Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Kan Leader-åtgärder vända avfolkningstrenden? – I samma båts verksamhetsledare resonerar kring Leaders inverkan

Genom Leader-stöd kan vi varken bygga bostadshus eller direkt skapa permanenta jobb. Det vi kan är att stärka lokalgemenskapen genom en trevligare levnadsmiljö, bättre utbud på evenemang, en förbättrad gemensam infrastruktur och ett rikare kulturliv. Den stora frågan är, att kan vi med dessa åtgärder vända avfolkningstrenden?

Jag tror allt mer att vi har en nyckelroll i detta, men vi är förstås en del av ett mycket större spel. Vi kommer in med att ge möjligheter till upplevelser, om ortsborna själva kavlar upp ärmarna för att få utveckling till stånd. Lokalsamhället och gemenskapskänslans betydelse är ytterst viktig då det kommer till att locka inflyttare. För det kan vara en liten detalj som påverkar om en familj flyttar in till kommun X som erbjuder förmånliga naturnära tomter eller till kommun Y som erbjuder boende i naturnära förhållanden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Landsbygdens många sidor ventilerades i ”grötbaren”

Foto: Sofia Tuisku

Landsbygdspolitiska rådets nätverk och sekretariat ordnade ”grötbar” (puurobaari) 8.11 för riksdagsledamöter, deras assistenter samt andra ”viktiga” personer. Det var många som deltog i en mångsidig diskussion – den var så mångsidig att man under några timmar hann gå igenom landsbygdens många sidor. Vid bordet för Landsbygdspolitiska rådets temanätverk för medborgarverksamhet och välmående (där även SYTY ingår) diskuterades bl.a. vardagens trygghet och landsbygdens attraktion. Ämnenas brokighet var stor, men de klart flesta deltagarna talade om landsbygdens gemenskap, fast egentligen om gemenskap i ett bredare perspektiv, för diskussionen utvidgades från landsbygden till alla områden. I Ann-Sofi Backgrens (IDNET) grupp var fokus på bristen på arbetskraft på landsbygden och möjliga åtgärder.

Läs mer på (finska) webbplatsen kylatoiminta.fi vad SYTY:s informatör Sofia Tuisku skrivit om evenemanget. Se även Backgrens inlägg på Facebook.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

Närservice i skärgård och landsbygd passar inte helt in i gängse marknadslogik

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det finns rätt goda underlag hos affärsrådgivare, vilka förutsättningar som ska råda för t.ex. dagligvaror, utbud, antal kunder o.s.v. Därför krävs kombinationer av verksamheter för att lyckas med hållbara affärer.

Håkan Björk, social entreprenör och senior rådgivare, tror också att ägarförhållanden är avgörande. Lokala stabila ägare med helt eller delvis bygdens bästa som avsikt ger goda möjligheter. Höga vinstutdelningskrav är svårt att tillgodose på landsbygd/glesbygd. Återinvestering ger bättre förutsättningar för långsiktig framgång.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Vinstinbringande företagande för det allmännas bästa

Ann-Sofi BackgrenI Sverige använder man sig av begreppet gemenskapsföretagande, medan man i Finland mer talar om samhälleligt företagande (på finska yhteiskunnallinen yrittäjyys). Det unika i sammanhanget är att man, utöver de affärsmässiga målen, även har sociala och samhälleliga mål. De allokerar resurser genom att kombinera affärsverksamhet med offentlig finansiering och ideella insatser, en affärsmodell som ofta har en nära relation till den offentliga sektorn, men existensen är framför allt beroende av lokalt engagemang och ansvarstagande.

Håkan Björk i Umeå har sedan 1990-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för modeller i arbetslivet, socialt entreprenörskap, samt social business och gemenskapsföretagande. Han har långt ansvarat för utvecklingen av gemenskapsföretagande i Sverige, och nu finns chansen att låta sig inspireras av honom även i Finland, då han kommer till Helsingfors den 3 oktober. Björk föreläser och inspirerar i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, kl. 10-15 kring ämnet samhälleligt företagande/gemenskapsföretagande – en affärsmodell för näringsinriktad byagemenskap. Han vidareförmedlar flera goda exempel på medborgardelaktighet, lokalt entreprenörskap och gemenskapsföretag för att hålla landsbygden levande.

