vuolijoki samarbetar med andra byar och breddar kontinuerligt sitt nätverk både i hemlandet och runt om i Europa.

– Vuolijoki är ett före detta kommuncentrum som har lyckats skapa sig en ny roll och utvecklas som by, med bygemenskapen och byaföreningen i fokus. Vuolijoki besitter en verklig magisk kraft. Här är en by som med utgångsläge i glesbygden lyckas placera sig på världskartan, berättar en av domarna, landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet.

Vid prisutdelningsceremonin för Finlands smartaste by, som i huvudsak ordnades virtuellt den 29 oktober, beviljades två byar hedersomnämnande. Vähikkälä i Egentliga Tavastland fick hedersomnämnande för bybornas kreativitet och hängivenhet som gör byn mer attraktiv. Byn Nakertaja-Hetteenmäki i Kajanaland premierades för sitt långvariga arbete som främjare av digitalisering och smarta lösningar.

Mer info finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Fem finalistbyar tävlar om titeln Finlands smartaste by

Vuolijoki (Kajanaland), Luoma-aho (Södra Österbotten), Kerisalo (Södra Savolax), Vähikkälä (Tavastland) och Raudanmaa (Birkaland) tävlar om titeln Finlands smartaste by. Sökandet efter Finlands smartaste by fick sin början år 2018.  Trettiotre byar ville öka livskraften, aktiviteten och innovationen. I det första urvalsskedet lämnade de 17 aktivaste byarna kvar. Att välja ut de fem finalisterna var väldigt svårt, säger landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho från jord- och skogsbruksministeriet.

Härnäst bekantar sig tävlingsjuryn noggrannare med de fem finalistbyarna. Som smartaste by väljs den som är smartast, t.ex. genom att dra nytta av digitaliseringen och som gemensamt har bestämt sig för att lösa den utmaning som den har meddelat om. Finlands smartaste by offentliggörs 28.10 under festtillställning, vilken ordnas i huvudsak som virtuell. Förutom att vinnaren koras, ges även hedersomnämnande till den by som har gjort ett långsiktigt arbete för smarta lösningar på landsbygden.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Aktörer i byn Ohkola fick utmärkelsen Årets byabedrift i östra Nyland

Inom Utvecklingsföreningen SILMU rf:s verksamhetsområde valdes Årets Byabedrift 2020 bland en mängd goda förslag. Vinnarna är Ohkola skolas föräldraråd och idrottsföreningen Ohkolan Oka ry i Mäntsälä. Aktörerna förvekligade ett samhälleligt projekt, med vilket man förnyade skolans gårdsplan till en plats där alla kan mötas. Renoveringsprojektet var hela byns gemensamma satsning.

Kati Kottula-Etuaro, som basade för projektet, konstaterar: ”Ohkola är känt för sin gemenskap och talkoanda, men det här stora gemensamma projektet sammanförde byborna på ett helt nytt sätt. Skolan finns verkligen till för hela byn och nu tjänar gårdsplanen alla, allt från småbarn till äldre personer. Tack vare gemenskapen i byn!”

På skolans gårdsplan finns nu alltmöjligt från babygungor till multimotionsredskap för vuxna. Upprustningen av gården finansierades med medel från byns föreningar, företag och enskilda personer, samt med Leader-finansiering.

Uppgifterna är från webbplatsen itukylat.fi.

I Årets by i Österbotten ställer alla upp

Foto: Kirsi Tikkanen

Komossaborna firade utmärkelsen Årets by 2020 i svenska Österbotten med hallontårta och kulkarneval tisdagen den 18 augusti. När festdeltagarna beskriver sin by, är gemenskapen, lugnet och naturen de mest återkommande orden. Motiveringen till utmärkelsen, som ges av Aktion Österbotten i samarbete med Österbottens förbund lyder:

”Komossa är en liten by med ett stort hjärta. Deras breda evenemangsutbud som passar alla, visar på god byautveckling, god sammanhållning och effektiv talkoanda i den lilla byn.”

Kaj Suomela, direktör på Österbottens förbund, noterade i sitt tal att Komossa är en by med en förhållandevis stor andel invånare under 18 år – 25,5 procent då snittet är 20,6 procent i Österbotten och 19,6 för hela landet.

Hajala är Årets by i Egentliga Finland – hedersomnämnande till Kasnäs

I byn Hajala skapar man framtiden själv. Skolan är det pulserande centrumet i Årets by 2020 i Egentliga Finland. Bibehållandet av byskolan möjliggör att nya invånare lockas till Hajala. Det är bara brist på bostäder.

I Hajala by i Halikko, Salo gläds man över erkännandet, vilket är ett resultat av det arbete man gjort tillsammans. Utnämningen skedde under Egentliga Finlands byadag på Kimitoön i Västanfjärd 23.8. Byaföreningens ordförande Pasi Lehti tror att med erkännandet får också andra upp ögonen för vad som händer i byn, särskilt staden Salo börjar bli varse om att man på riktigt har sådana här aktiva byar.

Årets by i Egentliga Finland valdes nu för 19:e gången. I år var temat Kokeileva kylä. Hedersomnämnanden gick till Rööla by i Rymättylä, Nådendal, byn Kasnäs på Kimitoön och till byn Yliskulma i Lundo.

Mer info finns på (finska) webbplatsen yle.fi.