Läs mer i blogginlägget på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Ann-Sofi Backgren som är specialsakkunnig för landsbygdspolitikens Identitetsbaserat nätverk IDNET och arbetar även med landsbygdsutveckling och internationella, samt nationella projekt för Svenska folkskolans vänner.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

En öppen och mångkulturell landsbygd i sikte

FlyktingarFlyktingarnas integrering är en aktuell fråga runt om i Finland. Det här temat närmade man sig konkret ur landsbygdens synvinkel genom exempel och fakta under ett seminarium den 22 januari. Under seminariet för integrering av flyktingar på landsbygden diskuterades vilka möjligheter och utmaningar som invandringen för med sig för landsbygden. Kanslichefen Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet sade i sitt öppningstal, att landsbygden har möjlighet att erbjuda arbeten för personer med olika utbildningsbakgrunder. Förutom arbetet är gemenskapen ytterst viktig i integreringen. Tillsammans skapar vi finländsk välfärd, sade Husu-Kallio bl.a. i sitt tal.

Mer om seminariet finns (på finska) under webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 40/2015

När larmet går rycker byborna ut

AmbulansFrivilliga som resurs vid räddningsarbete blir allt vanligare i takt med minskade samhällsresurser, och forskare försöker nu förstå hur samhället bäst utnyttjar människors vilja att hjälpa till. I Medelpad, Sverige använder räddningstjänsten frivilliga som förtrupp vid olyckor och akut sjukdom. Drygt tvåhundra personer i ett tiotal byar är anslutna till en SMS-kedja som räddningstjänsten byggt upp, så när larmet kommer via SMS rycker byborna ut. Den snabba närvaron av frivilliga vid trafikolyckor, bränder och hjärtinfarkter har gjort den kommunala räddningstjänsten effektivare.

Enligt Tobias Andersson Granberg, forskare vid Linköpings universitet, är det bra att få in en första resurs, även om den inte är fullt utrustad och utbildad. Om frivilliga är snabbt på plats kan man kapa mycket i insatstiden. I takt med att samhällsresurserna krymper, blir det här allt vanligare, särskilt på landsbygden. Andersson Granberg tror att det engagemang många människor visar inför den ökade tillströmningen av flyktingar även kan omsättas i andra insatser, vilket ju tyder på att det finns en vilja hos människor att hjälpa till som samhället idag inte utnyttjar i någon större utsträckning, och det borde gå att ta till vara den viljan på ett bättre sätt.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

Gemenskap kan locka fler att flytta till en ort

Sälen
Sälen
Bildkälla: flickr.com

Maria Thulemark, som är verksam vid Högskolan i Dalarna och Örebro universitet, säger att vi vet redan att vacker natur är en dragningskraft, men hennes forskning visar att det sociala är viktigt för att människor ska stanna kvar. Genom att välkomna människor in i gemenskapen, kan små orter locka fler att flytta till trakten, menar hon. Thulemark har i sin doktorsavhandling i kulturgeografi intervjuat inflyttare, entreprenörer, beslutsfattare, turismanställda och säsongsarbetare i Idre, Sälen och Wanaka, Nya Zeeland. Ytterligare har hon använt statistik från databasen Bergslagsdata, där man kan följa individer under lång tid.

I dag kännetecknas små landsbygdsorter av en åldrande befolkning, utflyttning och avbefolkning. Men turistdestinationer på landsbygden har en positiv inverkan och kan möta den negativa trenden, t.ex. är det inte några problem för skidorter att locka säsongsarbetare till sig.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

”Jag har ett ansvar” – specialsakkunnig Heli Talvitie i Landsbygdspolitikens blogg

YTR-logoJag har haft lyckan att växa upp i ett samhälle, där man tillsammans har gjort många saker, som grannhjälp, talko, tillställningar… Till och med som barn samlade vi till klubben för sommarutflykten. Utifrån den här erfarenheten från uppväxttiden har det lämnat kvar en känsla hos mig, att jag är skyldig, skyldig i gott mod.

Betydelsefulla, gemensamma erfarenheter är viktiga byggstenar för gemenskapen. Politiken och offentliga sektorn talar mycket om vikten av gemenskap. Vad är då det offentligas roll i frambringandet av dessa erfarenheter? Är det att den offentliga sektorn flyttar serviceproduktionen till organisationerna? Det är det inte. En gemenskap uppstår då människor tillsammans frivilligt arbetar för att nå ett gemensamt huvudmål.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 23/2015

Gemenskapen håller ihop samhället

Figurer som pilUnder ett seminarium om lokal utveckling 27.5 i Helsingfors tog man upp den lokala utvecklingens möjligheter i städerna. Intresset och behovet är uppenbara då det gäller den medborgaraktörsinriktade utvecklingen i städerna. Det centrala meddelandet var att det nu är viktigt att få fart på den medborgaraktörsinriktade lokala utvecklingen i städerna för att få i gång nya försök. ”Utvecklingen som utgår ifrån medborgarna och samhället, grundar sig på invånarnas behov och idéer”, sammanfattade Sanna Sihvola från jord- och skogsbruksministeriet och fortsatte: ”Människorna tar själva tag i saken, samt planerar och förverkligar områdets egen utvecklingsstrategi. Arbetsformen samlar och aktiverar människorna i utvecklingen av områdena.”

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 23/2015

Byar öppnar sig den 6 juni

Öppna byar 2015 - logoÖppna Byarnas dag ordnas i år för första gången som riksomfattande och för arrangemanget står Byverksamhet i Finland rf och de regionala byaföreningarna. Öppna Byarnas dag har sitt ursprung i Satakunda, där dagen firas redan för tredje gången. Eftersom dagen varit populär hos både byar och besökare, har man velat göra temadagen till en nationell händelse, och byaombudet Hanna Ruohola från SataKylät ry säger att det är viktigt att lyfta upp byarna som goda boendeorter och gemenskaper, inom vilka det finns en storartad verksamhet. Ruohola, som är nationell koordinator, har varit med ända från första början  i arrangemanget av dagarna. Syftet med dagen är att föra fram tillvaron i byarna, samt byarnas aktiva verksamhet och utbud genom ett stort jippo runt om i landet. Dagen är även ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med byarnas tomterbjudanden och service för alla de som drömmer om att flytta till landet eller som vill äga ett fritidshus där. Öppna Byar, som förekommer ända från Hangö upp till Utsjoki , bjuder på ett mångsidigt program, allt från lopptorg och kaféer till teaterföreställningar och notdragning. Byborna tar varmt emot besökare, så välkomna till byn!

Mer info finns på webbplatsen avoimetkylat.fi. Här finns även en länk till en karta med de byar som deltar och uppgifter om deras respektive evenemang, kontaktperson för orten m.m.

Österbotten saknas på kartan, men de medverkande byarna är Öja, Jeppo, Replot, Södra Vallgrund, Sundom, Rangsby och Nämpnäs (Vasabladet 28.5).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 19/2015

Närproducerad energi kan även gynna landsbygden

Sitkagran - kvistMed närproducerad energi avses i allmänhet förnybar energi, vilken produceras i närheten av förbrukaren eller energisparprojekt. Energiforskaren Mari Martiskainens doktorsavhandling vid Sussex universitet åren 2010-2014 jämförde den närproducerade energin i Finland och i Storbritannien. Hon studerade närmare fyra projekt för närproducerad energi, samt experternas åsikter om de politiska åtgärderna för att i högre grad stöda den närproducerade energin. Ett av forskningsobjekten i doktorsavhandlingen var Lyndhurst Community Centre inom nationalparken The New Forest i södra England. Lyndhurst Community Centre är ett allaktivitetshus som grundades 1962 i byn Lyndhurst och som genomgick en totalrenovering åren 2009-2010. I samband med renoveringen byttes allaktivitetshusets uppvärmningssystem. Det gamla ersattes med ett system som använder biomassa som bränsle och är billigare än gas.

Projektet innebar att man genom nationalparken The New Forest fick möjlighet att närmare studera lösningar med närproducerad energi i en större skala. Inom området fanns det bl.a. många markägare som inte hade vårdat sina skogar på 50-60 år. Renoveringen av allaktivitetshuset gav således en möjlighet att utveckla produktions- och distributionsnätverk för biobränsle inom hela nationalparkens område.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 03/2015

Bra service i byarna skapar framtidstro

Children Holding Hands on School PlaygroundBra service skapar trygghet och ingjuter hopp och framtidstro för dem som bor i byarna, och de butiker som fortfarande finns kvar, är viktiga, liksom skolor där det finns ett tillräckligt stort elevunderlag och möjlighet att ha behöriga lärare. Sedan är det nödvändigt med telefoni som fungerar, liksom postutbärning och en samlingspunkt där man kan träffas. Bygemenskapen är även en nyckelfaktor, att man håller ihop och stöttar varandra och tillsammans visar engagemang och intresse för att få byn att växa och utvecklas, är speciellt betydelsefullt i dessa tider med ansträngd ekonomi i kommunerna. De bästa ambassadörerna är befolkningen i byarna och de som periodvis vistas där.

Uppgifterna är från en artikel (22.12.2014), skriven av Gunilla Johansson, ordförande för Länsbygderådet Västerbotten, och Lars Westerlund, vice ordförande för dito, på webbplatsen norran.se.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 31/2014

Eld måste dansa med vatten – landsbygdsutvecklare Peter Backas tankar om lokalsamhället, byn och gemenskapen

Peter BackaLandsbygdsutvecklare Peter Backa har kommit att se på det ”element” som Byaverksamhet i Finland rf består av ur olika synvinklar under olika tider, vilket började för Backas del på 1970-talet. Här nere följer Backas text, som även publiceras i det kommande numret av Maaseutu Plus – Landsbygd Plus.

Lokalsamhället, byn och gemenskapen…

Det finns många sätt att se på saker. Jag har kommit att se på det ”element” som Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf består av ur olika synvinklar under olika tider. Det började för min del på 1970-talet i min finlandssvenska värld.

Rädda världen – socialism och eget tänkande

Vänsterrörelsen var stark, i skolungdomssammanhang, i studentvärlden och bland ungdomar överlag. Det var entydigt så att initiativen kom från vänster, oftast långt vänster ifrån. Det var en radikal tid; konservativa och högerinriktade åsikter sålde mycket dåligt.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 23/2014

Boendemiljön, naturen, landsbygden uppskattas mest i Solf by visar enkät

Solf - logo (1)Solf by i Korsholm är genuin landsbygd där alla hälsar på varandra, men samtidigt är avståndet till Vasa litet. Det här hör till det goda med Solf, enligt den invånarenkät som Institutet för finlandssvensk samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa gjorde i våras. I blomsterhandeln mitt i byn resonerar Carina Ekholm och Ulrika Häggström på samma sätt. Enligt Ekholm håller folk ihop och verkar trivas. Det är också lugnt. Häggström trivs jättebra, och här finns det mesta de behöver – daghem, skola och butiker. Det som står överst på deras önskelista är ett äldreboende, och så hoppas de att någonting ska göras åt den gamla skolan.

Antalet hushåll som svarade på enkäten var 390 stycken (ca 50 procent). Hela 42 procent av de hushåll som svarat, är inflyttade och nästan lika många, 41 procent, består av familjer där någon är inflyttad, vilket kan vara en orsak till att många efterlyst fler byafester där byn kunde presentera sig för nyinflyttade och vice versa. Tio procent av hushållen var finskspråkiga, och här kunde Solf göra mer för att integrera dem, menar forskaren Kjell Herberts på Institutet för finlandssvensk samhällsforskning.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 23/2014

Stadsdel i Vasa blev självständig för tre dagar

Brändö i Vasa
Brändö i Vasa
Bildkälla: projektet Medibothnia

Stadsdelen i Brändö i Vasa har en stark vi-anda, och som symboler för det får stadsdelen nu en egen flagga. Därtill arrangerades ett flertal evenemang under den s.k. Brändökarnevalen. Genom en folkomröstning har Juha ”Mehis” Wahlström blivit vald till borgmästare. Han har nästan hela sitt liv bott på Brändö och tog sitt nya ämbete med ro och sade skämtsamt: ”Mina vänner har redan länge skojat och kallat mig för greven av Brändö, så det här med borgmästare är väl bara en logisk fortsättning”. Som den nye borgmästaren ville Wahlström jobba för Smulterös framtid (en liten ö invid stadsdelen, red. anm.) och kollektivtrafikens utveckling.

Brändöjippot är en del av Settlementföreningens projekt Det nya lokalsamhället, vilket leds av Anne Majaneva. ”Projektet syftar till att stärka den lokala identiteten och till att söka nya verktyg för att engagera invånare i att ta del av lokalsamhället”, säger Majaneva som med glimten i ögat lovade att Vasa efter evenemangets slut skulle få fusioneras med Brändö. Enligt Majaneva kommer idén till en ”självständighetsförklaring” från Vilnius, där man haft liknande jippon.